Ryssland

Sveriges förbindelserna med Ryssland

Sverige strävar efter närmare förbindelser med Ryssland på samhällslivets alla områden. Det ligger entydigt i vårt intresse att Ryssland utvecklas till en modern, framgångsrik och demokratisk stat. De senaste årens utveckling i mer auktoritär riktning pekar dock dessvärre åt ett annat håll. Sveriges regering känner oro för en fortsatt utveckling i denna riktning.

De svensk-ryska förbindelserna utvecklas allmänt positivt. Relationerna är goda med omfattande kontakter på nationell, regional och lokal nivå. Sverige har en ambassad i Moskva och två generalkonsulat, ett i Sankt Petersburg och ett i Kaliningrad. Exportrådet har kontor både i Moskva och i Sankt Petersburg. Handeln mellan Sverige och Ryssland ökar stadigt och har mer än fördubblats de senaste tre åren. 2007 var exporten till Ryssland 22,71 miljarder SEK. Importen var 31,36 miljarder SEK. Medan exporten från Sverige till Ryssland mest består av hel- och halvfabrikat, importerar Sverige i huvudsak råvaror från Ryssland. Många svenska företag har framgångsrikt etablerat sig i Ryssland. Antalet ryssar som besöker Sverige ökar kraftigt varje år.

Utvecklingssamarbete

Det svenska utvecklingssamarbetet med Ryssland har varit betydande och insatser för att stödja en socialt hållbar ekonomisk omvandling liksom miljösamarbete har dominerat. Mot bakgrund av den ekonomiska tillväxten i Ryssland minskar utvecklingssamarbetet gradvis. Sedan början av 2008 har ett mer långsiktigt grannlandssamarbete inletts, i första hand på kärnsäkerhets-, ickespridnings- och miljöområdet, och inom mänskliga rättigheter.

Ryssland och EU

Europeiska unionen och Ryssland har ett omfattande samarbete där Sverige är aktivt. Ryssland lägger också stor vikt vid relationerna med EU som är Rysslands överlägset största handelspartner. Samarbetet fokuserar på ekonomi, rätts- och inrikesfrågor, yttre säkerhet samt utbildning, forskning och kultur. Så kallade färdplaner för dessa områden antogs i maj 2005. Arbete pågår för att vidareutveckla formerna för ett fördjupat samarbete.

Både EU och Ryssland eftersträvar fördjupad politisk dialog, ekonomisk integration och förbättrade villkor för handel och ekonomisk utveckling. Det är vår förhoppning att återstående hinder för landets medlemskap i WTO skall kunna övervinnas.

Både EU och Ryssland eftersträvar fördjupad politisk dialog, ekonomisk integration och förbättrade villkor för handel och ekonomisk utveckling. I juni 2008 inleddes förhandlingarna om ett nytt rättsligt ramverk för samarbetet mellan EU och Ryssland. EU och Sverige vill ha ett omfattande, robust och heltäckande samarbetsavtal. Sverige anser också att avtalet bör vara juridiskt bindande, baseras på gemensamma värderingar och innefatta såväl energifrågor som, om möjligt, etableringen av ett frihandelsområde.

Ryssland idag

Ryssland har sedan Sovjetunionens sammanbrott genomfört en omfattande reformering av samhälle och ekonomi. Ryssland är idag ett öppet land, något som återspeglas i såväl handelsrelationer som turismströmmar. Landet har sedan flera år tillbaka haft en stark ekonomisk tillväxt med stabila statsfinanser. Den pågående finanskrisen och den senaste tidens låga energipriser har emellertid orsakat en inbromsning i tillväxten och satt statsfinanserna under press. På senare år har EU och Sverige vid upprepade tillfällen kritiserat Ryssland för överträdelser av de mänskliga rättigheterna, bland annat på grund av hanteringen av konflikten i Tjetjenien. EU och Sverige har också med oro följt den negativa utvecklingen för oberoende medier och den fria opinionsbildningen i Ryssland. Att bidra till att stärka rättsstaten och att främja framväxten av ett starkt civilt samhälle i Ryssland är viktiga mål för både EU:s och Sveriges politik. En uppriktig och vid behov kritisk dialog med Ryssland är ett naturligt inslag i de fördjupade, förtroendefulla relationer som vi eftersträvar.

Kort historisk bakgrund

Dagens Ryssland har sina historiska rötter i det slaviska Kievriket som från slutet av 800-talet till mitten av 1100-talet bredde ut sig över ett område motsvarande västliga delar av dagens Ryssland, Vitryssland och Ukraina. Med början under senare medeltiden växte ett imperium fram med centrum i Moskva. Under tsarernas envälde expanderade Ryssland sitt territorium i alla väderstreck till att bli en av Europas stormakter.

Efter februarirevolutionen 1917, som var ett resultat av missnöje med statsmakten och folkliga krav på förändring samt brist på mat, tvingades tsar Nikolaj II att avsäga sig tronen. Rysslands förluster och nederlag i det första världskriget som då pågick gjorde att opinionen vände sig mot den provisoriska regeringen som valt att fortsätta kriget.

Bolsjevikerna, Lenin och Stalin

I oktoberrevolutionen den 7 november 1917 tog bolsjevikerna makten i Petrograd (nuvarande Sankt Petersburg) och kunde upprätta regering efter en i det närmaste oblodig revolution. Åren 1918-1922 utkämpades ett inbördeskrig mellan kommunisternas röda armé och de tsartrognas vita armé. Sedan den röda armén slagit ned den vita utropades Sovjetunionen 1922 med Vladimir Lenin som ledare.

Efter Lenins död 1924 tog Josef Stalin makten. Med diktatorisk makt industrialiserade han Sovjetunionen och utvecklade landet till militär, industriell och politisk stormakt. Under början av efterkrigstiden hade Sovjetunionen även många vetenskapliga framgångar, exempelvis den första rymdsatelliten och senare den första människan i omloppsbana runt jorden. Stalintiden kom också att kännetecknas av en utbredd personkult, liksom terror, utrensningar och arbetsläger, som sammantaget krävde många miljoner människors liv. Andra världskriget innebar stora mänskliga offer för Sovjetunionen - omkring 20 miljoner soldater och civila fick sätta livet till.

Sovjetunionen

Efter andra världskrigets militära konflikt följde kalla kriget med ideologiska och politiska motsättningar mellan å ena sidan Sovjetunionen och dess satellitstater i Östeuropa och på den andra USA och främst Västeuropa. Det kalla kriget utkämpades främst på en ideologisk och industriell nivå, och genom att de båda blocken stödde olika parter i konflikter inom eller mellan andra länder. Det kalla kriget innebar även en kapprustning som till slut bidrog till den sovjetiska ekonomins kollaps.

Under 1970- och 1980-talen stagnerade den ekonomiska utvecklingen och den siste kommunistledaren, Michail Gorbatjov, försökte under 1980-talet att omdana landets ekonomi och politik med små steg mot mer öppenhet och demokrati. Gorbatjovs reformer gav inte önskat resultat och beredde vägen för folkligt missnöje och en demokratirörelse även i Central- och Östeuropa, där pånyttfödda demokratier frigjorde sig.

Dagens Ryssland

Efter en misslyckad kupp mot Gorbatjov sommaren 1991 utropade Boris Jeltsin den 24 augusti Ryssland som självständigt. Efter en uppgörelse mellan ledarna för Ryssland, Vitryssland och Ukraina upplöstes Sovjetunionen officiellt den 25 december 1991. År 2000 blev Vladimir Putin Rysslands president efter Boris Jeltsin. I mars 2008 valdes Dimitrij Medvedjev till ny president. I maj 2008 installerades den nye presidenten och strax därefter utsågs Vladimir Putin till premiärminister.