Bosnien-Hercegovina

UD:s reseinformation

Du hittar reseinformation om Bosnien-Hercegovina under Externa länkar.

Visum till Bosnien-Hercegovina

UD svarar inte på frågor visum till Bosnien-Hercegovina. För information om visumregler kontakta Bosnien-Hercegovinas ambassad.
Telefon: 08-440 05 40
E-post: amb.bih.sto@telia.com

Sveriges förbindelser med Bosnien-Hercegovina

Sverige har ett betydande engagemang i Bosnien och Hercegovina (BiH) och är en av de största bilaterala biståndsgivarna i landet. Sedan krigsslutet 1995 uppgår det totala stödet till BiH till drygt tre miljarder SEK. Det svenska biståndet har skiftat fokus från återuppbyggnad efter kriget och fredsbyggande till främjande av demokrati och mänskliga rättigheter, marknadsutveckling samt en hållbar samhällsbyggnad. Det kommersiella utbytet mellan Sverige och BiH ökar, men är fortfarande relativt litet. Under 2010 uppgick den svenska exporten till 224 miljoner kronor, medan importen uppgick till 169 miljoner kronor. Ett femtontal svenska företag har egna bolag eller representationskontor i Sarajevo. I oktober 2005 startades på privat initiativ en svensk- bosnisk handelskammare, som hjälper svenska och bosniska företag att etablera sig på respektive marknad.

I samband med kriget 1992-1995 tog Sverige emot över 60 000 bosniska flyktingar. I dag finns ca 80 000 personer med bosniskt ursprung i Sverige, varav drygt 56 000 har svenskt medborgarskap.

Besöksutbytet mellan de två länderna är mycket gott och regelbundet. Utrikesminister Carl Bildt har besökt Bosnien och Hercegovina ett flertal gånger under de senaste åren, i syfte att diskutera den politiska utvecklingen i allmänhet men även landets EU-integration. Sveriges ambassadör i Bosnien och Hercegovina är sedan juni 2008 Bosse Hedberg, och Bosnien och Hercegovinas ambassadör till Sverige är sedan september 2008 Darko Zelenika.

Bosnien och Hercegovina idag

Bosnien och Hercegovina är i dag en decentraliserad statsbildning, bestående av två entiteter; den av bosnienkroater och bosnienmuslimer dominderade Federationen Bosnien och Hercegovnia (FBiH) samt den företrädelsevis bosnienserbiska Republika Srpska (RS). Utöver dessa finns ett lokalt självstyrande distrikt, Brcko distriktet i nordöstra Bosnien och Hercegovina. Federationen är uppdelad i 10 kantoner som är relativt självständiga med egna regeringar och folkförsamlingar.

Den starka decentraliseringen med tre konstitutionella folk, sammanlagt 14 regeringar på olika nivåer och en svag central makt har lett till en politisk situation i landet, där förändringar ofta är svåra att åstadkomma då de konstitutionella folken inte alltid delar samma prioriteringar. Landets formellt högsta organ, Presidentrådet består av en folkvald representant från varje konstitutionellt folk, dvs. en bosnjak, en bosnienkroat samt en bosnienserb, där beslut måste fattas med konsensus.

En av de viktigaste frågorna för landet i dag är närmandet till EU. Sedan maj 1999 samarbetar Bosnien och Hercegovina med EU genom stabiliserings- och associationsprocessen (SAp) som består av förmånliga handelsrelationer och ett omfattande utvecklingssamarbete. BiH är ännu inte ett kandidatland men fortsatt EU-integration är en prioritet för praktiskt taget samtliga politiska partier, oavsett politisk färg eller etnicitet. För att uppfylla kraven för ett EU-medlemskap måste landet möta de så kallade Köpenhamnskriterierna och genomföra ekonomiska, politiska och institutionella reformer i enlighet med EU:s normer. Ett stort framsteg skedde i december 2010 då EU införde viseringsfrihet för bosniska medborgare efter att landet uppfyllt de krav som ställdes.

Kort historisk bakgrund

Efter andra världskrigets slut kom Bosnien och Hercegovina att ingå som en delrepublik i den socialistiska federativa republiken Jugoslavien. Landet leddes av Tito (Josip Broz). Efter Titos död 1980 började federationens delrepubliker ställa ökade krav på självständighet och Jugoslaviens sönderfall var snart ett faktum. Efter en folkomröstning, som bojkottades av bosnienserberna, utropade Bosnien och Hercegovina sin självständighet från Jugoslavien i april 1992. Internationella erkännanden av ett självständigt Bosnien och Hercegovina utlöste starka bosnienserbiska protester vilka snart kom att eskalera till det grymma krig som kom att prägla Bosnien och Hercegovina under den första halvan av 1990-talet. Kriget fick sitt slut i och med det fredsavtal som slöts i Dayton 1995, och sedan dess har den främsta prioriteringen varit återuppbyggnad av landet.

Ansvarigt departement

Relaterat

Ladda ner

Externa länkar

Utrikesdepartementet (e-post till departementet)
Publicerad 4 mars 2008
Uppdaterad 14 december 2011