Armenien

UD:s reseinformation

Du hittar reseinformation om Armenien under Externa länkar.

Visum till Armenien

UD svarar inte på frågor om visum till Armenien. För information om visumregler, kontakta Armeniens ambassad i Stockholm (Sveavägen 76, 113 59 Stockholm. Telefonväxel: 08-38 44 16).

Sveriges bilaterala förbindelser med Armenien är goda och besöksutbytet har ökat på senare år. Utrikesminister Carl Bildt besökte landet bland annat i december 2012, i samband med en rundresa i Södra Kaukasien. Flera inkommande besök har också skett under åren, inklusive på presidentnivå.

Armenien omfattas av EU:s Östliga partnerskap, som bland annat syftar till att stödja EU-närmande och reformprocesser i landet, inklusive demokratisering och främjande av respekt för mänskliga rättigheter. Ramverket för relationen mellan EU och Armenien utgörs av ett Partnerskaps- och samarbetsavtal (PSA). Förhandlingar om ett associeringsavtal, inkl. ett djupgående frihandelsavtal, som skulle ersätta PSA, avbröts hösten 2013 till följd av Armeniens beslut att söka medlemskap i den Euroasiatiska tullunionen. EU och Armenien har ingått viseringsförenklings- och återtagandeavtal.

Handelsförbindelserna mellan Sverige och Armenien har stärkts under senare år, men handeln mellan länderna är fortsatt begränsad. Sverige importerar främst livsmedel, tobak och verkstadsprodukter från Armenien. Exporten till Armenien består i huvudsak av verkstadsprodukter. Det finns ett växande intresse från svenskt näringsliv för Armenien och flera svenska företag finns etablerade i landet.

Sveriges hade tidigare ett utvecklingssamarbete med Armenien, men detta fasades ut 2010 som en följd av landfokuseringen.

Sveriges ambassad i Tbilisi, Georgien, är sidoackrediterad i Armenien. Regeringen har fattat beslut om att öppna en svensk ambassad i Armeniens huvudstad Jerevan. Armenien öppnade en ambassad i Stockholm den 1 januari 2014.

Armenien i dag

Armeniens regering har uttalat en målsättning om att bygga upp en demokrati av västerländskt snitt. Enligt utländska valobservatörer har dock inget av de val som hållits sedan landets självständighet 1991 levt upp till internationell standard vad gäller fria och rättvisa val. Serzj Sarkisian är president efter att ha vunnit valet i februari 2013. I sina rapporter efter valet pekar OSSE/ODIHR på vissa framsteg i genomförandet, samtidigt som en rad brister konstateras kvarstå. Se även UD:s Rapport om de mänskliga rättigheterna i Armenien.

Tack vare ekonomiska reformer och investeringar från främst armenier i utlandet hade Armenien en stadig ekonomisk tillväxt under det tidiga 2000-talet. Den globala ekonomiska och finansiella krisen 2009 slog emellertid hårt mot Armeniens ekonomi, med bland annat en minskning av bruttonationalprodukten med omkring 15 procent samma år. Ekonomin har sedan dess sakta återhämtat sig. Inkomstskillnaderna är stora och en stor del av befolkningen lever i fattigdom. Jordbruket sysselsätter närmare hälften av befolkningen.

Under sovjettiden blev området Nagorno-Karabach ett tvisteämne mellan Armenien och Azerbajdzjan, sedan det beslutats att området, vars befolkning till största delen var armenisk, skulle underställas Azerbajdzjan. Konflikten intensifierades efter det att Nagorno-Karabach 1988 begärt att få lämna den azerbajdzjanska sovjetrepubliken för att förenas med den armeniska, och utvecklades under 1990 till en väpnad konflikt. Ett avtal om vapenvila undertecknades 1994, men konflikten är fortfarande inte löst. Sverige finns representerat i OSSE:s så kallade Minskgrupp, som verkar för fredlig lösning av konflikten. Inrikes- och utrikespolitiken i Armenien påverkas i stor utsträckning av konflikten. Den har bl.a. negativ inverkan på Armeniens ekonomiska utveckling, då både Azerbajdzjan och Turkiet har stängt sina gränser mot landet. Detta innebär att gränserna till Georgien och Iran är landets enda öppningar mot omvärlden.

Kort historisk bakgrund

Det armeniska kungadömet är en mycket gammal statsbildning som genom åren varierat kraftigt i storlek. I mer modern tid har området kännetecknats av stormaktskamp med aktörer som de romerska, bysantiska och persiska rikena, innan det ryska imperiet lade nuvarande Armenien under sig i början av 1800-talet.

I slutet av 1800-talet började en armenisk nationalism att spira och förhållandet mellan den osmanska statsapparaten och den stora armeniska befolkning som bodde i riket blev alltmer spänt. Under första världskriget och fram till det Osmanska rikets slutliga upplösning 1923 blev armenier, liksom andra etniska och religiösa grupper, offer för omfattande och grova övergrepp i form av bland annat deporteringar och massakrer.

Den första armeniska republiken utropades 1918 efter Tsarrysslands fall. Som självständig stat blev den dock kortlivad, eftersom Armenien inlemmades i Sovjetunionen redan 1920. Armenien blev återigen självständigt i och med Sovjetunionens fall 1991.