Ukraina

UD:s reseinformation

Du hittar reseinformation om Ukraina under Externa länkar.

Visum till Ukraina

UD svarar inte på frågor om visum till Ukraina. För information om visumregler kontakta Ukrainas ambassad, se Externa länkar.

Sveriges förbindelser med Ukraina

De bilaterala kontakterna mellan Sverige och Ukraina är goda och har utvecklats starkt de senaste tio åren. Den 30 september till 3 oktober 2008 genomfördes ett svenskt statsbesök till Ukraina. Även utrikesministern och justitieministern deltog i besöket, som blev föremål för intensiv mediebevakning. Den ukrainske utrikesministern Kostyantyn Grysjtjenko besökte Sverige senast i december 2010, och utrikesminister Carl Bildt besökte Ukraina sex gånger under 2010.

Samarbetsstrategin med Ukraina för perioden 2009-2013 fastställdes genom regeringsbeslut den 11 december 2008. Volymen på utvecklingssamarbetet väntas uppgå till c:a 220 miljoner kronor per år 2011-2013. Sverige är i och med detta den största givaren i Ukraina bland EU:s medlemsländer. Det övergripande målet för utvecklingssamarbetet med Ukraina är ökad EU-integration inom områdena demokratisk samhällsstyrning och mänskliga rättigheter samt naturresurser och miljö.

Ukraina utgör en växande marknad för svenska företag. Omkring 100 svenska företag är aktiva i Ukraina och Sverige tillhör de tio största investerarna i landet. Exportrådskontoret i Kiev har uppgraderats till handelssekreterarkontor med en utsänd handelssekreterare. Problem med avfallshantering, energiförbrukning och låg vattenkvalitet bidrar till ett stort intresse för svensk energi- och miljöteknik.

EU-närmandet är centralt när det gäller Sveriges relationer med Ukraina, och Sverige är inom unionen starkt pådrivande för ett fortsatt närmande mellan EU och Ukraina. Ramverket för relationen mellan EU och Ukraina är ett Partnerskaps- och samarbetsavtal (PSA). Förhandlingar om ett associeringsavtal, som ska ersätta PSA, pågår f.n. inom ramen för Östliga partnerskapet. En viktig del av det nya avtalet är ett djupgående frihandelsavtal, som förutom betydande handelslättnader i båda riktningar innebär att Ukraina antar stora delar av EU:s lagar och regelverk på handelsområdet. Frihandelsförhandlingar inleddes i februari 2008. Ukraina och EU har ett viseringsförenklingsavtal, som trädde i kraft 2008, som gör det enklare och billigare för ukrainska medborgare att få visum till länderna inom Schengensamarbetet. En dialog förs om viseringsfrihet som långsiktigt mål.

Sverige har en ambassad i Kiev och Ukraina har en ambassad i Stockholm.

Ukraina idag

Ukraina har ett flerpartisystem med en president som väljs i allmänna val. Efter den orangea revolutionen i november 2004, då Viktor Jusjtjenko blev president, inleddes ett omfattande reformarbete, som sedermera kom att hämmas av en turbulent inrikespolitisk situation.

I början på 2010 valdes oppositionsledaren Viktor Janukovitj till president i Ukraina. OSSE bedömde att valet var demokratiskt genomfört. De lokalval som genomfördes hösten 2010 beskrevs däremot som en demokratisk tillbakagång av de internationella observatörer som fanns på plats. Utvecklingen generellt i landet har också givit upphov till viss oro vad gäller demokrati och mänskliga rättigheter, inte minst gällande mediefriheten. Se även UD:s Rapport om de mänskliga rättigheterna i Ukraina under Externa länkar.

Före den globala finanskrisen var den ekonomiska tillväxten i Ukraina god, även om inflationen låg på en konstant hög nivå. Ukraina drabbades dock mycket hårt av krisen, och BNP minskade under 2009 med omkring 15 procent. En viss återhämtning skedde dock under 2010. Omvandlingen av Ukrainas ekonomi till marknadsekonomi har försvårats av starka ekonomiska särintressen. Ekonomin kännetecknas alltjämt av ett starkt beroende av tung industri - stål, kemikalier, skeppsbyggnad, kol, maskinbyggnad, vapen - som åtnjuter omfattande statliga subsidier.

Sedan självständigheten 1991 har Ukraina generellt sett sökt utveckla goda förbindelser med såväl Ryssland som EU. Relationerna med Ryssland försämrades dock under åren efter den orangea revolutionen, men ser under Janukovytj ut att ha förbättras igen. Relationen mellan EU och Ukraina fördjupas gradvis, och Ukraina har EU-medlemskap som uttalat mål.

Kort historisk bakgrund

Den politiska enhet som i dag utgör Ukraina hade före Sovjetunionens fall aldrig varit en enad självständig stat. Det ryska imperiet hade under flera århundraden kontroll över stora delar av dagens Ukraina, samtidigt som nuvarande västra Ukraina inte inlemmades i Sovjetunionen förrän 1939. Den sovjetiska tvångskollektiviseringen av jordbruket ledde till massvält och miljoner ukrainare dog av umbärandena. Även andra världskriget drabbade Ukraina hårt; ungefär var sjätte invånare dödades och flera städer totalförstördes.

Efter augustikuppen i Moskva 1991 förbjöds kommunistpartiet och landet förklarade sig självständigt. 1994 kom Leonid Kutjma till makten. Kutjmas tio år som president kom att kännetecknas av alltmer nära band mellan den politiska makten och de så kallade oligarkerna, omfattande korruption och en svag ställning för demokrati och mänskliga rättigheter.

Inför presidentvalet 2004 lanserades dåvarande premiärministern Viktor Janukovytj som regimens kandidat. Valet vanns dock till slut, efter den så kallade orangea revolutionen och en tredje valomgång, av Viktor Jusjtjenko. Under 2005 kom allvarliga motsättningar inom den nya regimen i dagen. Regeringen anklagades för korruption och tvingades avgå i september 2005. En ny premiärminister utsågs att leda regeringen fram till parlamentsvalen i mars 2006. Dessa var de första val som bedömts som fria och rättvisa sedan Ukrainas självständighet, men de gav inget otvetydigt resultat. Först efter långa förhandlingar kunde parlamentet i augusti 2006 utse Janukovytj som premiärminister i en samlingsregering.

Efter ett extra parlamentsval i september 2007 valdes Julia Tymosjenko till premiärminister med minsta möjliga marginal i december samma år. Tymosjenkos tid som premiärminister kom att präglades av motsättningar och maktkamp med presidenten, vilka kulminerade hösten 2008, då nyval till parlamentet utlystes. Under 2009 blockerades beslutsfattandet i hög grad på grund av motsättningar mellan presidenten och premiärministern. Detta bäddade i sin tur för att både Tymosjenko och Jusjtjenko förlorade i väljarstöd och att Janukovytj kunde vinna presidentvalet 2010.

Ansvarigt departement

Relaterat

Externa länkar

Utrikesdepartementet (e-post till departementet)
Publicerad 4 mars 2008
Uppdaterad 2 juli 2012