Schweiz

Sveriges förbindelser med Schweiz

Bortsett från enstaka svenska gränskränkningar under trettioåriga kriget har förbindelserna mellan Sverige och Schweiz alltid varit goda och inte störts av några allvarliga meningsskiljaktigheter. Det första svenska sändebudet, tidigare utrikesministern Albert Ehrensvärd, installerades i Bern år 1917. Schweiz öppnade en legation i Stockholm två år senare - 1919.

Sverige har idag goda politiska och ekonomiska förbindelser med Schweiz. Som EU-medlem har vi också ett nära samarbete med Schweiz. Ett exempel på detta är att Schweiz nyligen inträde i Schengensamarbetet.

För Sverige är Schweiz en relativt betydande handelspartner och ligger kring 20:e plats bland de svenska export- och importmarknaderna

Schweiz idag

Vid valet till "Nationalrat" den 21 oktober 2007 förstärkte det schweiziska folkpartiet (SVP) sin ställning som landets klart största parti (29% av väljarkåren, det bästa resultat något parti nått sedan 1919). Större delen av SVP:s väljarkår är emot medlemskap i EU, vill att man ska kunna hålla lokala folkomröstningar om enskilda utlänningars ev. schweiziska medborgarskap, håller strikt på Schweiz neutralitet och vill ha lägre skatter och en mindre statlig förvaltning. SVP: s mest kände politiker, Christoph Blocher, tog plats i regeringen den 1 januari 2004, men fick lämna densamma vid utgången av 2007.

Formellt sett utövar regeringen som kollektiv statschefsfunktionen. Uppdraget som förbundspresident roterar inom regeringen på ettårsbasis. Finansminister Hans-Rudolf Merz är president under år 2009.

Sedan den 1 januari 2009 har regeringen följande sammansättning:

President och finansminister: Hans-Rudolf Merz (FDP)
Vice president och Ekonomi och handelsmininster: Doris Leuthard (CVP)
Utrikesminister: Michéline Calmy-Rey (SP)
Försvarsminister: Ueli Maurer (SVP)
Justitie- och migrationsminister: Eveline Widmer-Schlumpf (BDP)
Kommunikations-, miljö- och energiminister: Moritz Leuenberger (SP)
Inrikesminister: Pascal Couchepin (FDP)

Förhållandet till EU är den viktigaste utrikespolitiska frågan. Medlemskap i EU är numera "en option på lång sikt".

För att motverka de nackdelar som utanförskapet medför har den schweiziska regeringen varit hänvisad till bilaterala sektoriella överenskommelser med EU (den s.k. bilaterala vägen).

Schweiz står utanför NATO och betecknar sig sedan 1815 som strikt neutralt.
Utrikesminister Michéline Calmy-Rey förespråkar en aktiv neutralitetspolitik. Oaktat detta och det faktum att landet med hänvisning till neutraliteten ända till år 2002 avstod från medlemskap i FN, är landet sedan många år aktiv i FN:s fackorgan, Europarådet, OSSE, EFTA, IMF och IBRD. Schweiz blir ordförande i Europarådet i slutet av 2009.

Schweiz har varit och är till stor del ett av de mest stabila och ekonomiskt välmående länderna i världen. Tjänstesektorn, t.ex. bankväsende och turism, spelar en mycket stor roll för ekonomin. Finanssektorn svarar för dryga 10% av BNP, turistsektorn för ca 6 %. Industrin har bl.a. en betydande läkemedelsproduktion. Vid sidan av maskiner och elektronik spelar också tillverkning av ur (50 % av världsmarknaden) och instrument en stor roll.

I mars 2009 förklarade Schweiz regering att landet anslöt sig till OECD:s standard rörande reglerna om rättshjälp i skatterättsliga frågor.

Kort historik

Schweiz är sedan 1848 en förbundsstat som idag består av 26 kantoner, varav tre kantoner är uppdelade i halvkantoner. Kantonerna har ett mycket stort mått av autonomi. En ny statsförfattning trädde i kraft 1 januari, 2000.