Bekämpningsmedel
Användning av bekämpningsmedel bidrar till spridning av kemikalier och andra ämnen i människors vardag. Bekämpningsmedel är i de flesta fallen producerade för att vara toxiska för levande organismer och därför omgärdade av ett strikt tillståndssystem. Även användningen är i hög grad reglerad. Konsumenter exponeras för bekämpningsmedel från halter i varor och livsmedel, men även vid den egna användningen i hem och trädgårdar.
Reglering av bekämpningsmedel intar en särskilt plats i kemikaliepolitiken. Det är här frågan om kemikalier som produceras med avsikten att ta död på oönskade organismer eller på annat sätt skrämma eller hindra dem från att göra skada. Det är med andra ord gifter. Flera av dem sprids avsiktligt i miljön och kan finnas som rester i livsmedel. Livsmedel som vi i motsättning till läkemedel äter varje dag, hela livet. Rester kan också finnas i vardagliga produkter som möbler och kläder. Av dessa anledningar är regleringen av bekämpningsmedel inriktad på att godkänna medel med så få oavsiktliga effekter som möjligt. Det innebär att det krävs mycket kunskap om dem för att säkra att deras effekter på miljö och hälsa inte är oacceptabel. Regleringen delas upp mellan växtskyddsmedel och biocider.
Växtskyddsmedel
Växtskyddsmedel används i huvudsak för att skydda växter och växtprodukter inom jordbruk, skogsbruk och trädgårdsbruk. De har som uppgift skydda växter eller växt¬delar mot skadedjur, svampangrepp eller konkurrerande växter med mera. Växtskyddsmedel används ibland på stora arealer och det är viktigt att de används på rätt sätt så att inte miljön och människors hälsa tar skada. Resthalter av bekämpningsmedel kan finnas i livsmedel. Den nya växtskyddsförordningen från januari 2009 syftar bland annat till att höja skyddsnivån. Den så kallade substitutionsprincipen har införts, vilket ger ökade möjligheter att ställa krav på att ersätta problematiska medel med andra säkrare medel eller metoder. Särskilt farliga ämnen kommer inte att kunna godkännas enligt den nya förordningen. Parallellt med växtskyddsmedelsförordningen enades Europarlamentet och Rådet om ett nytt ramdirektiv för att uppnå en hållbar användning av bekämpningsmedel inom gemenskapen. Direktivet utgörs av minimiregler som lägger en viktig grund för att kunna genomföra betydelsefulla riskminskande åtgärder för användningen av bekämpningsmedel. Bland de viktigaste delarna kan nämnas krav på att länderna ska införa nationella handlingsplaner för att minska riskerna med bekämpningsmedel. För svensk del innebär direktivet till stor del att befästa de åtgärder som sedan tidigare redan finns på plats.
Biocider
Biocidprodukter används för att motverka skadliga organismer. Exempel på biocidprodukter är träskyddsmedel, desinfektionsmedel, myggmedel, råttbekämpningsmedel och båtbottenfärger.
Eftersom biocider kan vara väldigt giftiga även i små mängder är det väldigt viktigt att de används på rätt sätt så att de inte skadar människors hälsa och miljön. Det finns i dag 23 olika produktgrupper som omfattas av biocidförordningen. Många biocidprodukter är vanliga i människors vardag, som exempelvis desinfektionsmedel, olika former av konserveringsmedel i till exempel färg, medel mot myggor och virke som behandlats med träskyddsmedel.
Det utvecklas också nya områden där biocider används, till exempel så finns det sovsäckar, sportskor och träningskläder som behandlas med biocider för att motverka bakterier och inte lukta illa.
Ändring av EU-regler om biocider
Det finns redan i dag en lagstiftning, biociddirektivet. För närvarande pågår en omförhandling av detta direktiv. Ett nytt förslag är presenterat, och med det här nya förslaget blir det en ny förordning som blir direkt bindande i EU:s medlemsländer. Det nya förslaget omfattar tre viktiga nyheter. Det föreslås kriterier för när ett aktivt ämne är så farligt, exempelvis ämnen som är cancerframkallande eller har effekter på reproduktionen, att det i princip inte får användas i biocidprodukter.
Det föreslås också att det ska vara möjligt att ansöka om ett centralt godkännande för vissa produkter, till skillnad från att ett godkännande sker av varje enskilt medlemsland. Dessutom föreslås att varor och material som behandlats med en biocid också ska omfattas av reglerna. Till det hör också regler för hur biocidbehandlade varor och material ska märkas för konsumenten. Det finns uppmärksammade fall där biocider har använts på ett olämpligt sätt och orsakat skada, bland annat soffor och skor som har behandlats med biocider och orsakat allvarliga allergiska reaktioner hos människor och krävt sjukhusvård.
Under hösten 2011 förväntas ett slutligt beslut kunna fattas om den nya förordningen efter det att Europaparlamentet har röstat om Rådets ställningstagande.
