Vitryssland

Visum till Vitryssland

UD svarar inte på frågor om visum till Vitryssland. För information om visumregler kontakta Vitrysslands ambassad, se Externa länkar.

Sveriges förbindelser med Vitryssland

Vitryssland (Belarus på vitryska) återuppstod som självständigt land efter Sovjetunionens sammanbrott. Sverige var ett av de första länderna som erkände landets självständighet.

År 2000 öppnade Sverige ett honorärkonsulat i huvudstaden Minsk. Därmed blev det möjligt för vitryska medborgare att lämna in ansökningar om visum till Sverige i sitt hemland. I november 2003 utvidgade Sverige sin närvaro i Minsk med ett sektionskontor, bemannat med en utsänd svensk diplomat. Syftet var bland annat att bättre kunna följa situationen i Vitryssland samt att öka kontakterna och samarbetet med det vitryska samhället. Regeringen fattade i december 2007 beslut om att öppna en svensk ambassad i Minsk, vilket skedde 2008.

Sverige arbetar såväl bilateralt som inom EU för att främja en demokratisk utveckling i Vitryssland och för att motverka en isolering av det vitryska folket. Kritik mot kränkningar av mänskliga rättigheter framförs regelbundet i uttalanden eller direkt till vitryska myndigheter. Vitryssland saknar, på grund av det politiska läget i landet, ett avtal för samarbete med EU, vilket begränsar EU:s verksamhet i landet. Visst utvecklingssamarbete, med fokus främst på stöd till civila samhället, bedrivs dock. Vitryssland omfattas även av Östliga partnerskapets multilaterala del. Sverige och EU ser kontinuerligt över Vitrysslandspolitiken, inte minst i ljuset av utvecklingen efter presidentvalet den 19 december 2010.

Sverige är en av de största biståndsgivarna till projekt i Vitryssland. Biståndsinsatserna är i huvudsak inriktade på stöd till det civila samhället, mänskliga rättigheter och demokrati. Bland annat har Sverige givit stöd till projekt avseende journalistutbildning, utvecklandet av småföretagande, kulturutbyte, miljöprojekt samt olika sociala projekt i Vitryssland. Situationen i Vitryssland efter presidentvalet visar vikten av ett starkare och bredare engagemang för befolkningen, vilket avspeglas i den strategi för biståndsinsatser i Vitryssland för 2011-2014 som antogs av regeringen den 17 mars 2011.

Sveriges handel med Vitryssland är förhållandevis liten. Svensk export till Vitryssland uppgick under 2009 till c:a 765 miljoner SEK och importen från Vitryssland samma år till c:a 291 miljoner SEK. Flera svenska företag finns representerade i Vitryssland.

Vitryssland i dag

Situationen vad gäller demokrati och mänskliga rättigheter har gradvis försämrats i Vitryssland. En radikal försämring av läget inträffade efter det av ODHIR kritiserade presidentvalet den 19 december 2010, med den efterföljande repressionen mot oppositionella och det civila samhället. Det råder stora brister vad gäller rättssäkerhet, förenings-, press- och yttrandefrihet.
Icke-statliga tidningar kommer ut i mycket små upplagor och de motarbetas med olika administrativa och finansiella pålagor. Etermedia är i princip helt under statlig kontroll och oberoende information når endast ut till en mindre del av befolkningen, främst via Internet. Även Internet är dock föremål för skärpt kontroll sedan ny lagstiftning införts. Vitryssland är officiellt tvåspråkigt - vitryska och ryska - men myndigheterna uppmuntrar inte användningen av det vitryska språket. Se även UD:s Rapport om de mänskliga rättigheterna i Vitryssland.

De politiska förhållandena i Vitryssland präglas av president Aleksander Lukasjenkas auktoritära maktutövning. Lukasjenka valdes till president 1994 på en missnöjesvåg efter Sovjetunionens sammanbrott vid det hittills enda demokratiska valet i Vitrysslands historia. Parlamentsvalet hösten 2004 och presidentvalet våren 2006, då Lukasjenka återvaldes för en tredje mandatperiod efter att ha genomfört en folkomröstning som ändrade på konstitutionen, präglades av valfusk. Presidentvalet bedömdes av också av Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE), inte uppfylla internationella kriterier för demokratiska val. Efter valen 2004 och 2006, men också som reaktion på politiska försvinnanden under 1999 och 2000, införde EU sanktioner i form av reserestriktioner och ekonomiska sanktioner mot vissa vitryska företrädare. 2008 suspenderades reserestriktionerna för att uppmuntra den vitryska regimen att ta steg i demokratisk riktning. Med anledning av omfattande valfusk även vid 2010 års val, samt den efterföljande repressionen, har EU emellertid beslutat återinföra samt utvidga sanktionerna mot Vitryssland. Se även särskild information om gällande restriktiva åtgärder mot Vitryssland under Relaterat.

Kort historisk bakgrund

Vitrysslands historia går mycket längre tillbaka än till upprättandet av republiken Vitryssland 1991, även om landet tidigare endast existerat med nuvarande namn under en kort period, 1918-1919. Vitryssarna utgjorde en avsevärd andel av befolkningen i det litauiska storfurstendömet, som senare ingick union med det polska riket 1569. Det administrativa språket i storfurstendömet var en äldre variant av det vitryska språket.

Kontakterna med Skandinavien var utvecklade redan på vikingatiden. Under ett år, 1655-1656, efter den så kallade unionen i Kedainiai, beläget i dagens Litauen, var åtminstone teoretiskt en stor del av dagens Vitryssland i union med Sverige. Det ryska inflytandet i Vitryssland inleddes först efter Polens delning i slutet av 1700-talet. Vitryssland har under historien alltid varit ett gränsland mellan öst och väst, nord och syd, vilket än idag sätter prägel på den vitryska kulturen och mentaliteten.