Island

Visum till Island

UD svarar inte på frågor om visum till Island. För information om visumregler kontakta Islands ambassad, se Externa länkar.

Sveriges förbindelser med Island

Officiell svensk närvaro i Reykjavik sedan år 1911. Ambassad år 1944. Fyra svenska honorärkonsulat. Isländsk-svensk handelskammare. Exportfrämjandet sköts primärt av Exportrådets kontor i Danmark. Island har ambassad och sju konsulat i Sverige.

Förtroendefulla relationer med stort officiellt besöksutbyte, särskilt inom ramen för nordiska samarbetet. Nämnas kan bland annat statsbesök i Sverige av Islands president i maj 2003. I november 2004 gjorde statsminister Halldor Asgrimsson ett officiellt besök. År 2008 deltog statsminister Geir Haarde i nordiskt globaliseringsmöte i Riksgränsen. Utrikesminister Össur Skarphedinsson infann sig i Stockholm i juli 2009 för att överlämna Islands ansökan om EU-medlemskap.

Svenskt statsbesök i september 2004 för 60-årsdagen av Islands självständighet. I Nordiska rådets möten i Reykjavik hösten 2005 deltog fem svenska ministrar, inkl statsminister Göran Persson. Denne medverkade också i Östersjörådets toppmöte i Reykjavik i juni 2006. Många svenska fackministrar har besökt i Island för möten i nordisk/nordisk-baltisk krets. Statsminister Reinfeldt besökte landet i april 2007, och deltog i nordiska globaliseringsmötet i Reykjavik i februari 2009. Reinfeldt deltog i juni 2009 också i ett informellt möte i Island mellan Nordens statsministrar. Ett nordiskt utrikesministermöte ägde rum i Reykjavik i juni 2009 bland annat för diskussion av Stoltenberg-rapporten om samarbete i säkerhets-/utrikesfrågor. Hösten 2009 deltar utrikesminister Carl Bildt i nordiskt-baltiskt utrikesministermöte i Reykjavik.

Samråd äger ofta rum i olika internationella frågor. Enda egentliga tvistefråga är Islands år 2006 återupptagna kommersiella valjakt.

Island är trots ringa befolkning en betydande exportmarknad. Sveriges export till Island uppgick år 2008 till SEK 4 011 milj. (nr 40 i storleksordning), men importen bara till SEK 284 milj. Inga svenska direktinvesteringar i Island. Isländska börsen är sedan år 2007 en del av OMX. Isländska banker/företag har gjort stora investeringar i Sverige, främst inom finansiella sektorn, i fastigheter som inom service- och transportsektorn. Många av dessa har avvecklats till följd av finanskrisen. Sverige har en framträdande roll i en nu årlig internationell konferens i Reykjavik om el-bilar och alternativa drivmedel.

Turismen har ökat. År 2008 reste cirka 32 000 svenskar till Island. Antalet isländska övernattningar i Sverige år 2008 var drygt 17 000. Drygt 400 svenskar bor i Island. I Sverige bosatta islänningar antas överstiga 5 000 (mångdubbelt fler har genom åren bott i Sverige för bland annat läkar-/och universitetsstudier). Det finns många svensk-isländska vänföreningar i Sverige, och många svenska städer har vänorter i Island.

Årliga svenskdagar i Husavik till åminnelse av vikingen och långfärdsseglaren Gardar Svavarsson, en "sveason" som omkr. år 870 ska ha landstigit där staden nu är belägen. Arbete pågår med uppförande av ett upplevelsecentrum ("Gardarsholm") avsett att utgöra en svensk-isländsk kulturbro. Beskyddare är Islands president och Sveriges kung. Sveriges regering har lämnat ekonomiskt stöd.

I juli 2007 överlämnades ett stort antal gamla isländska föremål från Nordiska Museet till Islands Nationalmuseum för permanent förvaring. Skolverket ger årligt ekonomiskt stöd till svenskundervisning. Svenska regeringen lämnar bidrag till en elektronisk isländsk-svensk/skandinavisk ordbok. Svensk-isländska samarbetsfonden (inrättad år 1994 av Sveriges regering) ger ekonomiskt bidrag för bland annat ungdomars resor och för att underlätta isländskt deltagande i nordiska och bilaterala evenemang.

Island i dag

Efter en tids demonstrationer, upplöstes i januari 2009 den regeringskoalition mellan självständighetspartiet och socialdemokratiska alliansen som styrt landet sedan alltingsvalet i maj 2007. En ny regeringskoalition mellan socialdemokrater och den vänster-gröna rörelsen tillträdde den 1 februari. I nyvalet 25 april 2009 fick dessa partier tillsammans egen majoritet (34 av 63 mandat) och bildade ny regering 10 maj.

Island blev år 2008 det första offret för den globala finanskrisen. Fram till slutet av 1980-talet var Islands ekonomi starkt reglerad och närmast ensidigt beroende av fiskerinäringen. Landet var ett av Europas fattigaste, med hög inflation, låg tillväxt och ständiga budgetunderskott. Det fanns ingen väl fungerande kapitalmarknad. Under 1990-talet skedde vittgående strukturreformer av ekonomin: avregleringar, privatiseringar samt inkomst- och bolagsskattesänkningar. Dessa reformer lade, jämte Islands inlemmande i EES-samarbetet år 1994, grunden för den näst Irland snabbaste tillväxten i OECD-området under decenniet därefter.

Islands kraftiga ekonomiska tillväxt och ökade levnadsstandard var baserad på senare års goda tillgång på billigt utländskt kapital. Den lade grunden för en snabb, riskvillig och omfattande utlandsexpansion av landets nyprivatiserade banker och finansbolag. Kraftigt stigande fastighetspriser spädde på den lånebaserade privata konsumtionen, som tillsammans med investeringarna i näringslivet omväxlande var de primära tillväxtmotorerna. I takt med den ekonomins snabba tillväxt tilltog obalanserna. Bytesbalansen blev allt mer negativ, inflationen allt högre och centralbanken försökte dämpa överhettningen genom upprepade styrräntehöjningar.

Successivt under 2008 fick de tre stora bankerna på Island allt svårare att få nya lån. När internationella kreditmarknader under hösten 2008 lamslogs omöjliggjordes de isländska bankernas position. De hade under få år vuxit så fort att tillgångar/skulder vida översteg

Islands BNP, vilket bland annat ledde till centralbanken inte förmådde agera nödkreditgivare. Den 6 oktober antog alltinget en krislag som bland annat innebar att de tre bankerna i praktiken övertogs av staten.

Finanskrisen har fått svåra konsekvenser för hela samhället. Dessa kommer att bli långvariga, med djup recession och nedgång i levnadsstandarden. Arbetslösheten ökar snabbt och många är djupt skuldsatta. Den tidigare närmast skuldfria statskassan tvingas uppta stora lån för att bland annat förstärka valutareserven och infria de förpliktelser som följer med övertagandet av bankerna och av EG-direktivet om insättargarantier.

I mitten av november 2008 antogs ett IMF-program innefattande ett lån från fonden på USD 2,1 mdr och på 2,5 mdr från övriga nordiska länder (Sverige högst SEK 6,5 mdr), Färöarna och Polen. Programmet syftar till att: stabilisera valutamarknaden och återskapa förtroendet för penningpolitiken, reformera/förbättra det finanspolitiska ramverket, samt omstrukturera banksektorn. Swap-avtal i euro mot ISK ingicks i maj 2008 med riksbankerna i de tre skandinaviska länderna. Med stöd av dessa kan den isländska centralbanken vid behov växla ISK till ett belopp om totalt EUR 1,5 mdr.

Fiskerinäringen allt mindre del av BNP (<6 procent), sysselsätter allt färre, men genererar fortsatt betydande inkomster (> S av exporten). De stora tillgångarna på geotermisk och fallvattenenergi utnyttjas för en diversifiering av ekonomin. Stora investeringar har gjorts i energiintensiv industri (främst aluminiumsmältverk). Isländska företag ligger i framkant på vissa högteknologiska områden som bioteknik och tillverkning av proteser och läkemedel. Turismen har fått allt större betydelse.

Det nordiska samarbetet och Nato-medlemskapet är dominerande inslag i Islands utrikespolitik. Under år 2009 har Island ordförandeskapet i Nordiska ministerrådet. Island är fast förankrat i FN, Europarådet, OECD och i det europeiska samarbetet genom EES-avtalet och Schengen-överenskommelsen. Landet har återinträtt i den internationella valkommissionen, och är medlem i nordatlantiska tonfiskrådet samt andra marina organisationer. Island deltar aktivt i Östersjö- och i det arktiska samarbetet. Kärnfrågor i utrikespolitiken är MR, fredlig konfliktlösning samt gender. Island deltar i fredsbevarande civila uppdrag.

Island saknar egen militär. Grundvalarna i försvars-/säkerhetspolitiken utgörs av 1951 års bilaterala försvarsavtal med USA samt medlemskapet i NATO. Till följd av ett förändrat geopolitiskt läge stängdes militärbasen i Keflavik i september 2006, men USA svarar fortsatt för Islands försvar. Genom NATO sker övervakningsflygningar tre gånger per år av olika länder.

Islands allting beslöt (med 33 röster för, 28 emot, 2 avstod) 16 juli 2009 att ansöka om EU-medlemskap. Ansökan överlämnades till det svenska ordförandeskapet i Stockholm den 23 juli. EU:s utrikesministrar beslöt 27 juli att uppdra åt kommissionen att utarbeta en avis. Förhandlingarna beräknas ta ett par år, men förenklas av att Island redan genom sitt EES-medlemskap har antagit omkring två tredjedelar av EU:s regelverk. Fiske- och jordbruksfrågorna förutses bli de svåraste områdena. När resultatet av förhandlingarna föreligger kommer en folkomröstning att anordnas om medlemskap. Denna är formellt rådgivande, men samtliga partier har utfäst sig att respektera dess utslag.

En majoritet av befolkningen är för förhandlingar om medlemskap, däremot är en majoritet emot själva medlemskapet. Regeringspartierna är fortsatt oeniga i EU-frågan. Socialdemokratiska alliansen är enda parti i alltinget som är odelat för medlemskap. Övriga partier har menat att EES-avtalen är tillräckliga, även om många önskar få euron till följd av finanskrisen och den egna valutans försvagning/instabilitet. EU-motståndet har varit störst i självständighetspartiet, och bland annat motiverats med att ett medlemskap kan leda till förlorad kontroll över landets naturresurser, i synnerhet fiskevattnen. Ovilja att överlåta en del av Islands suveränitet till en överstatlig organisation är en annan faktor.

Kort historisk bakgrund

Som första bofasta befolkning i Island anges irländska munkar från slutet av 700-talet. De lämnade när nordbor anlände på 870-talet. "Sveasonen" Gardar Svavarsson sägs ha landstigit på den plats där staden Husavik nu är belägen (nordöstra Island) omkr. år 870. Han seglade runt landet, fann att det var en ö och kallade det Gardarsholm. Gardar blev bara kvar en vinter och norrmannen Ingolfur Arnarson räknas därför som förste nordbo att bosätta sig här när han år 874 byggde sig en gård i nuvarande Reykjavik.

År 930 tillkom alltinget, världens äldsta folkrepresentation i ett självständigt land. År 1536 blev Island ett danskt lydrike. Det handelsmonopol som infördes av Danmark fick tidvis förödande effekter för Islands ekonomi. Landet drabbades även av klimatförsämringar, epidemier och vulkanutbrott. Under 1800-talet växte en nationalistisk rörelse fram bland islänningar i Danmark. Island erkändes år 1918 som en självständig stat i personalunion med Danmark. En månad efter Tysklands ockupation av Danmark i april 1940 besattes Island av brittisk trupp som år 1941 ersattes av amerikanska soldater. Efter en folkomröstning beslöt alltinget att säga upp personalunionen med Danmark. Den 17 juni (nationaldag) 1944 utropade sig Island till en självständig republik.

Ansvarigt departement

Relaterat

Ladda ner

Externa länkar

Utrikesdepartementet (e-post till departementet)
Publicerad 4 mars 2008
Uppdaterad 2 juli 2012