Sveriges regering

Fredrik Reinfeldt Statsminister

Anders Borg Finansminister

Anna-Karin Hatt It- och energiminister

Annie Lööf Näringsminister

Beatrice Ask Justitieminister

Birgitta Ohlsson EU-minister

Carl Bildt Utrikesminister

Catharina Elmsäter-Svärd Infrastrukturminister

Erik Ullenhag Integrationsminister

Eskil Erlandsson Landsbygdsminister

Ewa Björling Handelsminister

Gunilla Carlsson Biståndsminister

Göran Hägglund Socialminister

Hillevi Engström Arbetsmarknadsminister

Jan Björklund Utbildningsminister, vice statsminister

Lena Adelsohn Liljeroth Kultur- och idrottsminister

Lena Ek Miljöminister

Maria Larsson Barn- och äldreminister

Nyamko Sabuni Jämställdhets- och bitr. utbildningsminister

Peter Norman Finansmarknadsminister

Stefan Attefall Civil- och bostadsminister

Sten Tolgfors Försvarsminister

Tobias Billström Migrationsminister

Ulf Kristersson Socialförsäkringsminister

Ansvarsområden

Välj vilket politikområde du vill veta mer om. Under respektive rubrik hittar du information om ansvariga departement och statsråd. Via Ansvarsområden A-Ö får du en detaljerad alfabetisk listning av alla ansvarsområden.

Det här vill regeringen

Ämnen och ansvarsområden A-Ö

Europa, Södra Kaukasien och Centralasiens länder

Har inte undermenyer Albanien

Har inte undermenyer Andorra

Har inte undermenyer Armenien

Har inte undermenyer Azerbajdzjan

Har inte undermenyer Belgien

Har inte undermenyer Bosnien-Hercegovina

Har inte undermenyer Bulgarien

Har inte undermenyer Cypern

Har inte undermenyer Danmark

Har inte undermenyer Estland

Har inte undermenyer Finland

Har inte undermenyer Frankrike

Har inte undermenyer Georgien

Har inte undermenyer Grekland

Har inte undermenyer Irland

Har inte undermenyer Island

Har inte undermenyer Italien

Har inte undermenyer Kazakstan

Har inte undermenyer Kirgizistan

Har inte undermenyer Kosovo

Har inte undermenyer Kroatien

Har inte undermenyer Lettland

Har inte undermenyer Liechtenstein

Har inte undermenyer Litauen

Har inte undermenyer Luxemburg

Har inte undermenyer Malta

Har inte undermenyer Makedonien

Har inte undermenyer Moldavien

Har inte undermenyer Monaco

Har inte undermenyer Montenegro

Har inte undermenyer Nederländerna

Har inte undermenyer Norge

Har inte undermenyer Polen

Har inte undermenyer Portugal

Har inte undermenyer Rumänien

Har inte undermenyer Ryssland

Har inte undermenyer San Marino

Har inte undermenyer Schweiz

Har inte undermenyer Serbien

Har inte undermenyer Slovakien

Har inte undermenyer Slovenien

Har inte undermenyer Spanien

Har inte undermenyer Storbritannien

Har inte undermenyer Tadzjikistan

Har inte undermenyer Tjeckien

Har inte undermenyer Turkiet

Har inte undermenyer Turkmenistan

Har inte undermenyer Tyskland

Har inte undermenyer Ukraina

Har inte undermenyer Ungern

Har inte undermenyer Uzbekistan

Har inte undermenyer Vatikanstaten

Har inte undermenyer Vitryssland

Har inte undermenyer Österrike

Irland

Visum till Irland

UD svarar inte på frågor om visum till Irland. För information om visumregler kontakta Irlands ambassad, se Externa länkar.

Sveriges förbindelser med Irland

När Irland blev självständigt år 1949 var Sverige ett av de länder som tidigt upprättade diplomatiska förbindelser med Irland. Efter Sveriges medlemskap i EU har samarbetet intensifierats.

Många svenskar besöker Irland, som är ett populärt turistmål. Ett 50-tal svenska företag finns representerade i landet. Under 2010 uppgick den svenska exporten till Irland till 4,6 miljarder SEK, och Irlands export till Sverige uppgick till 13,7 miljarder SEK.

Som en konsekvens av svenska budgetbesparingar stängdes den svenska ambassaden i Dublin sommaren 2010. Sverige har sedan september 2010 en Stockholmsbaserad ambassadör till Irland. Vidare finns ett honorärt generalkonsulat i Dublin samt honorärkonsulat i Galway och Limerick. Irland har ambassad i Stockholm och ett konsulat i Göteborg.

Irland idag

Irland är en parlamentarisk demokrati med flerpartisystem. Efter valet i februari 2011 består regeringen av partierna Fine Gael och Labour, som båda rönte stora framgångar. Fianna Fáil som suttit i regeringsställning sedan 1987 reducerades till tredje största parti. Premiärminister är Enda Kenny, partiledare för Fine Gael, nu Irlands största parti. Presidentval hålls vart sjunde år. Nuvarande presidenten Mary McAleese innehar ämbetet sedan 1997, och presidentval äger rum hösten 2011.

Under 1990-talet hade den irländska ekonomin en enastående hög tillväxt, vilket gav upphov till benämningen den keltiska tigern. Den globala ekonomiska nedgången har dock slagit hårt mot Irlands exportberoende ekonomi och under hösten 2008 var Irland det första europeiska land som officiellt gick in i recession. En kris inom bankväsendet växte till en nationell ekonomisk kris och vid slutet av 2010 tvingades man söka stödlån från EU och IMF. De nationalekonomiska omständigheterna är idag mycket snäva.

Relationerna med Storbritannien är numera mycket goda inom samhällslivets alla områden. Storbritannien är Irlands i särklass största handelspartner, och man samverkar nära i implementeringen av fredsuppgörelsen avseende Nordirland.

Kort historisk bakgrund

Från slutet av 1100-talet ökade det engelska inflytandet över Irland och vid mitten av 1600-talet kontrollerade den engelska kronan hela ön. En majoritet av irländarna var katoliker, men under det engelska styret fråntogs dessa gradvis rätten att köpa, hyra och äga mark. År 1801 införlivades Irland formellt i Storbritannien och dess parlament upplöstes.

På annandag påsk 1916 ockuperade irländska nationalister flera byggnader i Dublin och utropade Irland till en självständig republik, men efter en vecka slogs rebellerna ner. Påskupproret har trots nederlaget en stark symbolisk laddning för många irländare. 1919 bildade irländska ledamöter i brittiska parlamentet ett eget parlament och utropade återigen Irland till en oavhängig republik. Det irländska parlamentet förbjöds dock av Storbritannien och protestanterna i norra Irland vägrade låta sig inlemmas i en ny statsbildning. 1922 accepterade irländarna motvilligt ett brittiskt fredsförslag som innebar att ön delades i två administrativa delar, en i norr och en i söder. Den norra delen förblev brittisk och den södra delen utgjorde den irländska fristaten, med begränsat självstyre. Men det irländska parlamentet splittrades snart och ett blodigt inbördeskrig utkämpades, till dess att fristatsförespråkarna 1923 besegrat avtalets motståndare. En konstitution som gav staten namnet Ireland (Éire) antogs 1937. Den irländska statens sista länk till Storbritannien bröts 1949, då Irland slutligen etablerades som självständig republik och landet lämnade det brittiska samväldet.

Under årtionden därefter präglades irländsk politik, såväl i Irland som i Nordirland av starka spänningar, våld och terroraktioner. 1998 ingicks en fredsöverenskommelse, Good Friday Agreement, som med goda marginaler godkändes i folkomröstningar på båda sidor om gränsen. Nordirland ges därmed långtgående självstyre med en nogsamt stipulerad intern maktdelning. Implementeringen av detta avtal fortskrider stadigt med aktivt stöd från både Irland och Storbritannien.