Litteraturen, läsandet och språket
Statens insatser för litteraturen, läsandet och språket syftar till att stimulera en varierad utgivning av kvalitetslitteratur samt att öka tillgången till och intresset för litteratur i hela landet. Folk- och skolbibliotek, förlag, kulturtidskrifter, bokhandel och andra aktörer inom området får därför årligen del av statsbidrag i olika former.
Statens insatser på området omfattar:
- utgivningsstöd till förlag
- verksamhets- och utvecklingsstöd till länsbibliotek
- särskilda stöd till kommuner för inköp av litteratur till folk- och skolbibliotek
- stöd för att främja läsning till kommuner, skolor, bibliotek, bokhandlar, ideella föreningar och andra
- ett internationellt litteraturpris till Astrid Lindgrens minne
- kulturtidskriftsstöd i olika former
- översättningsstöd av svensk litteratur
- stöd till internationell samverkan inom litteratur
- litterära evenemang
Myndigheter och stiftelser
Statens kulturråd fördelar stöd till litteraturändamål och bibliotek. Målet är bland annat att öka intresset för läsning och förbättra tillgången till litteratur i hela landet. Från och med 2008 ansvarar Kulturrådet också för att översätta och sprida intresset för svensk litteratur utomlands. Kulturrådet administrerar ockkså priset till Astrid Lindgrens minne.
Institutet för språk och folkminnen som är central myndighet på språkets område har till uppgift att bedriva språkvård, sprida kunskaper om språk, dialekter, folkminnen, namn och språkligt burna kulturarv i Sverige.
Talboks- och punktskriftsbiblioteket (TPB) och Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur (Centrum för lättläst) ger funktionshindrade och personer med lässvårigheter möjlighet att ta del av litteratur, tidskrifter och nyheter.
Bibliotek
En bibliotekslag infördes 1997 och kompletterades 2004 (SFS 1996:1596). Av lagen framgår att alla medborgare skall ha tillgång till ett folkbibliotek, att varje kommun skall ha folkbibliotek och att allmänheten på folkbiblioteket skall få låna litteratur avgiftsfritt för viss tid. Vidare anger lagen bl.a. att det bör finnas länsbibliotek i varje län som skall bistå folkbiblioteken samt att det inom grundskolan och gymnasieskolan skall finnas lämpligt fördelade skolbibliotek samt att det skall finnas tillgång till högskolebibliotek vid alla högskolor. Dessutom anges i lagen att bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna skall samverka och att kommuner och landsting skall anta planer för biblioteksverksamheterna. en utvärdering av hur Bibliotekslagen har fungerat i praktiken och om målen har uppnåtts pågår.
Som en följd av den kulturpolitiska propositionen Tid för kultur (prop. 2009/10:3) har Kungl. biblioteket (KB) fått i uppdrag att svara för nationell överblick, främja samverkan och driva på utvecklingen inom biblioteksväsendet och i samråd med länsbiblioteken kontinuerligt följa bibliotekets arbete. Forsknings- och högskolebiblioteken omfattas inte. KB ska ta fram en plan för hur det nya uppdraget kan utformas och genomföras vilken ska redovisas till regeringen i april 2010.
Svenska språkets ställning
Svenska språket är av största betydelse för Sverige och de människor som verkar och bor här. I december 2005 antog riksdagen följande fyra nationella språkpolitiska mål mot bakgrund av regeringens proposition Bästa språket - en samlad svensk språkpolitik (prop. 2005/06:2).
Det första målet anger att svenska språket ska vara huvudspråk i Sverige. Av målen framgår vidare att svenskan ska vara ett komplett och samhällsbärande språk, att den offentliga svenskan ska vara vårdad, enkel och begriplig och att alla ska ha rätt till språk: att utveckla och tillägna sig svenska språket, att utveckla och bruka det egna modersmålet och nationella minoritetsspråk och få möjlighet att lära sig främmande språk.
Samtidigt infördes reformer för att stärka det svenska språket. Den statligt finansierade språkvården, som svarar på och ger råd i språkfrågor till myndigheter, skolor och allmänhet fick en ny organisation den 1 juli 2006, då den samlades i myndigheten Institutet för språk och folkminnen. Reformen innebär att helt nya insatser görs för minoritetsspråken.
Språklagen
Från 1 juli 2009 gäller Språklagen (2009:600) som ytterligare stärkt det svenska språkets ställning. Lagen innehåller grundläggande bestämmelser och principer som klargör att svenska är huvudspråk i Sverige. Det allmänna har ett särskilt ansvar för att svenska används och utvecklas och för att skydda och främja de nationella minoritetsspråken samt det svenskaa teckenspråket.
