Ungern

UD:s reseinformation

Du hittar reseinformation om Ungern under Externa länkar.

Visum till Ungern

UD svarar inte på visumfrågor till Ungern. För information om visumregler kontakta Ungerns ambassad, se Externa länkar.

Sveriges förbindelser med Ungern

De svensk-ungerska förbindelserna präglas idag av samarbetet inom EU och ett betydande handelsutbyte mellan de båda länderna. Många svenska varu- och tjänsteproducerande företag finns etablerade i Ungern, med såväl produktionsanläggningar som centra för forskning och utveckling för den europeiska marknaden.

År 2001 blev Ungern det första Nato-landet att genom ett leasingavtal förvärva flygplanet JAS Gripen. Samtliga 14 plan levererades under 2006 och 2007. Avtalet ger upphov till ett brett politiskt och ekonomisk samarbete.

Den 6 november 2008 besökte Sveriges statsminister Fredrik Reinfeldt Ungern och träffade bl.a. den ungerske presidenten och premiärministern. Utrikesminister Carl Bildt besökte Ungern den 19 augusti 2009, med anledning av 20-årsfirandet av gränsöppningen till Österrike. Under det svenska EU-ordförandeskapet har en lång rad ungerska ministrar och tjänstemän besökt Sverige. Den ungerske premiärministern Viktor Orbán besökte Sverige i december 2010 och under det ungerska ordförandeskapet 2011 besöker merparten av svenska statsråd och ett flertal svenska statssekreterare och tjänstemän Ungern.

Kontaktytorna mellan Sverige och Ungern har stärkts och utökats betydligt under de senaste sextio åren. Raoul Wallenbergs insatser för att rädda tusentals judar i Budapest under andra världskriget har skapat stor respekt. Sveriges agerande 1956, då såväl politiskt som folkligt stöd visades den ungerska resningen mot den sovjetiska ockupationen, lade grund för ytterligare goda bilaterala relationer. De ungefär 8 000 ungerska flyktingar som fick fristad i Sverige, integrerades väl i vårt samhälle. Idag är ca 35 000 ungerskättlingar bosatta i Sverige. Sveriges energiska arbete för EU-utvidgningen rönte stor uppskattning, liksom vårt ställningstagande för arbetskraftens fria rörlighet.

Uppskattningsvis bor ca 1 500 svenska medborgare i Ungern; flertalet i Budapest. Många äldre svensk-ungrare återvänder till Ungern vid pensioneringen. En större grupp (ca 400) svenska studenter studerar i Ungern, företrädesvis medicin, ekonomi och veterinärmedicin, men även musik och konst.

Ungern idag

Omvandlingen från en socialistisk planekonomi under 90-talet innebar ett ekonomiskt stålbad för Ungern. För stora grupper har förbättringarna i levnadsstandard, som marknadsekonomin förväntades medföra, inte infriats snabbt nog. Även om den ekonomiska omvandlingen har varit framgångsrik i den privata sektorn, präglas den offentliga sektorn fortfarande av stora strukturella problem. Den globala ekonomiska krisen har slagit hårt mot Ungern, med stigande arbetslöshet och statsskuld, samt sjunkande reallöner och tillväxt. Ungern tvingades hösten 2008 att söka finansiellt stöd från bl.a. IMF och EU om ca 20 miljarder euro, som utbetalats i omgångar under 2009.

Den tidigare regeringen, ledd av Gordon Bajnai (opol.) genomförde ett mycket omfattande och välbehövt åtstramnings- och reformprogram. Reformerna ledde dock till omfattande protester och i det senaste parlamentsvalet som hölls i april 2010, förlorade socialistpartiet (MSZP) regeringsmakten och backade kraftigt från 189 till 59 mandat i parlamentet. Det nya regeringspartiet, socialkonservativa Fidesz (lett av Viktor Orbán) uppnådde över 2/3 majoritet (263 mandat) i parlamentet. Under sin korta tid vid makten har regeringen Orbán genomfört flera stora förändringar. Bland de största och mest uppmärksammade reformerna kan nämnas förstatligandet av sparandet i de privata pensionsfonderna, s.k. krisskatter av banker och stora företag i sektorer som gått med stor vinst de senaste åren och den kontroversiella medialagen. I början av mars presenterade regeringen ett reformpaket som kommer innebära omfattande besparingar inom flera viktiga områden de närmaste åren. Sedan i vintras pågår en process med att utarbeta en ny konstitution som regeringen planerar ska antas i parlamentet redan i april.

Högerradikala grupper, som det ultranationalistiska partiet Jobbik och den numera förbjudna paramilitära organisationen Magyar Garda (ungerska gardet), har exploaterat den försämrade ekonomiska situationen. Särskilt utsatt är Ungerns romska minoritet. Jobbik har haft stora framgångar, såväl i valet till Europaparlamentet 2009 som i det senaste parlamentsvalet då partiet tog plats i som Ungerns tredje största parti. Fjärde största parti blev det nya vänsterliberala gröna partiet LMP, vilket översatt står för politik kan vara annorlunda.

Ungern är ordförandeland i EU våren 2011. Premiärminister Orbán och hans regering har dock ett starkt inrikespolitisk fokus. I inrikespolitiken saknas ofta det europeiska perspektivet och som EU-ordförande vill man främst vara en god samordnare och konsensussökare snarare än en drivande ledare. Ordförandeskapets viktigaste prioriteringar är de ekonomiska och finansiella frågorna med målet att uppnå en överenskommelse om kommissionens sex lagstiftningsförslag om stärkt ekonomisk styrning, avslutandet av Kroatiens anslutningsförhandlingar, Donaustrategin, en EU-strategi för integration av romer samt Schengenutvidgningen.

Kort historisk bakgrund

Grunden till en ungersk stat lades i slutet av 800-talet genom invandring av stamfolket magyarerna. Under Stefan I, som år 1001 kröntes till Ungerns konung, kristnades magyarerna och övergav sitt nomadiserande liv.

Från 1300-talet kom Ungern att hotas av det turkiska väldet. År 1526 delades landet i tre delar; turkisk respektive habsburgsk överhöghet samt furstendömet Transsylvanien. Sedan turkarna besegrades 1699 blev Ungern en del av det habsburgska väldet. Efter inbördeskrig och långvariga motsättningar skapades dubbelmonarkin Österrike-Ungern 1867. Dubbelmonarkin upplöstes 1918 och den ungerska republiken utropades.

Fredsuppgörelsen efter första världskriget slog hårt mot Ungern, som förlorade ca två tredjedelar av landets yta och ca en tredjedel av befolkningen till grannländerna. Mellankrigstiden blev turbulent och slutade i ett auktoritärt styre av riksföreståndaren Miklós Horthy.

Samverkan med Tyskland under andra världskriget ledde till ett deltagande i det tyska anfallskriget mot Sovjetunionen men också till en senare tysk ockupation av Ungern i mars 1944 när landet sökte en separat fred med de allierade. I januari 1945 besegrade sovjetiska styrkor de tyska trupperna i Budapest; året därpå utropades den ungerska folkrepubliken. Kommunisterna tog definitivt över makten 1948.

Ett uppror mot det kommunistiska och sovjetiska förtrycket slogs brutalt ned 1956. Ungern var det land inom det kommunistiska blocket som först vågade samarbeta med väst; den ungerska gränsöppningen mot Österrike under sommaren 1989 bidrog till Central- och Östeuropas snabba omvandling. Ungern blev medlem i Nato 1999, EU 2004 och sedan december 2007 även i Schengensamarbetet. Ungern tog över det roterande ordförandeskapet i EU första halvåret 2011.

Fakta om Ungern

Ungern är ett centraleuropeiskt land omgivet av Österrike, Slovakien, Ukraina, Rumänien, Serbien och Montenegro, Kroatien och Slovenien. Donau skär rätt igenom landet från norr till söder. Befolkningen uppgår till drygt 10 miljoner.

Det ungerska språket tillhör den lilla finsk-ugriska språkgruppen. I en region där slaviska och tyska språk dominerar, har det unika språket varit centralt för den ungerska identiteten.

Av befolkningen är ca 60 procent katoliker och ca 20 procent tillhör den reformerta kyrkan. Bland landets tretton minoritetsgrupper är romerna den överlägset största, runt en halv miljon människor.

Ansvarigt departement

Relaterat

Ladda ner

Externa länkar

Utrikesdepartementet (e-post till departementet)
Publicerad 12 mars 2008
Uppdaterad 2 juli 2012