Bosnien-Hercegovina

Sveriges förbindelser med Bosnien-Hercegovina

Sverige har ett betydande engagemang i Bosnien och Hercegovina (BiH). I samband med kriget 1992-1995 tog Sverige emot över 60 000 bosniska flyktingar. Idag finns cirka 80 000 personer med bosniskt ursprung i Sverige, varav drygt 50 000 fått svenskt medborgarskap. Det svenska utvecklingssamarbetet med BiH är omfattande och landet är ett av Sveriges största biståndsmottagarländer. Det totala stödet till BiH under de gångna tio åren överstiger tre miljarder SEK. Det svenska biståndet inriktas idag huvudsakligen på byggandet av en hållbar stat samt ekonomisk utveckling.

Det kommersiella utbytet mellan Sverige och BiH ökar, men är fortfarande relativt litet. Under 2006 uppgick den svenska exporten till 163 miljoner kronor, medan importen uppgick till 141 miljoner kronor. Ett femtontal svenska företag har egna bolag eller representationskontor i Sarajevo. I oktober 2005 startades på privat initiativ en svensk-bosnisk handelskammare, som hjälper svenska och bosniska företag att etablera sig på respektive marknad.

Sverige bidrar sedan 1993 med fredsbevarande personal i BiH. Sverige bidrar till den EU-ledda missionen Althea och till EU:s polismission, EUPM.

Kort historisk bakgrund

Efter andra världskrigets slut kom Bosnien och Hercegovina att ingå som en delrepublik i den kommuniststyrda socialistiska federativa republiken Jugoslavien. Efter ledaren Titos död 1980 började federationens delrepubliker ställa ökade krav på självständighet. 1991 utropade Bosnien och Hercegovina sin självständighet från Jugoslavien. Internationellt erkännande av ett självständigt Bosnien och Hercegovina utlöste starka serbiska protester vilka snart eskalerade till det grymma krig som kom att prägla Bosnien och Hercegovina under den första halvan av 1990-talet. Kriget fick sitt slut i och med det fredsavtal som slöts i Dayton 1995.

Bosnien och Hercegovina idag

Bosnien och Hercegovina är en starkt decentraliserad statsbildning. Landet består av två så kallade entiteter: Federationen Bosnien och Hercegovina (FBiH) som domineras av bosniaker och bosnienkroater samt Republika Srpska (RS) som domineras av bosnienserber. Landets högsta organ är det kollektiva presidentrådet som består av tre medlemmar, en bosniak, en bosnienkroat och en bosnienserb. Rådet kan endast fatta beslut med konsensus.

Landets konstitution, som tillkom som ett resultat av fredsförhandlingarna i Dayton 1995, skapades för att möjliggöra och upprätthålla fred. I det avseendet har konstitutionen fyllt sitt syfte, men nu tolv år senare när ekonomisk utveckling och EU-närmande står på dagordningen måste den förändras för att landet ska fungera bättre.

En av de viktigaste frågorna för Bosnien och Hercegovina (BiH) är landets EU-närmande. Som en del i EU-närmandet inleddes i januari 2006 förhandlingar om ett Stabiliserings- och associeringsavtal (SA-avtal). De tekniska förhandlingarna har framgångsrikt avslutats men avtalet ännu inte kunnat undertecknas då BiH först måste uppfylla EU:s reformkrav bland annat av polisväsendet.