Kroatien

Visum till Kroatien

UD svarar inte på frågor om visum till Kroatien. För information om visumregler kontakta Kroatiens ambassad.
Telefon: 08-678 42 20
E-post: croemb.stockholm@mvp.hr

Sveriges förbindelser med Kroatien

Sverige öppnade sin ambassad i Kroatien 1992 och var därmed bland de tio första länderna som gjorde det. Kroatien öppnade ambassad i Sverige samma år. Sveriges ambassadör i Kroatien är sedan 2008 Fredrik Vahlquist och Kroatiens ambassadör i Sverige är sedan 2009 Vladimir Matek. Sverige har också två honorärkonsulat i Kroatien, i kuststäderna Rijeka och Split. Det nordiska näringslivet har en gemensam privat handelskammare i landet medan Business Sweden (tidigare Exportrådet) täcker Kroatien via sitt kontor i Wien. Det svenska handelsutbytet med Kroatien är litet. Under 2010 uppgick Sveriges export till Kroatien till 1,1 miljarder SEK och importen därifrån var 0,5 miljarder SEK. Motsvarande siffror för 2011 var något lägre

De politiska relationerna mellan Sverige och Kroatien är goda. Det starka svenska stödet för Kroatiens strävan att bli medlem i Europeiska unionen (EU) har bidragit till en positiv bild av Sverige i Kroatien. De cirka 125 000 svenska turister som årligen besöker Kroatien bidrar också till att sprida en positiv bild av Kroatien i Sverige. Sverige har under perioden 1993-2009 stött Kroatien med sammanlagt cirka 450 miljoner kronor. Under de senaste åren har det svenska utvecklingssamarbetet med Kroatien inriktats mot att stödja reformer som främjar landets EU-närmande. Det svenska utvecklingssamarbetet med Kroatien har nu fasats ut.

Sverige bidrar till EU:s förmedlemskapsstöd (Instrument for Pre-accession Assistance, IPA) som syftar till att främja landets reformarbete, bland annat för att stärka den offentliga förvaltningen och landsbygdsutvecklingen samt den regionala utveckling som ett led i att påskynda EU-integrationen. Det totala förmedlemskapsstödet till Kroatien uppgick till cirka 40 miljoner euro för år 2011.

Besöksutbytet mellan Sverige och Kroatien har varit relativt omfattande de senaste åren, inte minst inför det svenska EU-ordförandeskapet hösten 2009. Statsminister Fredrik Reinfeldt besökte Kroatien i augusti 2007 och dåvarande EU-minister Cecilia Malmström gjorde ett besök i landet i september samma år. Utrikesminister Carl Bildt besökte Zagreb i mars 2008 och nu senast den 18 januari 2012. Utrikesministern har också alltsedan starten i juli 2006 deltagit i den årligen återkommande internationella säkerhetspolitiska konferensen "Croatia Summit" i Dubrovnik. I mars 2009 besökte riksdagens EU-nämnd Zagreb för överläggningar. Utrikesminister Bildt närvarade också vid installationen av Kroatiens nyvalde president Ivo Josipovic den 18 februari 2010 i Zagreb. Samma månad gjorde även handelsminister Ewa Björling ett besök i Kroatien.

Dåvarande premiärminister Ivo Sanader besökte Stockholm i november 2008. Dessförinnan hade talmannen i det kroatiska parlamentet, Luka Bebic, i april samma år besökt Stockholm på inbjudan av talman Per Westerberg. Näringslivsrelaterade delegationer har också förekommit, bland annat från SAAB, IKEA och Tele2. IKEA meddelade i mars 2012 att de skulle öppna sitt första varuhus i landet under år 2013.

Det beräknas att cirka 35 000 kroater bor i Sverige. Därtill har många som bott en tid i Sverige återvänt till Kroatien, varför en ansenlig mängd personer med band till Sverige, eller med dubbla medborgarskap, lever i Kroatien. Antalet svenskar bosatta i Kroatien uppskattas till ett knappt hundratal.

Kroatien idag

Det senaste parlamentsvalet den 4 december 2011 resulterade i ett maktskifte från den center-högerinriktade koalitionsregeringen med HDZ i spetsen, till den socialdemokratiskt ledda koalitionen "Alliansen för förändring". Detta är en koalition mellan Socialdemokraterna (SDP), Kroatiska folkpartiet (HNS), Istriska demokratiska partiet (IDS) och Pensionärspartiet (HSU). I januari 2010 hölls det senaste presidentvalet då det socialdemokratiska partiets kandidat Ivo Josipovic vann. Kroatiens president har framförallt en utrikespolitisk roll och är överbefälhavare för försvarsmakten. Han har även vetorätt i utnämningar av höga statstjänstemän samt i försvarsmaterielfrågor. Presidenten delar också ansvar med regeringen för säkerhetstjänsternas arbete. Nästa presidentval äger rum år 2015 och samma år väntas även nästa parlamentsval hållas.

Det finns en bred politisk enighet kring Kroatiens strävan efter EU-medlemskap och frågan är högt prioriterad på såväl den inrikes- som den utrikespolitiska dagordningen. Kroatien inledde medlemskapsförhandlingar med EU den 3 oktober 2005 och förhandlingarna avslutades den 30 juni 2011. Den 9 december 2011 undertecknades anslutningsfördraget av EU:s medlemsstater och Kroatien. I den EU-folkomröstning som ägde rum den 22 januari 2012 röstade kroaterna för ett EU-medlemskap med drygt 66 procent ja-röster mot nej-sidans 33 procent. Den 9 mars 2012 antog ett enhälligt parlament anslutningsfördraget. Det preliminärt satta datumet för Kroatiens officiella inträde i EU är den 1 juli 2013.

Kroatien fick en formell medlemskapsinbjudan till Nato vid organisationens toppmöte i Bukarest i april 2008 och ett år senare trädde Kroatien in som fullvärdig medlem i alliansen. Kroatien bidrar med ett, för landets storlek, ambitiöst truppbidrag till Natos insats i Afghanistan (350 militärer). En annan central utrikespolitisk prioritering för Kroatien är att bidra till att säkra stabiliteten i regionen där landet spelar en allt mer framträdande roll. Bland annat avser Kroatien bidra till stabilitet genom att bistå grannländerna med sina erfarenheter i närmandet till EU.

Hösten 2007 blev Kroatien invald som icke-permanent medlem i FN:s säkerhetsråd för en tvåårsperiod 2008-2009. Kroatien deltar i tretton av FN:s fredsbevarande insatser.

Nittiotalets krig gör sig påminda bland annat genom att integreringen av den serbiska minoriteten och återvändandet av de personer av framförallt serbiskt ursprung som fördrevs fortfarande är frågor som kräver uppmärksamhet.

Kort historisk bakgrund

Olika delar av nuvarande Kroatien har genom historien varit en del av större riken, bland annat romarriket, ungerska kungadömet och osmanska respektive habsburgska riket. Efter Österrike-Ungerns sammanbrott 1918 förklarade sig Kroatien självständigt, men anslöt sig kort därefter till den första jugoslaviska staten: Serbers, kroaters och sloveners kungarike. 1929 införde kungen diktatur och döpte om staten till Kungariket Jugoslavien.

Efter andra världskriget blev Kroatien en av delrepublikerna i Titos kommunistiska Jugoslavien. Efter Titos död 1980 började röster för demokrati höjas. I maj 1990 hölls allmänna val i Kroatien. Den 25 juni 1991 förklarade sig de båda delrepublikerna Kroatien och Slovenien självständiga. Sloveniens deklaration ledde till ett tio dagar långt anfall av jugoslaviska armén mot bland annat gränsstationer. När detta var över flyttades trupperna ned till de serbisk-befolkade delarna av Kroatien. Kroaterna gick med på att frysa sin självständighetsdeklaration under tre månader. Trots detta fortsatte striderna och en fjärdedel av Kroatien erövrades av den serbiska milisen och den jugoslaviska armén. Under omvärldens tryck slöts en vapenvila i januari 1992. I mitten på samma månad erkändes staten Kroatien av samtliga EU:s medlemmar och Sverige.

En fredsbevarande trupp installerades som bevakade de krigsdrabbade områdena. Vapenvilan var bräcklig och stridigheter fortgick mellan serbiska och kroatiska förband fram till 1995. Freden kom slutligen i och med Daytonavtalet i december 1995. FN behöll kontrollen över Östslavonien, som återbördades till Kroatien först 1998.