Makedonien

Sveriges förbindelser med Makedonien

Den 8 april 1993 valdes Makedonien in i FN, vilket enligt svensk kutym anses konstituera erkännande också av oss. Diplomatiska förbindelser mellan Sverige och Makedonien etablerades den 20 december 1993. Samma år öppnade Sverige ett honorärkonsulat i Skopje. Den 25 augusti 2005 invigdes Sveriges ambassad i Skopje. Sverige stödjer Makedoniens EU-närmande och konstaterar att Makedonien ligger längst fram av länderna på Västra Balkan avseende reformer för visaliberalisering.

Det svenska handelsutbytet med Makedonien är ringa. År 2007 uppgick den svenska exporten till Makedonien till 240 MSEK (två procent av vår totala export) och den svenska importen från Makedonien uppgick till 122 MSEK (en procent av vår totala import).

Det svenska utvecklingssamarbetet inleddes 1999 och det övergripande målet för det nuvarande samarbetet är att bidraga till fattigdomsbekämpning genom samhällsförändringar framdrivna av landets ambitioner och ansträngningar att bli medlem i EU. Samarbetet fokuseras på tre områden: jordbruk, miljö samt god samhällsstyrning och mänskliga rättigheter. Volymen ligger på cirka 75 MSEK per år.

Ambassaden i Skopje hanterar ca 3 500 viseringsärenden samt 1 500 uppehålls- och arbetstillståndsärenden (UAT) per år.

Makedonien idag

Makedonien är en parlamentarisk demokrati. De politiska partierna ar etniskt homogena och scenen domineras av etniska makedonier och albaner. Landets regering leds för närvarande av center- högerpartiet VMRO-DPMNE, som tillsammans med koalitionen "För ett bättre Makedonien" fick drygt 68 procent av rösterna i det senaste parlamentsvalet 2008.

Makedoniens viktigaste utrikespolitiska prioriteringar är medlemskap i EU och NATO. Vid Europeiska rådets möte i december 2005 gavs Makedonien kandidatlandsstatus, men förhandlingarna om EU-medlemskap har ännu inte kunnat inledas. Ytterligare reformer är nödvändiga för att Makedonien ska uppfylla kriterierna för förhandlingar om medlemskap i EU. Deklarationen från NATO-toppmötet i Riga i slutet av 2006 nämnde landet som tänkbar kandidat. Under försvarsalliansens toppmöte i Bukarest i april 2008 nekades dock Makedonien medlemskap i NATO med hänvisning till den olösta namnfrågan med Grekland.

Makedonien är ett av Europas fattigaste länder och hamnar på plats 69 på UNDP:s utvecklingsindex. Mer än en femtedel av befolkningen lever i absolut fattigdom och transitionen av den makedonska ekonomin från planekonomi till marknadsekonomi har medfört hög arbetslöshet (33,5 procent). Förändringsbehovet är stort. Medellivslängden är 73,8 år och BNP per capita 9 194 USD. Underskottet i handelsbalansen beräknades år 2008 uppgå till 2 587 MUSD (32 procent av BNP) utlandsskulden uppgår till 4 370 MUSD (53 procent av BNP).

Kort historisk bakgrund

Efter årtusenden av erövringar och kontrollstyre från romare, turkar, bulgarer, greker och serber kom det historiska Makedonien efter Balkankrigen 1912-1913 att delas mellan Grekland, Serbien och Bulgarien. Efter första världskriget kom den serbiska delen av Makedonien att ingå i Serbernas, kroaternas och slovenernas kungadöme  senare Kungadömet Jugoslavien. Vid utropandet av Federativa Socialistiska Republiken Jugoslavien 1946, ingick Makedonien som en av sex republiker. I samband med kommunismens fall och Jugoslaviens sammanbrott utropade sig Makedonien den 8 september 1991 som självständigt, nu under namnet Republiken Makedonien (Republic of Macedonia). Detta namn mötte emellertid starka protester från Grekland, som menade att namnet Republic of Macedonia implicerade ett territoriellt anspråk på den grekiska delen av det historiska Makedonien. Den 8 april 1993 röstades Makedonien in som FN:s 181 medlem under namnet fYROM (former Yugoslav Republic of Macedonia). Kort efter medlemskapet i FN erkändes Makedonien av ett stort antal stater, däribland samtliga EG-länder utom Grekland.

I slutet av februari 2001 inledde små beväpnade albanska grupper, under beteckningen National Liberation Army (NLA), ett uppror som startade i norr, strax innanför gränsen mot Kosovo. En kortvarig konflikt följde, som bilades i augusti samma år i staden Ohrid med en fredsöverenskommelse utarbetad med hjälp av EU, USA, OSSE och NATO  det så kallade Ohrid-avtalet.

Våren 2001 ingick Makedonien ett så kallat stabiliserings- och associeringsavtal med EU och i mars 2004 lämnade man in en ansökan om medlemskap. 2005 beslutade Europeiska rådet att ge Makedonien status som kandidatland. Samma år blev Makedonien även medlem i PFP.