Ryssland

UD:s reseinformation

Du hittar reseinformation om Ryssland under Externa länkar.

Visum till Ryssland

UD svarar inte på frågor om visum till Ryssland. För information om visumregler kontakta Rysslands ambassad, se Externa länkar.

Sveriges förbindelserna med Ryssland

Sverige strävar efter närmare förbindelser med Ryssland på samhällslivets alla områden. Det ligger entydigt i Sveriges intresse att Ryssland utgör en fullödig politisk och ekonomisk partner. Landets integration i internationella samarbeten som bygger på ömsesidiga åtaganden är centralt, och Sverige stödjer därför bland annat ett ryskt medlemskap i världshandelsorganisationen (WTO). De svensk-ryska förbindelserna utvecklas allmänt positivt. Relationerna är goda med omfattande kontakter på nationell, regional och lokal nivå. Sverige har en ambassad i Moskva och ett generalkonsulat i Sankt Petersburg. Exportrådet har kontor både i Moskva och i Sankt Petersburg. Handeln mellan Sverige och Ryssland minskade år 2009 i finanskrisens spår men är nu på väg uppåt igen. 2010 var exporten till Ryssland 20,9 miljarder SEK. Importen var 50,8 miljarder. Medan exporten från Sverige till Ryssland mest består av hel- och halvfabrikat, såsom maskiner för industri, kemiska produkter och pappers- och stålprodukter, importerar Sverige i huvudsak råvaror, främst olja, från Ryssland. Närmare 400 svenska företag har verksamhet i Ryssland och den ryska marknaden visar fortsatt stor potential och stark köpkraft. Ett stort antal ryssar besöker Sverige varje år, och besöken väntas öka ytterligare med den nya färjelinje mellan Stockholm och S:t Petersburg som invigs våren 2011.

Det svenska utvecklingssamarbetet med Ryssland har varit betydande och insatser för att stödja en socialt hållbar ekonomisk omvandling liksom miljösamarbete har dominerat. Mot bakgrund av den ekonomiska tillväxten i Ryssland har utvecklingssamarbetet gradvis fasats ut. Sedan början av 2008 har ett mer långsiktigt grannlandssamarbete inletts, i första hand på kärnsäkerhets-, ickespridnings- och miljöområdet samt inom mänskliga rättigheter och demokrati. På miljöområdet inriktas arbetet på att förbättra Östersjöns miljö.

I övrigt finns ett välutvecklat samarbete på områden som bland annat energi, rymd och rättsväsende. Det bilaterala ekonomiska samarbetet koordineras på regeringsnivå inom den så kallade styrkommittén som träffas årligen. Styrkommittén leds på svensk sida av handelsministern och på rysk sida på nivån vice premiärminister.

Ryssland och EU

Europeiska unionen och Ryssland har ett omfattande samarbete där Sverige är aktivt. Ryssland lägger också stor vikt vid relationerna med EU som är Rysslands överlägset största handelspartner. Samarbetet fokuserar på områden som ekonomi, rätts- och inrikesfrågor, yttre säkerhet samt utbildning, forskning och kultur. Så kallade färdplaner för samarbetet på dessa områden antogs i maj 2005. Både EU och Ryssland eftersträvar fördjupad politisk dialog, ekonomisk integration och förbättrade villkor för handel och ekonomisk utveckling. I juni 2008 inleddes förhandlingar om ett nytt rättsligt ramverk för samarbetet på alla områden mellan EU och Ryssland. EU och Sverige vill ha ett omfattande, robust och heltäckande samarbetsavtal. Sverige anser att avtalet bör vara juridiskt bindande och baseras på gemensamma värderingar och åtaganden. EU och Ryssland har också ingått ett moderniseringspartnerskap som ska främja den ömsesidigt gynnsamma moderniseringen av ekonomi, samhälle och politik i Ryssland.

Ryssland idag

Ryssland har sedan Sovjetunionens sammanbrott genomfört en omfattande reformering av samhälle och ekonomi. Ryssland är idag ett mer öppet land, något som återspeglas i såväl handelsrelationer som turistströmmar. Landet har sedan flera år tillbaka haft en stark ekonomisk tillväxt med stabila statsfinanser, även om finanskrisen och en viss nedgång i energipriserna orsakade en inbromsning i tillväxten och satte statsfinanserna under viss press. Rysslands ekonomi återhämtade sig under 2010 med god tillväxt och ökad industriproduktion och investeringar. För 2011 spås tillväxten ligga på strax över 4 procent, bland annat tack vare stigande oljepriser.

På senare år har EU och Sverige vid upprepade tillfällen kritiserat Ryssland för överträdelser av de mänskliga rättigheterna, bland annat i Norra Kaukasus. EU och Sverige har också med oro följt den negativa utvecklingen för oberoende medier och den fria opinionsbildningen i Ryssland. Att bidra till att stärka rättsstaten och att främja framväxten av ett starkt civilt samhälle i Ryssland är viktiga mål för både EU:s och Sveriges politik. En uppriktig och vid behov kritisk dialog med Ryssland är ett naturligt inslag i de fördjupade, förtroendefulla relationer som vi eftersträvar.

Kort historisk bakgrund

Dagens Ryssland har sina historiska rötter i det slaviska Kievriket som från slutet av 800-talet till mitten av 1100-talet bredde ut sig över ett område motsvarande västliga delar av dagens Ryssland, Vitryssland och Ukraina. Med början under senare medeltiden växte ett imperium fram med centrum i Moskva. Under tsarernas envälde expanderade Ryssland sitt territorium i alla väderstreck till att bli en av Europas stormakter.

Efter februarirevolutionen 1917, som var ett resultat av missnöje med statsmakten och folkliga krav på förändring samt brist på mat, tvingades tsar Nikolaj II att avsäga sig tronen. Rysslands förluster och nederlag i det första världskriget som då pågick gjorde att opinionen vände sig mot den provisoriska regeringen som valt att fortsätta kriget.

Under oktoberrevolutionen 1917 tog bolsjevikerna makten i Petrograd (nuvarande Sankt Petersburg) och kunde upprätta regering efter en i det närmaste oblodig revolution. Åren 1918-1922 utkämpades ett inbördeskrig mellan kommunisternas röda armé och de tsartrognas vita armé. Sedan den röda armén slagit ned den vita utropades Sovjetunionen 1922 med Vladimir Lenin som ledare.

Efter Lenins död 1924 tog Josef Stalin makten. Med diktatorisk makt industrialiserade han Sovjetunionen och utvecklade landet till militär, industriell och politisk stormakt. Under början av efterkrigstiden hade Sovjetunionen även många vetenskapliga framgångar, exempelvis den första rymdsatelliten och senare den första människan i omloppsbana runt jorden. Stalintiden kom också att kännetecknas av en utbredd personkult, liksom terror, utrensningar och arbetsläger, som sammantaget krävde många miljoner människors liv. Andra världskriget innebar stora mänskliga offer för Sovjetunionen - omkring 20 miljoner soldater och civila fick sätta livet till.

Dagens Ryssland

Efter ett misslyckat kuppförsök mot Sovjetunionens siste ledare, Michail Gorbatjov, sommaren 1991, utropade Boris Jeltsin den 24 augusti Ryssland som självständigt. Efter en uppgörelse mellan ledarna för Ryssland, Vitryssland och Ukraina upplöstes Sovjetunionen officiellt den 25 december 1991. År 2000 blev Vladimir Putin Rysslands president efter Boris Jeltsin. I mars 2008 valdes Dimitrij Medvedjev till ny president. I maj 2008 installerades den nye presidenten och strax därefter utsågs Vladimir Putin till premiärminister. Mot slutet av 2011 hålls val till det ryska underhuset, duman och under våren 2012 går Ryssland till presidentval.

Dagens ryska konstitution härstammar från 1993. Den verkställande makten vilar hos den direktvalda presidenten och hos premiärministern. Presidentval äger rum vart sjätte år.

Den lagstiftande makten ligger i parlamentet, den så kallade Federala församlingen som består av två kammare. Federationsrådet i vilket representanter för Rysslands 83 federationssubjekt sitter, och underhuset, den så kallade duman, som består av representanter för de politiska partierna och som väljs vart femte år. Det nuvarande parlamentet domineras av partiet Enade Ryssland som är lojalt till president Medvedjev, och i vilket premiärminister Putin är ordförande. Övriga partier i duman är Kommunistpartiet, Liberaldemokraterna och Rättvisa Ryssland.

Ansvarigt departement

Relaterat

Externa länkar

Utrikesdepartementet (e-post till departementet)
Publicerad 3 mars 2008
Uppdaterad 14 december 2011