Litauen

UD:s reseinformation

Du hittar reseinformation om Litauen under Externa länkar.

Visum till Litauen

UD svarar inte på frågor om visum till Litauen. För information om visumregler kontakta Litauens ambassad, se Externa länkar.

Sveriges förbindelser med Litauen

Sveriges relationer med Litauen är mycket goda. Det finns ett brett samarbete och utbyte på alla nivåer mellan svenska och litauiska aktörer, och även ett omfattande besöksutbyte. Under 1990-talet engagerade sig Sverige i Litauens utveckling och reformprocess. Idag finns ett nära samarbete med Litauen i olika nordisk-baltiska fora och inom EU. Sverige är den största utländska investeraren i Litauen. Svenska företag finns främst i finans- och telekomsektorn i Litauen.

Litauen idag

Litauen är en parlamentarisk republik. Presidenten väljs i direktval på fem år och ansvarar ytterst för landets säkerhets- och utrikespolitik, är formell regeringsbildare och har vetorätt i lagstiftningsfrågor. 2009 hölls presidentval i Litauen, till ny president valdes då Dalia Grybauskaite. Parlamentet, Seimas, består av 141 ledamöter valda på fyra år. Sedan valet till Seimas i oktober 2008 styrs Litauen av en högerkoalition ledd av premiärminister Andrius Kubilius som är ledare för det Konservativa partiet. Övriga medlemmar i regeringskoalitionen är Förnyelsepartiet, Liberala rörelsen och Liberala centerunionen.

Den politiska agendan har under senare tid varit helt fokuserad på att hantera den ekonomiska och finansiella krisen vilket har lett till flera genomförda budgetnedskärningar. Efter två års ekonomisk kris är recessionen nu över i ekonomiska termer, de sociala konsekvenserna kvarstår dock och är fortfarande mycket kännbara. Sedan den ekonomiska krisens inträde är arbetslösheten mycket hög, 2010 var den 17,9 procent och 2011 är den prognostiserad till 16,2 procent.

En annan högt prioriterad fråga är energiförsörjningen. I slutet av 2009 stängdes kärnkraftverket Ignalina, och Litauen förlorade därmed 70 procent av sin elproduktion. Att hitta nya energilösningar står därför högt på både den inrikespolitiska och utrikespolitiska agendan. Ett projekt är den planerade ellänken Nordbalt till Sverige, som ska knyta den litauiska elmarknaden närmare den nordiska, Nordbalt beräknas vara klar i december 2015. Parallellt med detta pågår också ett arbete med att liberalisera den litauiska elmarknaden och att stegvis integrera den med de övriga baltiska marknaderna.

I utrikespolitiken prioriterar Litauen fortsatt integration i EU:s och NATO:s strukturer. Litauen verkar aktivt för att stödja demokratiserings- och utvecklingsprocesser i närområdet; Vitryssland, Ukraina och Moldavien samt länderna i Södra Kaukasien. En stabil och demokratisk utveckling i dessa länder anses avgörande för Litauens säkerhet. Därutöver främjas samarbetet med de baltiska grannländerna och med Polen. Samarbetet med Sverige och övriga nordiska länder ses som mycket värdefullt. Förhållandet till Ryssland är komplicerat av historiska skäl och hänger även samman med energifrågan. Till skillnad från Estland och Lettland infekteras emellertid relationerna inte av ryskspråkiga minoritetsfrågor.

Litauens säkerhetspolitik grundar sig på medlemskapet i NATO och på relationen till USA som Litauen ser som den yttersta säkerhetsgaranten. Litauen spelar också en aktiv roll i andra internationella organisationer. År 2009 hade Litauen ordförandeskapet i Östersjöstaternas råd, CBSS, och 2011 är Litauen ordförande i OSSE. 2011 är Litauen också ordförande i Community of Democracies.

2010 markerade Litauens 20-års jubileum som självständig nation. Under 2011 är det 20 år sedan Sverige, som första västland efter självständigheten, öppnade sin ambassad den 29 augusti 1991 i Vilnius. Detta, och det stora nordiska engagemanget för Litauen sedan självständigheten, kommer att firas i både Sverige, de nordiska länderna och Litauen under året med en rad evenemang.

Kort historisk bakgrund

Den moderna litauiska staten föddes ur första världskriget då Litauen, som då var en del av det ryska kejsardömet, ockuperades av Tyskland. Därefter utropade Litauen sin självständighet den 16 februari 1918. 1940 hamnade Litauen under sovjetiskt styre. 1941 anföll tyskarna och Litauen fick istället utstå tysk ockupation fram till 1944, då landet återigen ockuperades av Sovjetunionen. Den 11 mars 1990 förklarade sig Litauen på nytt självständigt och sedan 2004 är Litauen medlem i både EU och NATO.