Bosnien-Hercegovina

UD:s reseinformation

Du hittar reseinformation om Bosnien-Hercegovina under Externa länkar.

Visum till Bosnien-Hercegovina

UD svarar inte på frågor visum till Bosnien-Hercegovina. För information om visumregler kontakta Bosnien-Hercegovinas ambassad.
Telefon: 08-440 05 40
E-post: amb.bih.sto@telia.com

Sveriges förbindelser med Bosnien-Hercegovina

Sverige har ett betydande engagemang i Bosnien och Hercegovina (BiH) och är en av de största bilaterala biståndsgivarna i landet. Sedan krigsslutet 1995 uppgår det totala stödet till BiH till drygt tre miljarder SEK. Det svenska biståndet har skiftat fokus, efter kriget, från fredsbyggande och återuppbyggnad till främjande av ett EU-närmande. Den gällande samarbetsstrategin för utvecklingssamarbetet med BiH för åren 2011-2014 omfattar ca 170 miljoner kronor per år. Det svenska bilaterala biståndet fokuserar främst på demokrati och mänskliga rättigheter, jämställdhet, marknadsutveckling samt hållbar samhällsbyggnad.

Sverige bidrar även genom EU:s förmedlemskapsstöd (Instrument for Pre-accession Assistance, IPA) som syftar till att främja landets reformarbete, bland annat inom rättsstats-, transport- och miljöområdet, samt för att stärka den offentliga förvaltningen, som ett led i att stödja EU-integrationen. Det totala förmedlemskapsstödet till Bosnien och Hercegovina uppgår till ca 107 miljoner euro för år 2011.

Det kommersiella utbytet mellan Sverige och BiH ökar, men är fortfarande relativt litet. Under det första halvåret av 2011 uppgick den svenska exporten till 143 MSEK (0,02 procent av den totala exporten) och importen från BiH uppgick till 130 MSEK (0,02 procent av den totala importen). Ett femtontal svenska företag har egna bolag eller representationskontor i Sarajevo. I oktober 2005 startades på privat initiativ en svensk-bosnisk handelskammare, som hjälper svenska och bosniska företag att etablera sig på respektive marknad.

I samband med kriget 1992-1995 tog Sverige emot över 60 000 bosniska flyktingar. I dag finns ca 80 000 personer med bosniskt ursprung i Sverige, varav drygt 56 000 har svenskt medborgarskap. Besöksutbyte mellan de två länderna sker regelbundet. Utrikesminister Carl Bildt har besökt BiH ett flertal gånger under de senaste åren. Sveriges ambassadör i BiH är sedan juni 2008 Bosse Hedberg, och Bosnien och Hercegovinas ambassadör till Sverige är Jadranka Kalmeta som tillträdde i april 2012.

Bosnien och Hercegovina idag

BiH är i dag en decentraliserad statsbildning bestående av två entiteter; den av bosnienkroater och bosnienmuslimer dominerade Federationen Bosnien och Hercegovnia (FBiH) samt den företrädelsevis bosnienserbiska Republika Srpska (RS). Utöver dessa finns ett lokalt självstyrande distrikt, Brcko-distriktet, i nordöstra BiH. Federationen är uppdelad i 10 kantoner som är relativt självständiga med egna regeringar och folkförsamlingar.

Den politiska situationen präglas av en stark decentralisering med tre konstituerande folk och sammanlagt 14 regeringar på olika nivåer. Landets formellt högsta organ är Presidentrådet och består av en folkvald representant från varje konstitutionerande folk, dvs. en bosniak, en bosnienkroat samt en bosnienserb. Beslut måste fattas med konsensus vilket försvårar genomförandet av reformer, då de konstituerande folken inte alltid delar samma prioriteringar. Detta får också konsekvenser för det styrande organet i BiH. Det senaste parlamentsvalet hölls i oktober 2010 men det dröjde 16 månader, till februari 2012, innan en regering kunde bildas. Regeringen, bildad efter en överenskommelse mellan landets sex största partier, leds av Vjekoslav Bevanda (HDZ) och utrikesminister är Zlatko Lagumdzija (SDP).

En av de viktigaste frågorna för landet i dag är närmandet till EU. Sedan maj 1999 samarbetar BiH med EU genom Stabiliserings- och Associationsprocessen (SAP) som består av förmånliga handelsrelationer och ett omfattande utvecklingssamarbete. BiH är ännu inte ett kandidatland men fortsatt EU-integration är en prioritet för praktiskt taget samtliga politiska partier. För att uppfylla kraven för ett EU-medlemskap måste landet möta de så kallade Köpenhamnskriterierna och genomföra ekonomiska, politiska och institutionella reformer i enlighet med EU:s normer. Ett stort framsteg skedde i december 2010 då EU införde viseringsfrihet för bosniska medborgare efter att landet uppfyllt de krav som ställdes.

Kort historisk bakgrund

Efter andra världskrigets slut kom Bosnien och Hercegovina att ingå som en delrepublik i den socialistiska federativa republiken Jugoslavien, ledd av Josip Broz Tito. Efter Titos död 1980 började federationens delrepubliker ställa ökade krav på självständighet och Jugoslaviens sönderfall var snart ett faktum. Efter en folkomröstning, som bojkottades av bosnienserberna, utropade Bosnien och Hercegovina sin självständighet från Jugoslavien i april 1992. Internationella erkännanden av ett självständigt Bosnien och Hercegovina utlöste starka bosnienserbiska protester vilka snart kom att eskalera till det krig som kom att prägla Bosnien och Hercegovina under den första halvan av 1990-talet. Kriget fick sitt slut i och med det fredsavtal som slöts i Dayton 1995, och sedan dess har den främsta prioriteringen varit återuppbyggnad av landet.