Nyhetsbrev från Sveriges utsända kulturråd, 17 juni 2013
Ökat intresse för EU:s kultursamarbete på regional och lokal nivå - en utveckling mot ett "regionernas Europa"?
Juni 2013
Månadens nyhetsbrev kommer från vårt kulturråd Tomas Lindman i Bryssel.
Sammanfattning:
Intresset för EU:s roll inom kulturområdet förefaller ha ökat under de senaste åren, inte minst på regional och lokal nivå. Kanske börjar utvecklingen nu gå mot någon form av "regionernas Europa" - åtminstone om man begränsar sig till att reflektera över kultursamarbetet? Det finns ett antal faktorer som leder i denna riktning. Det handlar till exempel om projekt med en lokal men gränsöverskridande regional karaktär. Men det kan också handla om kulturens roll för innovativt tänkande i det enskilda lokala företaget eller organisationen. På EU-nivå har samtidigt funnits en mer framtidsinriktade idédebatt. I den debatten har kulturen haft - och har fortfarande - en roll. Kombinationen av det nymornade EU-intresset, den svenska kultursamverkansmodellen med ett ökat regionalt/lokalt ansvar, och ökat fokus på kulturen och de kulturella och kreativa näringarnas roll för ekonomisk tillväxt och social sammanhållning, gör det extra intressant att följa den fortsatta kulturpolitiska utvecklingen inom EU.
Mina reflektioner:
Utan något som helst vetenskapligt empiriskt underlag tycker jag mig ha noterat att intresset för EU:s roll inom kulturområdet har ökat under de senaste åren. Det gäller företrädare för nationella intresseorganisationer men än mera sådana på regional och lokal nivå - såväl politiker som kulturaktörer. Kanske börjar utvecklingen nu gå mot någon form av "regionernas Europa" som väl lite var ursprungstanken och inte minst tydliggjordes i samband med Maastrichtfördraget 1993, då förutom att Regionkommittén etablerades och subsidiaritetsprincipen infördes, också kulturen blev fördragsfäst.
Utgångspunkten för kulturartikeln i Maastrichtfördraget kan man tolka som att man nationellt, regionalt och lokalt, fritt skulle få möjlighet att utveckla den egna kulturen utan styrning uppifrån. Man skulle kunna stödja regionala kulturkontakter över gränserna och skapa kulturella nätverk på alla nivåer.
För detta bör de olika nivåerna kunna stödjas på olika sätt - även ekonomiskt (vilket också erkänts till exempel genom särskilda statsstödsregler för kulturområdet). Det förutsätter delvis att det finns en beslutsnivå även på det regionala planet som både har mandat, egna medel och krafter att investera på kulturområdet.
Vad beror då detta ökade regionala/lokala EU-intresse på? Jag tänkte peka på några faktorer som man (med en välvillig tolkning) kan hävda svarar på frågan:
- Ett antal studier, bland annat initierade av EU-kommissionen, har visat på kulturens ekonomiska potential, på dess centrala bidrag till kreativitet och innovation och dess betydelse för lokal och regional utveckling. Medlemsländernas kulturministrar har också ett antal gånger ställt sig bakom dessa budskap.
- Rent konkret handlar det om olika kulturprojekt med en lokal men gränsöverskridande regional karaktär. Det handlar också om kulturens roll för innovativt tänkande i det enskilda lokala företaget eller organisationen. Jag tycker mig ha sett fler och fler exempel på just hur kulturen kan användas i olika typer av organisationer för att stimulera ett mer kreativt och experimentellt tänkande. I det sammanhanget kan också nämnas att de bidrag som under 2012 utbetalats till svenska aktörer från EU:s kulturprogram var det högsta hittills under programperioden.
- I EU-kommissionens arbete, inte minst inom ramen för det nya programförslaget Kreativa Europa, har uttrycket "Audience development" myntats, vars huvudsyfte är att inkludera nya målgrupper (nationellt, regionalt, lokalt) vad gäller såväl tillgång till kulturyttringar och kulturarv som eget skapande och deltagande.
- En mer övergripande faktor är den samtidsdebatt som nu förs i form av en mer ideologiskt färgad diskussion om hur det framtida EU ska se ut. Det handlar då dels om ett antal länder som strävar efter en djupare integration och sammanflätning av ekonomier och samhällen, dels om en grupp som har en mer försiktig hållning till ytterligare, främst ekonomiskt-politiskt samarbete. I denna mer framtidsinriktade idédebatt, som faktiskt pågått ganska många år men lite i skymundan av de EU-kriser som avlöst varandra, har också kulturen spelat en roll.
- Den oändliga möjligheten för global kommunikation kan stärka just behovet av regional och lokal förankring.
Vilka möjliga EU-finansieringsmöjligheter kommer det då att finnas för att främja en fortsatt regional och lokal utveckling?
Det nya förslaget till samarbetsprogram på kultur- och medieområdet, Kreativa Europa, kan i detta sammanhang komma att spela en viktig roll. Som jag nämnt ovan finns ett uttalat syfte att inkludera nya målgrupper, både regionalt och lokalt. Här kan sannolikt samordningsfördelar uppnås genom att koppla dessa finansieringsmöjligheter till den kultursamverkansmodell som nu etablerats i Sverige. Dessa kopplingar gör också Statens kulturråd i sin rapport (GD 2011:130) Främjande av ansökningar till EU:s kulturprogram.
Man betonar i rapporten att kunskapen om programmet (i detta fall nuvarande Kulturprogram) behöver öka och finnas hos fler aktörer. Främjandet av svensk medverkan i programmet bedömdes vidare med fördel bli en integrerad del av samarbetet och dialogen mellan Kulturrådet och regioner och landsting inom ramen för bland annat samverkansmodellen. Regional- och strukturfonderna är naturligtvis fortsatt en annan viktig finansieringsmöjlighet.
Tankegångarna i samband med Maastrichtfördraget torde därför ligga väl i linje med den svenska samverkansmodellen, det vill säga en löpande dialog mellan statlig, regional och lokal nivå på kulturområdet. Det löpande samarbetet tror jag inte minst är viktigt för att utnyttja kulturens ekonomiska potential. Det är också, tror jag, i dessa sammanhang som kulturens roll i demokratiutveckling, social sammanhållning och för samarbete över gränser har bäst förutsättningar att komma till uttryck.
Om det innebär att kulturen också tar en lite mer framträdande plats i det framtida Europabygget återstår att se. Det regionala samarbetet torde i vilket fall utgöra en av Europaintegrationens viktigaste grundvalar.
Kombinationen av det nymornade EU-intresset, den svenska samverkansmodellen med ett ökat regionalt/lokalt ansvar, och ökat fokus på kulturen och de kulturella och kreativa näringarnas roll för ekonomisk tillväxt och social sammanhållning, gör det i alla fall extra intressant att följa den fortsatta kulturpolitiska utvecklingen inom EU.
Kulturrådsbloggen
Det finns ett stort intresse för många av Kulturdepartementets sakfrågor. Med Kulturdepartementets blogg - en bloggportal som ger oss möjlighet till flera bloggar om våra sakfrågor - vill vi nå ut till personer, medier och organisationer som bevakar eller har särskilt intresse av regeringens kultur-, medie- och idrottspolitik. Först ut är Kulturrådsbloggen där du kan följa våra kulturråds arbete i de länder där de verkar, och få en bild av vad som händer inom kulturområdet.
Kulturråd
Kulturdepartementet
Représentation permanente de la Suède
B-1000 Bryssel
+32 2 289 56 35
e-post till Tomas Lindman
