Georgien

Sveriges förbindelser med Georgien

Sveriges relationer med Georgien är goda och det ömsesidiga besöksutbytet är intensivt. Under ett besök i Sverige sommaren 2005 träffade Georgiens president Micheil Saakasjvili dåvarande statsminister Göran Persson. President Saakasjvili besökte ånyo Sverige i oktober 2008 och träffade då statsminister Fredrik Reinfeldt. Landets dåvarande utrikesminister Gela Bezjuasjvili besökte Sverige i juni 2007, och hans efterträdare Eka Tkesjelasjvili besökte under 2008 Sverige vid tre tillfällen. Utrikesminister Carl Bildt har sedan han tillträdde besökt Georgien flera gånger.

Regimskiftet i samband med Rosenrevolutionen i Georgien 2003 medförde bättre förutsättningar för demokratisering och stabilisering i landet, vilket har skapat utrymme för ett fördjupat svenskt utvecklingssamarbete, och 2010 lanserades en ny svensk samarbetsstrategi för utvecklingssamarbetet med Georgien. Samarbetsstrategin har tre fokusområden: demokrati, mänskliga rättigheter och jämställdhet; miljö; samt marknadsutveckling.

Det finns ett ökande intresse från svenskt näringsliv för Georgien. Svenska telekomföretag finns etablerade i landet och svensk export uppgick 2010 till 132 miljoner SEK.

Närmandet till EU är en viktig drivkraft för reformprocessen i Georgien och unionens relationer med landet har fördjupats betydligt de senaste åren. Ramverket för relationen mellan EU och Georgien är ett Partnerskaps- och samarbetsavtal (PSA). Förhandlingar om ett associeringsavtal, som ska ersätta PSA, pågår f.n. inom ramen för Östliga partnerskapet. Relationerna mellan EU och Georgien befinner sig för närvarande i ett intensivt skede och ett avtal om viseringsförenkling trädde i kraft i mars 2011.

Georgien har en ambassad i Stockholm, och i slutet av 2010 öppnade även Sverige en ambassad i Tbilisi.

Georgien i dag

President Micheil Saakasjvili omvaldes för en andra ämbetsperiod i januari 2008 och ett nytt parlament - dominerat av Saakasjvilis parti UNM - valdes i tidigarelagda val i maj 2008. Medan presidentvalet fick förhållandevis gott betyg av OSSE:s observatörer var bristerna vid parlamentsvalet något fler. Lokalval, som gav regeringspartiet kontroll över samtliga kommunfullmäktige, ägde rum i maj 2010 och bedömdes vara ett klart framsteg jämfört med föregående val vad gäller genomförande. Samtliga huvudaktörer erkände valets legitimitet.

Saakasjvilis regering har, sedan tillträdet 2004, genomfört en rad reformer, men mycket arbete återstår ändå innan landet kan betraktas som en fullödig demokrati. Kritik har till exempel riktats mot president Saakasjvili för att ha koncentrerat makt till sig själv och regeringen samt för brister i respekten för de mänskliga rättigheterna. Den georgiska politiska debatten är påfallande polariserad, med ibland hätska utfall och anklagelser. En viss normalisering av relationen mellan stat och civilsamhälle har däremot skett under 2010. Se även UD:s Rapport om de mänskliga rättigheterna i Georgien.

Ekonomin har utvecklats positivt sedan slutet av 1990-talet, mycket tack vare ekonomiska reformer vilka bidragit till bättre företagsklimat och ökade utländska investeringar. Trots detta lever en betydande del av befolkningen i fattigdom. Lantbruket sysselsätter närmare hälften av landets arbetande befolkning och är Georgiens största näringsgren. Den globala finansiella krisen 2009, i kombination med kriget mellan Ryssland och Georgien 2008, fick negativa konsekvenser för den georgiska ekonomin. 2010 lyckades landet dock ta sig ur krisen och tillväxttakten ökade åter. Georgien strävar efter såväl EU- som NATO-närmande.

Kort historisk bakgrund

Georgien är ett gammalt kaukasiskt kungadöme, som i början av 1800-talet erövrades av det Ryska imperiet. Efter Tsarrysslands fall 1918 utropades den första georgiska republiken. Tiden som självständig stat blev dock kortlivad och Georgien införlivades med Sovjetunionen redan 1921.

Sedan självständigheten från Sovjetunionen 1991 har Georgien varit indraget i flera interna konflikter med utbrytarregionerna Abchazien och Sydossetien. Utbrytarområdena har krävt självständighet från Georgien, och i Sydossetiens fall även integrering med Ryssland, men detta har Georgien inte varit villigt att acceptera. Efter några dagars upptrappning av oroligheterna i den georgiska utbrytarregionen Sydossetien intensifierades striderna den 7 augusti 2008. Fem dagar av öppet krig mellan Georgien och Ryssland följde. Ett eldupphörsavtal framförhandlades med medling av EU:s ordförandeskap, enligt vilket alla stridskrafter ska dras tillbaka till de positioner de hade innan striderna inleddes. EU har en civil observationsmission i Georgien för att bland annat överse att detta sker. I dagsläget har rysk trupp dragit sig tillbaka från områdena omkring Abchazien och Sydossetien, men ryska militärbaser finns fortfarande kvar på flera platser i utbrytarregionerna. Inom ramen för de så kallade Genèvesamtalen, som samlar parterna samt representanter för EU, FN, OSSE och USA, diskuteras säkerheten och stabiliteten i Georgien.

Under 1990-talet och början av 2000-talet försämrades Georgiens ekonomi och levnadsstandarden sjönk. Regimen kritiserades av oppositionen för vanstyre och korruption. En våg av protester - kallad Rosenrevolutionen - följde på de odemokratiska parlamentsvalen i november 2003, och resulterade i president Eduard Sjevardnadzes avgång. I januari 2004 valdes oppositionsledaren Micheil Saakasjvili till president med drygt 96 procent av rösterna. Saakasjvili och den regering som kom till makten satte vid tillträdet som mål att bygga upp demokrati och välfärd samt att återförena landet.

Ansvarigt departement

Relaterat

Externa länkar

Utrikesdepartementet (e-post till departementet)
Publicerad 20 mars 2008
Uppdaterad 18 oktober 2011