Monaco

Den gällande liberala författningen, som antogs 1962, fastställer bland annat att Monaco ska återföras till Frankrike om fursten inte lämnar efter sig någon tronarvinge. Sedan 2005, då prins Rainer III gick bort, är prins Albert II furste av Monaco, det vill säga statsöverhuvud.

Historia

Furstendömet Monaco är med sina cirka två kvadratkilometer världens näst minsta självständiga stat, efter Vatikanen. Furstendömet bildades under medeltiden och har allt sedan dess, med ett fåtal avbrott, styrts av ätten Grimaldi. Efter att ha varit under bland annat spanskt styre införlivades furstendömet 1793 med Frankrike. Efter Napoleons fall 1814 togs Monaco i beskydd av kungariket Sardinien för att 1861 återfå sin självständighet, dock med fortsatt starka band till Frankrike.

Landets lagar stiftas i samverkan mellan fursten och nationalrådet, vilket be-står av 24 folkvalda ledamöter med femåriga mandatperioder. Den exekutiva makten utövas av fursten och regeringsrådet, som består av tre "ministrar" och en statsminister. I det dagliga arbetet företräds fursten av statsministern som utses genom att den franska regeringen nominerar kandidater utifrån vilka fursten kan välja.

Monacos befolkning utgörs i huvudsak av franska medborgare. Därutöver är monegaskerna och italienarna starkt representerade. Övrig befolkning består till 21 procent av 125 olika nationaliteter. En anledning till att landet attrahe-rar en stor andel utländska medborgare är Monacos avsaknad av såväl in-komst- som förmögenhetsskatt.

Monacos välstånd inleddes under början av 1900-talet med en omfattande kasinoverksamhet, vilken idag endast står för ca fem procent av statsinkoms-terna. Dagens intäkter härrör istället i huvudsak från indirekta skatter, turism samt avgifter från banker och försäkringsbolag. Landets egen industri är blygsam, endast knappt tio procent av BNP, och består av kosmetika, farma-ceutiska produkter och viss elektronik. Flertalet stora utländska företag finns därtill registrerade i landet, mycket beroende på landets låga beskattning på företagsvinster.

Utrikesdepartementet (e-post till departementet)
Publicerad 4 mars 2008
Uppdaterad 2 juli 2012