Sveriges regering

Fredrik Reinfeldt Statsminister

Anders Borg Finansminister

Anna-Karin Hatt It- och energiminister

Annie Lööf Näringsminister

Beatrice Ask Justitieminister

Birgitta Ohlsson EU-minister

Carl Bildt Utrikesminister

Catharina Elmsäter-Svärd Infrastrukturminister

Erik Ullenhag Integrationsminister

Eskil Erlandsson Landsbygdsminister

Ewa Björling Handelsminister

Gunilla Carlsson Biståndsminister

Göran Hägglund Socialminister

Hillevi Engström Arbetsmarknadsminister

Jan Björklund Utbildningsminister, vice statsminister

Lena Adelsohn Liljeroth Kultur- och idrottsminister

Lena Ek Miljöminister

Maria Larsson Barn- och äldreminister

Nyamko Sabuni Jämställdhets- och bitr. utbildningsminister

Peter Norman Finansmarknadsminister

Stefan Attefall Civil- och bostadsminister

Sten Tolgfors Försvarsminister

Tobias Billström Migrationsminister

Ulf Kristersson Socialförsäkringsminister

Ansvarsområden

Välj vilket politikområde du vill veta mer om. Under respektive rubrik hittar du information om ansvariga departement och statsråd. Via Ansvarsområden A-Ö får du en detaljerad alfabetisk listning av alla ansvarsområden.

Det här vill regeringen

Ämnen och ansvarsområden A-Ö

Europa, Södra Kaukasien och Centralasiens länder

Har inte undermenyer Albanien

Har inte undermenyer Andorra

Har inte undermenyer Armenien

Har inte undermenyer Azerbajdzjan

Har inte undermenyer Belgien

Har inte undermenyer Bosnien-Hercegovina

Har inte undermenyer Bulgarien

Har inte undermenyer Cypern

Har inte undermenyer Danmark

Har inte undermenyer Estland

Har inte undermenyer Finland

Har inte undermenyer Frankrike

Har inte undermenyer Georgien

Har inte undermenyer Grekland

Har inte undermenyer Irland

Har inte undermenyer Island

Har inte undermenyer Italien

Har inte undermenyer Kazakstan

Har inte undermenyer Kirgizistan

Har inte undermenyer Kosovo

Har inte undermenyer Kroatien

Har inte undermenyer Lettland

Har inte undermenyer Liechtenstein

Har inte undermenyer Litauen

Har inte undermenyer Luxemburg

Har inte undermenyer Malta

Har inte undermenyer Makedonien

Har inte undermenyer Moldavien

Har inte undermenyer Monaco

Har inte undermenyer Montenegro

Har inte undermenyer Nederländerna

Har inte undermenyer Norge

Har inte undermenyer Polen

Har inte undermenyer Portugal

Har inte undermenyer Rumänien

Har inte undermenyer Ryssland

Har inte undermenyer San Marino

Har inte undermenyer Schweiz

Har inte undermenyer Serbien

Har inte undermenyer Slovakien

Har inte undermenyer Slovenien

Har inte undermenyer Spanien

Har inte undermenyer Storbritannien

Har inte undermenyer Tadzjikistan

Har inte undermenyer Tjeckien

Har inte undermenyer Turkiet

Har inte undermenyer Turkmenistan

Har inte undermenyer Tyskland

Har inte undermenyer Ukraina

Har inte undermenyer Ungern

Har inte undermenyer Uzbekistan

Har inte undermenyer Vatikanstaten

Har inte undermenyer Vitryssland

Har inte undermenyer Österrike

Albanien

Visum till Albanien

UD svarar inte på frågor om visum till Albanien. För information om visumregler kontakta Albaniens ambassad.
Telefon: 08-731 09 20

Sveriges förbindelser med Albanien

Sverige och Albanien har goda förbindelser, inte minst som en följd av det omfattande utvecklingssamarbetet och Sveriges stöd för Albaniens närmande till EU. Sveriges ambassadör i Makedonien är sidoackrediterad i Albanien och ambassaden i Tirana uppgraderades från sektionskansli till ambassad i december 2010. I ambassadörens frånvaro leds ambassaden löpande av en chargé d'affaires.

Sveriges utvecklingssamarbete med Albanien uppgår årligen till cirka 80 miljoner kronor och stöder det övergripande målet "En stärkt demokratisk stat, långsiktigt hållbar utveckling samt förbättrade förutsättningar att uppnå EU medlemskap". Insatser görs inom två områden; demokratisk samhällsstyrning och mänskliga rättigheter samt naturresurser och miljö.

Det svensk-albanska handelsutbytet är lågt, även om det ökat något. Sveriges ambition är att främja en fortsatt ökad handel med Albanien. Albaniens största industrinäringar idag är gruvindustrin, energi- och byggsektorn. Den svenska exporten avser främst verkstadsprodukter. Importen består till störst del av råvaror till industrin.

Albanien idag

Albanien är enligt 1998-års konstitution en parlamentarisk republik med ett demokratiskt styrelseskick. President Bamir Topi är landets statschef. Politiken i Albanien domineras av två stora partier, det demokratiska partiet (DP) och det socialistiska partiet (SP). Just nu leds landet av en koalition ledd av DP (premiärminister Sali Berisha), SMI och RP. Även om dessa partier tillsammans dominerar albansk politik har under senare år mindre partier bildats och vunnit sympatier i väljarkåren.

De svaga statliga institutionerna och framförallt det bristfälligt fungerande rättsväsendet utgör ett grundläggande hinder för landets utveckling och är en grogrund för omfattande korruption och organiserad brottslighet. Regeringen gör ansträngningar för att motarbeta korruptionen och stärka rättsväsendet och för att genomföra förbättringar för företagandet, skatteindrivningen och bankväsendet, samt att minska fattigdomen. Albanien styrs centraliserat, men i dess otillgängliga delar spelar det traditionella klansamhället en fortsatt framträdande roll.

Albanien har kommit en god bit på väg att uppfylla de utrikespolitiska prioriteringar som landet haft de senaste åren. Den 1 april 2009 blev Albanien medlem i NATO och samma dag trädde Stabiliserings- och associationsavtalet mellan EU och Albanien i kraft. Avtalet utgör ramverket för landets närmande till EU. Albanien lämnade senare samma månad även in landets officiella ansökan om medlemskap i EU. Ett sådant medlemskap kräver dock fortfarande genomförandet av omfattande och komplicerade reformer. En viktig fråga för albanerna nära anknuten till Albaniens närmande till EU är frågan om visaliberalisering. EU fattade i november 2010 beslut om att införa visaliberalisering till Schengen-länderna. Från och med den 15 december kan albanska medborgare resa fritt till Schengenområdet förutsatt att de har ett biometriskt pass.

Kort historisk bakgrund

Efter att kommunistregimen under ledning av Enver Hoxha vid tiden för det kalla krigets slut släppt sitt långa grepp om Albanien inleddes en bräcklig färd mot demokrati och marknadsekonomi. Hoxha hade under fyra decennier fört landet in i ekonomisk isolation efter att ha brutit förbindelserna med först Sovjetunionen och senare med Kina.

Då ett demokratiskt flerpartisystem infördes i mars 1991 stod landet på randen till ekonomisk kollaps. De nya demokratiska institutionerna var svaga och ekonomin utvecklades till en så kallad "Vilda Västern-kapitalism" präglad av omfattande korruption och kriminalitet.

Situationen ledde 1997 till den ökända "pyramidkraschen", då den albanska staten och landets finansiella system helt kollapsade. De våldsamma uppror och den omfattande laglöshet som följde kunde bara stoppas efter ingripande av en internationell fredsstyrka "Operation Alba" under ledning av Italien. Efter 1999 har demokratin stabiliserats och ekonomin utvecklas i positiv riktning, men ändå räknas Albanien idag till ett av Europas fattigaste länder. Arbetslösheten är hög och många arbetsföra albaner söker arbete utomlands och sänder hem en del av sin inkomst.