Ungt företagande
Sverige behöver fler entreprenörer och entreprenöriella anställda för att säkra sysselsättning och tillväxt. Fler företagsamma individer och växande företag är avgörande för ökad sysselsättning, tillväxt och stärker utvecklingskraften i Sverige.
För att företagande ska vara ett lika naturligt val som anställning är det viktigt att unga människor kommer i kontakt med entreprenörskap och företagande i skolan och i den högre utbildningen. Entreprenöriell kompetens är viktig för framtida företagande och efterfrågas dessutom av arbetsgivare. Utbildning i entreprenörskap kan därmed underlätta för unga att etablera sig på arbetsmarknaden.
Regeringen har också sänkt arbetsgivaravgifterna för dem som har anställda eller anställer personer som fyllt 18 men inte 26 år och sänkt egenavgifterna för enskilda näringsidkare och delägare i handelsbolag i samma åldersgrupp. Förändringarna innebär att det blir billigare för företag att anställa unga och att det blir lättare för unga att komma in på arbetsmarknaden.
Studier visar att attityder till entreprenörskap har stor betydelse för företagandet i ett land. Många unga, tre av fyra, kan tänka sig att starta företag (källa Entreprenörskapsbarometern 2008). Enligt samma undersökning vill fyra av tio unga hellre vara företagare än anställda.
Unga (16-30 år) står för cirka en fjärdedel av de nystartade företagen i Sverige. År 2010 var 3,5 procent av de sysselsatta mellan 18-30 år företagare. Det är vanligare med företagande bland unga män än bland unga kvinnor. Majoriteten av de nystartade företagen är tjänsteföretag.
Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet
Regeringens ambition är att entreprenörskap ska löpa som en röd tråd genom hela utbildningstiden. I strategin för entreprenörskap inom utbildningsområdet beskriver regeringen varför entreprenörskap är viktigt såväl för att ge kunskaper till den som vill starta och driva företag som för att stimulera ungas kreativitet.
Målsättningen är att eget företagande ska bli ett lika naturligt val som anställning. För att nå dit kan skolor och universitet fylla en viktig funktion genom att hjälpa elever och studerande att utveckla och ta till vara de kunskaper, kompetenser och förhållningssätt som behövs. Mycket av det som utmärker en entreprenör - förmågan att lösa problem, tänka nytt, planera sitt arbete, ta ansvar och samarbeta med andra - är också egenskaper som studerande på olika nivåer behöver utveckla för att klara sina studier och för att bli framgångsrika i vuxenlivet.
Strategin har medfört att entreprenörskap och entreprenöriellt lärande numera finns inskrivet i läroplanen för grundskolan. Många högre utbildningar erbjuder också entreprenörskapskurser. Skolverket och Tillväxtverket stöttar insatser och aktörer som arbetar med att främja entreprenöriellt lärande och entreprenöriella kompetenser i skola och högre utbildning. Till exempel finansierar Tillväxtverket projekt i vård- och omsorgsutbildningar för att stärka entreprenörskapsinslagen och Skolverket stärker organisationer som Ung Företagsamhet som erbjuder elever praktisk erfarenhet av företagande.
Aktörer inom skola och högre utbildning har en viktig funktion att fylla för att ungdomar ska utveckla de kunskaper, kompetenser och förhållningssätt som behövs för att de själva eller tillsammans med andra ska kunna förverkliga sina idéer och omsätta dessa i ekonomiska, sociala eller kulturella sammanhang. Det är också viktigt att eleverna får kontakt med arbetslivet under studierna och träffar till exempel företagare.
Innovationsmiljöer för unga
Mellan åren 2010 och 2012 satsar regeringen 20 miljoner kronor per år för att förbättra innovationsmiljöerna för unga. Huvuddelen av medlen går till programmet Ungas Innovationskraft, som drivs gemensamt av Tillväxtverket och Vinnova. Programmet ska stimulera unga personer 18-30 år till att ta fram idéer, utveckla och kommersialisera dem. Projektet har en referensgrupp (advisory board) med unga personer som arbetar med innovationsfrågor på olika sätt.
Idétåget är en del av programmet och rullar ut i landet i vår. Där kan unga kan få information och rådgivning om hur man tar sin idé vidare i innovationsprocessen, träffa förebilder, delta i seminarier och knyta kontakter. På tåget kommer också unga innovatörer och regionala aktörer att träffas för att diskutera hur det regionala och lokala innovationsstödssystemet kan bli bättre på att ta tillvara ungas innovationskraft. Parallellt med tågturnén pågår också Ungas Idétävling, där tio vinnare får möjlighet att utveckla sin idé till handling.
Andra insatser inom programmet inkluderar finansiering till ett tjugotal projekt som på olika sätt stöttar ungas innovationskraft, satsningar på unga inom Vinnovas VinnNU-program, finansering av en onlineutbildning och en priskategori för unga i SKAPA-priset, tjänsteinnovationsutbildningar för rådgivare tillsammans med PRV och en pilotsatsning med mikrofinansiering tillsammans med Almi.
Förebilder
Tillgången till förebilder kan ha stor betydelse för ungas yrkesval. Ambassadörer för kvinnors företagande är en särskild satsning på förebilder och entreprenörer i bland annat skolan. Ambassadörerna bidrar till att väcka intresse för entreprenörskap och ökar kunskapen om företagande genom att dela med sig av sina erfarenheter som företagare. Ambassadörerna bidrar till att förändra bilden av företag och företagare. Mellan 2008-2011 har över 100 000 personer träffat en ambassadör, 65 procent av dessa möten skedde i utbildningsmiljö.
