Trygghetssystemen för företagare

Den 1 juli 2010 infördes nya regler för karenstid, sjuk- och föräldrapenning samt sjuklön för företagare. Den 5 juli infördes även nya regler i arbetslöshetsförsäkringen för företagare.

Regeringen ser över karenstiderna för egenföretagare i sjukförsäkringen

För att ytterligare öka valfriheten för företagare initierar regeringen ett arbete i syfte att undersöka möjligheterna för egenföretagare att kunna välja färre karensdagar än sju dagar.

Varför nya regler?

Syftet med förändringarna i trygghetssystemen är att underlätta övergången från anställning till företagande, stärka tryggheten och öka valfriheten för etablerade företagare samt göra det mindre riskfyllt att anställa. Förändringarna ska ses som en del av det omfattande reformarbete som regeringen genomför för att stärka incitamenten att starta, driva och utveckla företag. Målet är att göra det självklart, enkelt och mer lönsamt att starta och driva företag.

De nya reglerna i korthet

1. Ökad trygghet för nyföretagare i sjuk- och föräldraförsäkringen
2. Jämförelseinkomsten för egenföretagare i sjuk- och föräldraförsäkringen
3. Tillfällig föräldrapenning på jämlika villkor
4. Nya karenstider i sjukförsäkringen och sänkt egenavgift för egenföretagare
5. Ökad trygghet i arbetslöshetsförsäkringen för nyföretagare
6. Förmånligare beräkning av arbetslöshetsersättning för alla företagare
7. Tydligare företagarbegrepp i arbetslöshetsförsäkringen
8. Enklare att få arbetslöshetsersättning när inga åtgärder vidtas i företaget
9. Förmånligare regler i arbetslöshetsförsäkringen vid företagande som bisyssla
10. Beräkning av dagsförtjänst för personer som kombinerat anställning med företagande
11. Högkostnadsskydd för sjuklönekostnader införs

De nya reglerna i sjuk- och föräldraförsäkringen. Vem berörs?

De nya reglerna i sjuk- och föräldraförsäkringen omfattar egenföretagare, dvs. personer som driver egen verksamhet i form av t.ex. enskild firma eller handelsbolag.

1. Ökad trygghet för nyföretagare i sjuk- och föräldraförsäkringen

Egenföretagare omfattas av ett generellt uppbyggnadsskede på 24 månader som innebär rätt till sjukpenninggrundandeinkomst (SGI) motsvarande minst vad en anställd skulle få för ett liknande arbete. Längre uppbyggnadsskede kan beviljas efter prövning. Syftet är att underlätta övergången från anställning till företagande.

Tidigare regler: Före den 1 juli var det inte närmare reglerat hur SGI skulle beräknas för nyföretagare eller hur länge ett s.k. uppbyggnadsskede varar, utan Försäkringskassan gjorde en bedömning i varje enskilt fall.

2. Jämförelseinkomsten för egenföretagare i sjuk- och föräldraförsäkringen

Den särskilda begränsningsregeln, s.k. jämförelseinkomsten, för egenföretagare har tagits bort. Det innebär att egenföretagares SGI inte längre begränsas av vad en motsvarande anställd skulle ha fått, utan baseras på egenföretagarens faktiska inkomst. Tidigare kunde en egenföretagare inte få en högre ersättning än en motsvarande anställd skulle ha fått.

3. Tillfällig föräldrapenning på jämlika villkor

Egenföretagares årsarbetstid vid uttag av tillfällig föräldrapenning är 260 dagar och utges i högst fem dagar under en sjudagarsperiod. Ändringen har medfört höjd ersättning för egenföretagare. Syftet är att egenföretagare ska ha regler som mer liknar dem som gäller för anställda.

Tidigare regler: Egenföretagare hade fram till den 1 juli en lägre ersättning per dag vid uttag av tillfällig föräldrapenning jämfört med anställda. Då delades en egenföretagares årsinkomst med 365 till skillnad mot en anställds, med femdagarsvecka, som delades med 260.

4. Nya karenstider i sjukförsäkringen och sänkt egenavgift för egenföretagare

Den grundläggande karenstiden är sju dagar för samtliga egenföretagare. Denna förändring har medfört sänkt egenavgift med 0,74 procentenheter. Den nya regeln innebär att egenföretagares villkor är mer lika dem som gäller för anställda och företagare i fåmansbolag, där Försäkringskassan betalar ut sjukpenning först efter 14 dagar (De första 14 dagarna är det arbetsgivaren eller företagaren i fåmansbolag som betalar ut sjuklön).

Egenföretagare har getts utökade möjligheter att välja längre karenstid, nämligen 14, 30, 60 eller 90 dagar. Val av en längre karenstid innebär ytterligare sänkning av egenavgiften. Detta ökar valfriheten och flexibiliteten för företagaren.

Sjukförsäkringsavgifter och egenavgifter vid olika karenstider, fr.o.m. den 1 juli 2010.

Karenstid	Sjukförsäkringsavgift	Egenavgift, inkl. sjukförsäkringsavgift
7 dagar	6,04%	28,97%
14 dagar	5,94%	28,87%
30 dagar	5,78%	28,71%
60 dagar	5,60%	28,53%
90 dagar	5,48%	28,41%

(Anm. Det är regeringen som fastställer sjukförsäkringsavgiften för dem som har sju dagars karenstid och Försäkringskassan som fastställer sjukförsäkringsavgiften för dem som har valt längre karenstid.)

Tidigare regler: Fram till den 1 juli var den generella karenstiden 1 dag och möjlighet fanns att välja 3 eller 30 dagars karenstid.

Särskilda regler för dem som ofta är sjuka

Regeln för återinsjuknande fortsätter att gälla. Den innebär att om en egenföretagares sjukperiod börjar inom 20 dagar efter föregående sjukperiods slut, ska de båda perioderna anses som en sjukperiod vid beräkning av den valda karenstiden.

Reglerna om allmänt högriskskydd har ändrats så att en egenföretagare som haft fler än 21 karensdagar under sammanlagt minst fem sjukperioder under en löpande tolvmånadersperiod kan få sjukpenning redan första dagen i den sjätte sjukperioden. Det allmänna högriskskyddet gäller egenföretagare som har sju dagars karenstid.

Det särskilda högriskskyddet som har kommit till för att skydda personer som donerar organ eller vävnader eller lider av en sjukdom som kan antas medföra ett större antal sjukperioder under en tolvmånadersperiod fortsätter att gälla. Den som är egenföretagare och har grundläggande karenstid om sju dagar, och som har fått ett beslut att omfattas av det särskilda högriskskyddet, kan få sjukpenning redan från första dagen i varje sjukperiod.

De nya reglerna i arbetslöshetsförsäkringen. Vem berörs?

Förslagen inom arbetslöshetsförsäkringen berör alla företagare oavsett företagsform.

5. Ökad trygghet i arbetslöshetsförsäkringen för nyföretagare

Företagare har fått en längre och mer rimlig tid att våga pröva sin affärsidé och etablera sitt företag. Under de första två åren efter start kan företagare få sin arbetslöshetsersättning baserad på den inkomst som företagaren hade som anställd innan företaget startades.

Tidigare regler: Fram till den 5 juli kunde en företagare som upphör med sin verksamhet inom tolv månader från att verksamheten startades få sin dagsförtjänst beräknad utifrån den inkomst som han eller hon hade som anställd innan företaget startades.

6. Förmånligare beräkning av arbetslöshetsersättning för alla företagare

Dagsförtjänsten för företagare baseras på den inkomst från näringsverksamheten som framgår av den senaste taxeringen. Om det är mer förmånligt för företagaren, kan dagsförtjänsten grundas på den genomsnittliga inkomsten från näringsverksamheten under de två år som föregår inkomståret i den senaste taxeringen. Detta ger incitament att driva företaget vidare även när företaget tillfälligt går sämre.

Tidigare regler: Fram till den 5 juli fastställdes dagpenningen utifrån den genomsnittliga inkomsten från näringsverksamheten under de tre senaste åren före avvecklingsåret.

7. Tydligare företagarbegrepp i arbetslöshetsförsäkringen

Företagarbegreppet i arbetslöshetsförsäkringen har kopplats till inkomstskattelagen. Verksamheten ska därmed vara varaktig, självständig och bedrivas med vinstsyfte. Personer som bedriver arbete av ideell karaktär i en verksamhet, t.ex. föräldrar som driver ett kooperativt dagis tillsammans, betraktas inte som företagare.

Tidigare regler: Den tidigare definitionen i lagen om arbetslöshetsförsäkring uppfattades som otydlig och gav upphov till tolkningsproblem.

8. Enklare att få arbetslöshetsersättning när inga åtgärder vidtas i företaget

Verksamheten behöver som utgångspunkt inte avvecklas för att en företagare ska få arbetslöshetsersättning. Huvudsaken är att det inte vidtas några åtgärder i verksamheten. Reformen innebär att det blir enklare och därmed mindre tidskrävande att handlägga ärenden när företagare ansöker om arbetslöshetsersättning. En företagare ska kunna göra flera uppehåll i verksamheten, förutsatt att det förflutit minst fem år sedan näringsverksamheten återupptogs av företagaren eller av en närstående till denne.

Tidigare regler: Fram till den 5 juli gällde att verksamheten i princip skulle läggas vilande eller avvecklas för att företagaren skulle kunna få arbetslöshetsersättning. Det var möjligt att göra uppehåll i verksamheten vid ett tillfälle.

9. Förmånligare regler i arbetslöshetsförsäkringen vid företagande som bisyssla

Företagare har getts ökade möjligheter att fortsätta att driva företag som bisyssla, dvs. näringsverksamhet som drivs parallellt med en heltidsanställning eller heltidsföretagande, samtidigt som de erhåller arbetslöshetsersättning. Detta har skett genom att inkomstgränsen för att få näringsverksamhet godkänd som bisyssla har tagits bort.

Tidigare regler: Enligt tidigare regler fick inkomsten från bisyssla under tolvmånadersperioden inte överstiga ett belopp som motsvarar sex grundbelopp (f.n. 1 920 kr vecka).

10. Beräkning av dagsförtjänst för personer som kombinerat anställning med företagande

Bestämmelsen innebär att när dagsförtjänsten ska fastställas för personer som under ramtiden kombinerat anställning med företagande, ska dagsförtjänsten fastställas utifrån inkomst från både näringsverksamheten och anställningen. Det innebär att arbetslöshetskassornas tidigare tillämpning kommer att regleras i lagen om arbetslöshetsförsäkring. Bestämmelsen gäller inte personer som fått en anställning eller näringsverksamhet godkänd som bisyssla.

De nya reglerna för sjuklön

11. Högkostnadsskydd för sjuklönekostnader införs

Ett generellt högkostnadsskydd som omfattar alla arbetsgivare har införts. Det ger arbetsgivaren möjlighet att få ersättning från Försäkringskassan för sjuklönekostnader som överstiger två och en halv gånger sjuklönekostnadernas genomsnittliga andel av lönekostnaderna för samtliga arbetsgivare. Högkostnadsskyddet gör det mindre riskfyllt att anställa.

Tidigare regler: Tidigare fanns inget högkostnadsskydd. Det fanns en frivillig försäkring mot sjuklönekostnader.

Regeringen fortsätter arbetet med att förbättra tryggheten för företagare

12. Havandeskapspenning för företagare har utretts

Både arbetstagare och egenföretagare omfattas av rätten till havandeskapspenning på grund av fysiskt påfrestande arbete. Däremot omfattas endast arbetstagare av rätten till havandeskapspenning på grund av risker i arbetsmiljön. Regeringen har därför gett Arbetsmiljöverket i uppdrag att i samråd med Försäkringskassan analysera möjligheterna för egenföretagare att under havandeskap, i likhet med arbetstagare, omfattas av rätten till havandeskapspenning på grund av risker i arbetsmiljön. Arbetsmiljöverket redovisade uppdraget till regeringen den 1 juli och frågan bereds nu vidare i Regeringskansliet.

Nuvarande regler: I dag saknar egenföretagare möjlighet att
få havandeskapspenning på grund av risker i arbetsmiljön.

13. Översyn av hur reglerna skiljer sig för företagare beroende på vald företagsform

Reglerna i de sociala trygghetssystemen för företagare som bedriver verksamhet i fåmansbolag jämfört med egenföretagare kommer att utredas vidare i Regeringskansliet.

Nuvarande regler: Inom sjuk- och föräldraförsäkringen beräknas ersättningarna på olika sätt, beroende på om företagaren driver fåmansbolag eller verksamhet i form av enskild firma eller handelsbolag. Egenavgiftsnivån skiljer sig också från arbetsgivaravgiftsnivån.

14. Översyn av reglerna i arbetslöshetsförsäkringen för dem som kombinerat anställning med företagande

Reglerna i arbetslöshetsförsäkringen för dem som väljer att kombinera anställning och företagande kommer att utredas vidare i Regeringskansliet.

Nuvarande regler: I dag kan de företag som drivits varaktigt i högst tio timmar per vecka jämsides med en anställning om minst 17 timmar per vecka godkännas som ett deltidsföretag i arbetslöshetsförsäkringen.

Regeringens tidigare arbete för att förbättra trygghetssystemen

Slopad medfinansiering i sjukförsäkringen

Den 1 januari 2007 avskaffades kravet på arbetsgivarna att medfinansiera delar av sjukpenningkostnaderna. Det har därför blivit mindre riskfyllt att anställa personer som kan löpa risk att få långvarig sjukfrånvaro. Det har även underlättat för småföretagare att anställa, vilket gör att företag lättare kan startas och växa.

Slopat krav på rehabiliteringsutredning från arbetsgivare

Från 1 juli 2007 behöver arbetsgivare inte längre lämna in rehabiliteringsutredning till Försäkringskassan. Insatsen har förenklat för företagare och effektiviserar sjukskrivningsprocessen.