Irland

Sveriges förbindelser med Irland

När Irland löste upp de sista banden med Storbritannien och blev självständigt år 1949 var Sverige ett av de länder som Irland tidigt upprättade diplomatiska förbindelser med. Efter Sveriges medlemskap i EU har samarbetet intensifierats.

Den svenska officiella representationen i Irland utgörs av ambassaden i Dublin samt tre honorärkonsulat i Cork, Galway respektive Limerick. Irland har ambassad i Stockholm samt ett konsulat i Göteborg.

Många svenskar besöker Irland som är ett populärt turistmål.

Ett 50-tal svenska företag finns representerade i Irland och betydligt fler säljer sina produkter på den irländska marknaden. Irland är en av Sveriges 20 viktigaste importländer.

Irland idag

Irland är en parlamentarisk demokrati med flerpartisystem. Den nuvarande regeringen består av partierna Fianna Fáil, stödpartiet Green Party och ett antal oberoende parlamentariker. Irlands största parti, Fianna Faíl, har suttit i regeringsställning sedan 1987. De två största oppositionspartierna är Fine Gael och Labour.

Under 1990-talet hade den irländska ekonomin en enastående hög tillväxt, vilket gav upphov till benämningen "den keltiska tigern". Den globala ekonomiska nedgången har dock slagit hårt mot Irlands exportberoende ekonomi och under hösten 2008 var Irland det första europeiska land som officiellt gick in i recession. Traditionellt har jordbruket och exporten av jordbruksprodukter spelat en stor roll men idag är det tillverknings- och servicesektorn som är Irlands främsta exporttillgångar.

Den katolska kyrkans inflytande på samhället är avtagande, men andelen av befolkningen som regelbundet besöker kyrkan är fortsatt stor.

Relationerna med Storbritannien är idag goda och Storbritannien är en av Irlands viktigaste handelspartners. Fredsprocessen i Nordirland framskrider.

Intresset för sport är stort på Irland. Hurling, gaelisk fotboll och rugby är de största idrotterna.

Kort historisk bakgrund

Från slutet av 1100-talet ökade det engelska inflytandet över Irland och vid mitten av 1600-talet kontrollerade den engelska kronan hela ön. Katolska kyrkan hade fått fotfäste på Irland redan på 400-talet och en majoritet av irländarna var katoliker, men under det engelska styret fråntogs dessa gradvis rätten att köpa, hyra och äga mark. År 1801 införlivades Irland formellt i Storbritannien och dess parlament upplöstes.

På annandag påsk 1916 ockuperade irländska nationalister flera byggnader i Dublin och utropade Irland till en självständig republik. Efter en veckas motstånd slogs de små rebellstyrkorna ner och flera av ledarna avrättades. "Påskupproret" har trots nederlaget fått en stark symbolisk laddning för många irländare.

1919 bildade irländska ledamöter i brittiska parlamentet ett eget parlament och utropade återigen Irland till en oavhängig republik med Éamon de Valera som president. Han var en av de få ledare från påskupproret som inte avrättats. Det irländska parlamentet förbjöds dock av Storbritannien och ledamöterna fick mötas i hemlighet.

Protestanterna i norra Irland motsatte sig irländskt självstyre och hotade med våld om de skulle tvingas in i en ny statsbildning. I slutet av 1921 gick irländarna motvilligt med på ett brittiskt fredsförslag, som innebar att ön delades i två administrativa delar, en i norr och en i söder. Den södra delen bildade den irländska fristaten, men självstyrets många begräsningar - bland annat krav om trohetsed till den brittiska kronan - ledde fram till att parlamentet splittrades och de Valera avgick. Ett blodigt inbördeskrig bröt ut som varade fram till maj 1923, då motståndarna till avtalet hade besegrats. Den irländska statens sista länk till Storbritannien bröts 1949, då Republiken Irland slutligen utropades.