Tjeckien

UD:s reseinformation

Du hittar reseinformation om Tjeckien under Externa länkar.

Visum till Tjeckien

UD svarar inte på frågor om visum till Tjeckien. För information om visumregler kontakta Tjeckiens ambassad, se Externa länkar.

Sveriges förbindelser med Tjeckien

Av de nya medlemsländerna i EU är Tjeckien vår näst största handelspartner efter Polen. 2006 uppgick exporten till 6,7 miljarder SEK och importen till 10,1 miljarder SEK. Exporten består framför allt av verkstadsprodukter, kemiska produkter, järn och stål samt pappersprodukter, medan importen huvudsakligen utgörs av transportmedel och andra verkstadsprodukter. Inte minst `kodas personbilar har haft stora framgångar i Sverige på senare år.

ABB, IKEA, Skanska, IKANO och Stora Enso är några av de företag som gjort betydande investeringar i Tjeckien. En av de senaste svenska etableringarna är H&M, som har öppnat ett drygt tiotal butiker i landet. Den senaste större investeringen, ca 150 miljoner SEK, har gjorts av Lindab AB, ett företag som tillverkar ventilationsutrustning och metallprofiler för byggsektorn.

En enskild affär av stor vikt är det tjeckiska försvarets leasing (2005-2015) av 14 stycken JAS 39 Gripen till en kostnad av 19,6 miljarder CZK (ca 6,5 miljarder SEK). I samband med leasingavtalet har Gripen International och tjeckiska regeringen förhandlat fram ett s.k. offsetavtal som lagt grunden för ett omfattande och långsiktigt näringslivssamarbete mellan Tjeckien och Sverige.

Tjeckien idag

Tjeckiska republiken bildades den 1 januari 1993 och är en parlamentarisk demokrati. Presidenten, som är statschef och militär överbefälhavare, utses av parlamentet och väljs för en period av fem år. Presidenten utser premiärminister och efter förslag från premiärministern även övriga ledamöter av regeringen. Den lagstiftande makten ligger hos parlamentets båda kamrar, deputeradekammaren och senaten. Regering bildas på grundval av styrkeförhållandet i deputeradekammaren.

Parlamentsvalet i juni 2006 resulterade i ett politiskt dödläge i och med att höger- och vänsterblocket fick 100 mandat vardera. Först i januari 2007 fanns en permanent regering på plats, bestående av konservativa ODS, kristdemokraterna och De gröna. Regeringen kunde bildas endast tack vare att två socialdemokrater valde att avstå från att delta i förtroendeomröstningen i parlamentet. De två lämnade sedermera partiet och har som politiska vildar vid ett flertal tillfällen hjälpt regeringen att få igenom sina förslag.

Den ekonomiska utvecklingen i Tjeckien har de senaste åren varit mycket god, med en tillväxt på ungefär 6 procent såväl 2006 som 2007. BNP per capita uppgick 2006 till USD 13 400 (nominellt) resp. USD 20 400 (köpkraftsjusterat), vilket placerar Tjeckien på andra plats bland de nya medlemsländerna i EU efter Slovenien. Tjeckien hade länge ambitionen att gå med i EMU-samarbetet 2008 och införa euron 2010, men detta schema har senarelagts med minst ett par år.

Tjeckien blev medlem i NATO 1999 och i EU 2004. Inom utrikes- och säkerhetspolitiken lägger Tjeckien särskilt stor vikt vid EU-samarbetet, EU-utvidgningen på Västra Balkan, de transatlantiska relationerna samt mänskliga rättigheter.

Kort historisk bakgrund

Inom den habsburgska dubbelmonarkin utgjorde dagens Tjeckien en del av det österrikiska kejsardömet och styrdes från Wien, medan nuvarande Slovakien lydde under den ungerska konungakronan. Tjeckoslovakien blev en självständig stat 1918 och utvecklades till en förhållandevis stabil parlamentarisk demokrati. Under mellankrigstiden växte Tjeckoslovakien fram som en av Europas ledande industrinationer. Genom den så kallade Münchenöverenskommelsen 1938 styckades Tjeckoslovakien upp, och flera strategiskt viktiga landområden tillföll Tyskland. I mars 1939 ockuperade Tyskland även resterande delar av landet.

Efter andra världskriget hamnade Tjeckoslovakien i den sovjetiska intressesfären och blev politiskt och ekonomiskt integrerat i östblocket. 1968 blev Alexander Dubcek partiledare och påbörjade en reformprocess med målsättningen att skapa en "socialism med ett mänskligt ansikte". Utvecklingen under den så kallade Pragvåren kunde inte accepteras av ledarna i Moskva, vilket ledde till att Tjeckoslovakien invaderades av Warszawapaktstrupper i augusti 1968. Gustav Husák tog över som partiledare och så gott som alla reformer upphävdes.

I januari 1977 undertecknade ett antal regimkritiker ett manifest, Charta 77, i protest mot statens kränkningar av mänskliga och politiska rättigheter. En av undertecknarna var Václav Hável, som sedermera blev det fria Tjeckoslovakiens förste president. Kommunistregimen föll i slutet av 1989 som ett resultat av den fredliga "sammetsrevolutionen". Efter revolutionen 1989 restes slovakiska krav på större självbestämmande, vilket så småningom ledde fram till uppdelningen av Tjeckoslovakien vid årsskiftet 1992/1993.