Nyhetsbrev från Sveriges utsända kulturråd, 1 december 2009
December 2009 - Fördjupning
Nyhetsbrevet informerar om och ger exempel på internationell kulturverksamhet i de länder där Sverige har ett utsänt kulturråd. Kulturråden i Belgrad, Berlin, Bryssel, London, Moskva, Paris, Tokyo och Washington skriver här kontinuerligt både om aktuella svenska kulturutbytesprojekt samt om övrigt inom kulturområdet. Ansvarig huvudman för kulturråden är Kulturdepartementet. Chefen för Svenska kulturhuset i Paris är samtidigt också kulturråd vid ambassaden men tillhör organisatoriskt Utrikesdepartementet/Svenska institutet.
Nyhetsbrevet där alla råden kommer till tals varvas med specialnummer med fördjupningar från respektive kulturråd där de får mer plats att utveckla sina tankar och information om just sitt stationeringsland.
I detta nummer skriver Henrik Selin, kulturråd i Bryssel, om det svenska ordförandeskapet i EU och kulturministrarnas rådsmöte som ägde rum 26-27 november.
Sveriges bidrag till EU:s kultur- och mediepolitik hösten 2009
En "europeisk kulturpolitik" - vill vi ha det? Nja, det beror väl på vad som avses. Många länder inklusive Sverige, ryggar instinktivt när den europeiska kulturen förs på tal. Få vill se harmonisering eller en gemensam definition med överstatliga beslut av vad som ska rymmas inom kulturpolitikens ramar och hur den ska utformas. Och så är det; EU har mycket begränsade överstatliga ambitioner på kulturområdet. Lagstiftning finns i princip inte och kulturpolitiken hanteras främst på nationell nivå, utifrån varje lands egen historia och traditioner. I stället används ofta termen kompletterande kompetens där EU-samarbetet i stor utsträckning syftar till att utbyta erfarenheter och lära av varandra. Detsamma gäller i princip också för EU:s mediepolitiska agenda (med undantaget för lagstiftningen i direktivet om audiovisuella medietjänster som i huvudsak harmoniserar Europeiska regler på tv-området).
Men genom de skiftande kulturfrågor som år efter år lyfts upp på EU-dagordningen och med de (små) budgetresurser som trots allt satsas, så finns givetvis också inslag av en gemensam politik. De totalt 400 miljoner euro som avsatts för EU:s kulturprogram 2007-2013 syftar till (projekt)samarbete över gränser. Det gäller också för MEDIA-programmet som uppgår till 755 miljoner euro för samma sjuårsperiod. Dessutom förenas EU:s kulturministrar - och EU-kommissionen - i en gemensam strävan att ge kulturen bättre resurser och större utrymme på den politiska dagordningen.
Det svenska ordförandeskapet på kultur- och medieområdet har, som andra före oss, bidragit både i redan pågående processer och genom egna initiativ. Kulturagendan, som beslutades 2007, utgör en övergripande strategi med gemensamma prioriteringar om kulturell mångfald och interkulturell dialog, kultur som katalysator för kreativitet och kulturen som en central del i EU:s externa relationer. Arbetsplanen för kultur 2008-2010 går längre och etablerar en rad aktiviteter som redan genomförs under perioden inom områden som tillgång till kultur, rörlighet för konstnärer och konstsamlingar, kulturella och kreativa industrier och synergier mellan kultur och utbildning.
Sveriges huvudsakliga prioritering för hösten 2009 har varit frågan om barns och ungas tillgång till och delaktighet i kulturlivet. En stor expertkonferens på detta tema genomfördes i Göteborg i juli med över 300 deltagare och ett utkast till rådsslutsatser presenterades därefter för övriga 26 medlemsstater. Under hösten har denna text samt ett antal övriga dokument på agendan förhandlats i kulturkommittén och den audiovisuella arbetsgruppen.
Den 27 november avslutades de formella delarna för vår del, när EU:s kulturministrar träffades för ministerråd i Bryssel. På agendan fanns:
- Rådsslutsatser om att främja en kreativ generation - att utveckla barns och ungas kreativa och innovativa förmåga genom tillgång till kultur och kulturella uttryck (svenskt initiativ)
- Beslut att göra år 2011 till Europeiska året för frivilligt arbete (förslag från EU-kommissionen)
- Rådsslutsatser om mediekompetens i den digitala miljön (svenskt initiativ som reaktion på rekommendation från EU-kommissionen)
- Policydebatt om digitalisering av kulturellt innehåll (svenskt initiativ)
Ministermötet gick utmärkt och alla beslut som var planerade för vårt ordförandeskap är nu fattade. Rådsslutsatserna om att främja en kreativ generation, som alla medlemsstater ställt sig bakom, innebär att frågan om barns och ungas behov och förutsättningar för första gången finns med som ett kriterium inför nya åtgärder och stödprogram på kultur- och medieområdet. Bland övriga budskap i dokumentet finns kulturens betydelse för barns och ungas utveckling, behovet av nära och konkret samverkan med utbildningssektorn, kulturinstitutionernas ansvar för att nå och engagera de unga samt uppmaningar till kommissionen och medlemsstater att fördjupa kunskap och utbyta erfarenheter inom området.
Ministrarna diskuterade också vad Europa kan och bör göra för att snabbare digitalisera sitt kulturarv, särskilt böcker, och öka tillgängligheten för allmänheten. Uppståndelsen kring Google Books i USA har satt extra fart på debatten, med både starka positiva och negativa tongångar. Den amerikanska uppgörelsen mellan författare, förlag och Google kan leda till att miljontals böcker som idag har gått ur tryck eller av andra skäl inte går att nå blir tillgängliga i hela USA. Samtidigt har uppgörelsen kritiserats, bl.a. för hanteringen av upphovsrätten och för den mycket starka ställning som Google får på marknaden för digitala böcker.
Kulturministrarna var relativt eniga om vikten av gemensamma lösningar kring digitalisering och att en europeisk agenda i frågan måste bygga på respekt för upphovsrätten och på en sund konkurrens. Men diskussionen visade också på en kvardröjande osäkerhet om hur processen kan påskyndas. Flera pekar på Europas (alltför) mångskiftande lagstiftningstraditioner och rättighetshantering som hinder för en öppen marknadsplats oberoende av gränser. En majoritet stödde ett förslag från Frankrike att etablera en s.k. högnivågrupp av vise män, eller kvinnor, för att skyndsamt utreda möjligheter till gemensamma riktlinjer i frågan om offentlig-privata partnerskap kring digitalisering, av främst böcker. Den frågan kommer nu att föras vidare av det spanska ordförandeskapet. De flesta ministrar talade sig också varma för fortsatta satsningar på Europeana, det gemensamma europeiska digitala biblioteket, som ännu bara har några år på nacken.
Sveriges tid i rampljuset har också fört med sig mycket annat. Eftersom man har ansvar för allt från dagordning och mötesplanering till utkast och förhandling av texter och man därför är den mest välinformerade av EU:s 27 länder så är man ständigt efterfrågad. Mycket tid har lagts på sakdiskussioner och frejdigt förhandlande, både under och mellan möten, men också på formalia, hårklyverier och andra tidsödande glädjeämnen.
Man kan ha många synpunkter på vad ett ordförandeskap för med sig i form av möteskaruseller, konferenser och bjudresor i varje land. Men när man har varit med själv och ser hur alla de som håller i rodret faktiskt engagerar sig och satsar av sig själva för att det ska bli så bra som möjligt, då ser man också klara poänger med att rotera den uppgiften mellan alla EU:s länder, stora som små. Alla kan vara med och sätta sin prägel, även om huvuduppgiften är att effektivt hålla maskineriet igång. Det är en häftig och unik upplevelse för oss som haft möjligheten att delta. Utöver undertecknad har Emma Jansson, Björn Cappelin, Katja Björklund, Filippa Arvas-Olsson och Marianne Laxén, alla Regeringskansliet, utgjort ordförandeskapsteamet.
Nu tackar vi för oss och skådespelet roterar vidare. Den 17 december håller vi avslutande möte i kulturkommittén och den audiovisuella arbetsgruppen och då ska våra spanska kollegor måla upp sin bild av vad EU bör syssla med det närmaste halvåret på kulturens och mediernas område. Till hur det går återkommer jag i nästa nyhetsbrev.
