Georgien

Strider i Georgien

Efter några dagars upptrappning av oroligheterna i de georgiska utbrytarrepublikerna Abchazien och Sydossetien, intensifierades striderna i Sydossetien den 7 augusti 2008. Fem dagar av öppet krig följde där Ryssland gick till anfall mot Georgien. Ett eldupphörsavtal har framförhandlats av EU:s ordförandeskap, enligt vilket alla stridskrafter ska dras tillbaka till de positioner de hade innan striderna inleddes. EU har skickat en civil observationsmission till Georgien för att bland annat överse att stridskrafterna dras tillbaka till de tidigare positionerna.

I dagsläget har rysk trupp dragit sig tillbaka från områdena omkring Abchazien och Sydossetien, förutom den ryska posteringen i byn Perevi som alltjämt är svår att definiera geografiskt. Läget i Georgien bedöms som kritiskt och krisen har fått svåra humanitära konsekvenser och bland annat har tiotusentals människor tvingat lämna sina hem och sökt sin tillflykt till andra delar av Georgien eller till Ryssland. Stora internationella ansträngningar har gjorts för att nå ett slut på stridigheterna och för att få parterna till förhandlingsbordet. Vid en internationell givarkonferens för Georgien i Bryssel den 22 oktober utlovades totalt 3,4 miljarder euro i stöd till Georgien.

Sveriges förbindelser med Georgien

Regimskiftet i samband med Rosenrevolutionen i Georgien 2003 medförde bättre förutsättningar för demokratisering och stabilisering i landet. Den georgiska regeringens reform- och utvecklingspolitik har skapat möjligheter för ett fördjupat svenskt utvecklingssamarbete med landet och den svenska utvecklingsstrategin för Södra Kaukasien fokuserar särskilt på Georgien.

Sveriges insatser i landet har som huvudmål att stärka demokratin och öka respekten för mänskliga rättigheter, samt främja hållbar ekonomisk utveckling som ökar befolkningens försörjningsmöjligheter. Det svenska utvecklingssamarbetet syftar även till att stödja genomförandet av de åtaganden Georgien gjort i sin handlingsplan med EU.

Svenska telekomföretag finns etablerade i landet.

Under ett besök i Sverige sommaren 2005 träffade Georgiens president Micheil Saakasjvili dåvarande statsminister Göran Persson. Landets dåvarande utrikesminister Gela Bezjuasjvili besökte Sverige i juni 2007 och utrikesminister Bildt har sedan han tillträdde besökt Georgien flera gånger.

EU-medborgare behöver inte visum för att resa till Georgien.

Georgien i dag

President Micheil Saakasjvili och den regering som kom till makten efter den så kallade Rosenrevolutionen 2003 (se nedan) har satt som mål att bygga upp demokrati och välfärd samt att återförena landet efter de territoriella konflikter som pågått sedan 1990-talet (se nedan). Den nya regeringen har genomfört omfattande reformer men mycket arbete återstår ännu att göra innan landet kan betraktas som en demokrati av västligt snitt. Kritik har till exempel riktats mot president Saakasjvili för att ha koncentrerat mycket makt till sig själv och regeringen och för brister i respekten för de mänskliga rättigheterna. Omfattande oroligheter utbröt hösten 2007 sedan det folkliga missnöjet med regimen vuxit i styrka. De officiella resultaten från presidentvalet i januari 2008 och parlamentsvalet i maj 2008 har inte accepterats av oppositionen, som anklagat Saakasjvili och det styrande partiet för valfusk. Det inrikespolitiska läget är sedan dess polariserat och spänt.

Den ekonomiska tillväxten har utvecklats positivt sedan slutet av 1990-talet, mycket tack vare stora ekonomiska reformer vilka bidragit till bättre företagsklimat och ökade utländska investeringar. 2005-2006 var Georgien det OSS-land som genomfört flest ekonomiska reformer för att underlätta företagande enligt Världsbanken. Trots detta lever fortfarande 50 procent av befolkningen i fattigdom. Lantbruket sysselsätter närmare hälften av landets arbetande befolkning och är Georgiens största näringsgren. Ryssland utgör traditionellt den största marknaden för georgiska varor såsom vin, frukt och grönsaker. De importstopp som Ryssland infört mot georgiska produkter, som en följd av de senaste årens försämrade relationer mellan länderna, har därför påverkat den georgiska ekonomin.

Georgien är det land i regionen som orienterat sig mest mot Väst och landet strävar efter medlemskap i såväl EU som NATO.

Kort historisk bakgrund

Den första georgiska republiken utropades 1918 efter Tsarrysslands fall. Som självständig stat blev den dock kortlivad eftersom Georgien införlivades med Sovjetunionen 1921.

Sedan självständigheten från Sovjetunionen 1991 har Georgien varit indraget i territoriella konflikter med utbrytarrepublikerna Abchazien och Sydossetien, vilka under 1990-talet ledde till väpnade konflikter. Republikerna har krävt självständighet från Georgien och i Sydossetiens fall även integrering med Ryssland, men detta har Georgien inte varit villigt att acceptera. Idag råder vapenvila, men frågan om områdenas framtida politiska status är ännu inte löst. Konflikterna har lett till spänningar i förhållandet till Moskva, då Ryssland, trots sin formella roll som medlare i konflikterna, gett stöd till utbrytarrepublikerna.

Under 1990-talet och början av 2000-talet försämrades landets ekonomi och levnadsstandarden sjönk. Regimen kritiserades av oppositionen för vanstyre och korruption. En våg av protester - kallad Rosenrevolutionen - följde på de odemokratiska parlamentsvalen i november 2003, och resulterade i president Eduard Sjevardnadzes avgång. I januari 2004 valdes oppositionsledaren Micheil Saakasjvili till president med drygt 96 procent av rösterna.