Nyhetsbrev från Sveriges utsända kulturråd, 15 april 2011

Svenska böcker på ryska - Da, men vad härnäst?

Nyhetsbrevet informerar om och ger exempel på internationell kulturverksamhet i de länder där Sverige har ett utsänt kulturråd. Kulturråden i Belgrad, Berlin, Bryssel, London, Moskva, Paris, Peking och Washington skriver här regelbundet både om aktuella svenska kulturutbytesprojekt samt om övrigt inom kulturområdet. Ansvarig huvudman för kulturråden är Kulturdepartementet. Chefen för Svenska kulturhuset i Paris är samtidigt också kulturråd vid ambassaden men tillhör organisatoriskt UD/Svenska institutet.

Nyhetsbrevet där alla råden kommer till tals varvas med specialnummer från respektive kulturråd där de får plats att göra en fördjupad analys av ämnen inom kulturområdet i stationeringslandet.

Moskva/Mårten Frankby

Förra året publicerade 6 000 ryska förlag nästan 122 000 titlar (böcker och broschyrer) med en sammanlagd upplaga på över 650 miljoner. I denna enorma bokflod återfinns 162 titlar från svenska författare med en upplaga om 1,1 miljoner.1) 2)

Det är naturligtvis inte lätt för utländska författare att väcka uppmärksamhet och hitta publik på denna väldiga marknad.

Den ryska bokutgivningen börjar i sin väldighet likna den övriga europeiska. Det sker en koncentration av förlagsaktörerna genom att stora företag köper upp mindre. Storförlagen har krävande investerare bakom sig, vilket ställer krav på en i högsta grad kommersiell inställning till utgivningen. Marknaden går mot standardisering och kommersialisering. Ett av de största förlagen - EKSMO (som bl.a. ger ut Stieg Larsson och Sjöwall/Wahlöö) - står för ungefär en fjärdedel av den totala skönlitterära utgivningen i tryckta exemplar räknat. Ett annat stort förlag; AST (med bl.a. Astrid Lindgren) har en femtedel av skön- och facklitteraturtitlarna.

De privata förlagens dominans över marknaden kontrasterar skarpt mot situationen för bara tjugo år sedan, då det fanns över 250 statliga förlag som producerade och distribuerade stora utgåvor över hela landet.
- På senare tid har den ryska bokmarknaden förändrats, säger Boris Kuprianov, oberoende bokhandlare och programdirektör för Moskvas öppna bokfestival. Böckerna har blivit dyrare och upplagorna mindre.

Upplagorna för de kommersiella titlarna är ändå med europeiska mått mätt fortfarande mycket stora då de ska matcha marknadens storlek. Nyligen uppmättes Rysslands invånarantal till 142,9 miljoner. Den inhemska bokproduktionen är avsevärd, med utrymme för såväl moderna ryska samtidsförfattare som de klassiska titlarna, vilka återkommande trycks i massupplagor. Sakprosa och i synnerhet populärvetenskap ökar allt mer. Även så utgåvorna av fantasylitteratur (gärna med vampyrinslag), råa krigsskildringar och uppdiktade slaviska hjältesagor. Ett nytt inslag är bloggare, som sporrade av sina framgångar, också ger sig i kast med det tryckta mediet. Utbudet av utländsk litteratur domineras av översättningar från engelskan, men även franska titlar är starkt representerade.

En gigantisk bokmarknad - en utmaning för distributionen

Rysslands storlek och bokmarknadens struktur skapar förstås problem för distibutionen. I princip alla bokförlag är placerade i de största städerna, med Moskva och S:t Petersburg i spetsen. Av ekonomiska skäl föredrar allt fler distributörer att sluta avtal med de stora bokförlagen och köpa in avsevärda kvantiteter av kommersiellt framgångsrik litteratur att distribuera över Rysslands väldiga landområde. Detta innebär att färre titlar återfinns i färre exemplar på färre platser och i de allra flesta fall i städer där förlagen är baserade. Vidare är några av de största förlagen delägare i flera distributionsföretag.
- Det förekommer i dag i princip inga fria distributionskanaler i Ryssland, säger Igor Alukov, chefredaktör på bokförlaget Phantom Press.

Det leder till att det är så gott som omöjligt att komma över en ny poesisamling av en utländsk författare om man råkar bo i en medelstor sibirisk stad.

Glädjande för bokälskare och andra, är att bokbeställningar på Internet fått ett stort uppsving med flera nya aktörer och nya beställningssystem. Glädjande från en svensk horisont är att det i dag finns förhållandevis gott om översatt svensk litteratur att hämta hem från Internet.

Rysk kärlek till svensk litteratur

Vid den årliga bokmässan NON/Fiction i Moskva i december 2010 syntes det tydligt att det svenska utbudet på den ryska litterära marknaden är stort och varierat. Som ett av 16 länder hade Sverige en egen monter på det stimmiga evenemanget. I montern kunde en stor och engagerad publik se publikationer med en spännvidd från Bengt Jangfeldts Majakovskijbiografi och IKEA:s f.d. Rysslandchef Lennart Dahlgrens memoarer till Henrik Fexéus böcker om praktisk psykologi och Alexander Ahndorils roman om Ingmar Bergman. Vidare trängdes bland många andra verk av Johan Theorin, Jonas Gardell, Ninni Holmqvist, Ulf Lundell, Peter Englund, Anders Roslund & Börge Hellström, Leif GW Persson och Klas Östergren på monterhyllorna. Alla på ryska. 3) I förlaget Azbookas enorma monter talade författaren Jens Lapidus om Snabba Cash.

För tio år sedan arbetade en handfull ryska förlag med att översätta och ge ut svensk prosa, poesi och barnlitteratur, ofta med stöd från Statens kulturråd. Det var en förutsättning för svensk litteratur att kunna komma in på den ryska marknaden. Det handlade om små upplagor från små förlag som drevs av entusiasm att presentera svensk kvalitetslitteratur för en rysk publik. I de flesta fallen var de ryska översättarna drivande och initiativtagare bakom utgivningen. Så är fallet i hög grad än i dag.

Skönlitterär produktion får inte litteraturstöd från ryska staten. Mindre förlag, som de ovan nämnda, måste oftast förlita sig på stöd från privata stiftelser eller sponsorer, inhemska eller utländska, medan utbildningslitteratur kan få statligt stöd.

Under åren har utgivningen av svensk litteratur i Ryssland breddats med alltifrån klassiker till nonfiction, poesi och modern prosa. Det är fortfarande de små förlagen som anstränger sig för att finna och ge ut den kvalitativa, smalare litteraturen. Stödet från Sverige, genom Statens kulturråd, är ofta avgörande för om en titel översätts och sprids eller inte. Den ryska kärleken till svenska litteraturen och kulturen lever vidare, trots att den inte återgäldas i lika hög grad på den svenska bokmarknaden. 4)

En snabbgranskning av bästsäljarna i dag i Moskva visar att Stieg Larsson givetvis säljer stort, liksom även Jan-Erik Petterssons bok om honom. Även Sven Nordqvists böcker om Pettson och Findus ligger bland topp-20.

Trenden i dag är att det ges ut fler svenska titlar, men att de titlar som distribueras brett i allt stigande grad koncentreras till bästsäljande kriminallitteratur. En uppskattning är att ca 40 procent av de nytryckta svenska titlarna är sådan litteratur. När Sverige i dag nämns i litteratursammanhang, associerar folk lika mycket till deckare som till den andra svenska litterära paradgrenen - barn- och ungdomslitteratur.

Kvalitet, nytänkande och öppenhet i vår litteratur

Inom barn- och ungdomslitteraturen är Sverige för ryssarna synonymt med kvalitet, nytänkande och öppenhet. Astrid Lindgrens figurer har format generationers bild av Sverige och dess kultur. Just Astrid Lindgren är i Ryssland lika läst i dag som för tjugo eller trettio år sedan. Men inte bara den klassiska barn- och ungdomslitteraturen säljer, även nya namn från Sverige hittar ryska läsare. Som exempel kan nämnas Cannie Möller, Stefan Casta, Pija Lindenbaum, Katerina Janouch, Per Gustavsson, Moni Nilsson-Brännström och Christina Andersson. Listan är lång.

Man kan däremot ana en viss tveksamhet hos ryska bokförlag mot att ge ut barnböcker med okonventionella illustrationer. Än är marknaden kanske inte mogen för illustrationer som rör sig utanför realismens ramar. Ibland är dock ämnet ändå så intressant och angeläget att förlagen bortser från detta, så är t.ex. fallet med Pernilla Stahlfeldts bok om döden som nått stor popularitet.

Det muttras ibland på bokmässan om att svenska ungdomsböcker är alltför frispråkiga när det gäller tonåringar och sex. I den svenska montern kunde man även höra besökare beklaga sig över hur svenskarna problematiserar allt och att de borde behålla sina hemskheter för sig själva. "Varför ska våra barn behöva betungas med svåra situationer även i böckerna?". Däremot respekteras svensk barn- och ungdomslitteratur av kritiker och en allt större publik för att den faktiskt tar barns situation på allvar, och ställer svåra frågor. Den anses beskriva kritiska livssituationer samtidigt som den ofta är poetisk. Författarna ses inte som moraliserande och uppskattas för sitt levande språk.

I dag är i princip alla barn- och ungdomsböcker som har översatts för den ryska marknaden tillkomna på förslag från översättarna själva. De som har kunskapen om de lokala ryska förhållandena och behärskar det svenska språket är värdefulla som främjare av svensk litteratur och för kultursamarbetet mellan länderna.

Centret - en motor i svensk-ryskt samarbete

Det var därför glädjande att i förra veckan, den 6 april, kunna fira Svenska centrets 15-årsdag i Moskva. Det svenska centret ligger inhyst i Ryska statliga humanistiska universitetet och inrättades genom ett samarbete mellan Svenska institutet, ambassaden i Moskva och universitetet. Under åren har centret växt till ett utbildningscentrum inom flera discipliner relaterade till Sveriges språk och kultur och är i dag en motor i det svensk-ryska kultursamarbetet. Flera av centrets studenter har kunnat finna sin framtid inom utbildningsvärlden som forskare och lärare medan många fångats upp av svenska företag eller verkar som översättare och tolkar. Centrets verksamhet illustrerar väl vikten av det svenska stödet till undervisningen i svenska vid ryska universitet och dess vikt för svensk litteratur i Ryssland. Utan svenskundervisning - inga översättare.

Totalt studerar 800 ryska studenter svenska vid 20 fakulteter i nordvästra Ryssland, samt ett ytterligare antal vid privata språkskolor.

Med hjälp av en stor grupp ryska översättare som fått sin utbildning i svenska vid ryska universitet, har ambassaden nyligen med stöd av Kulturrådet startat ett projekt i form av en litterär tidskrift om svensk litteratur, på ryska, ämnad för en rysk publik och den ryskspråkiga marknaden. Förhoppningen är att översättare och förlag genom denna tidskrift i än högre grad ska kunna finna varandra, och att den ryska publiken ska få stifta bekantskap med en än mer diversifierad bild av Sveriges blandade litterära utbud.

* * *
Fotnot 1) Ungefär hälften av titlarna på marknaden var läroböcker, teknisk litteratur och officiella skrifter. Rossijskaja knizjnaja palata 2011, www.bookchamber.ru
I Sverige trycktes år 2010 21 600 publikationer. Källa: Kungliga biblioteket: www.kb.se/soka/Bibliografier/statistik/

Fotnot 2) I detta antal publikationer på svenska ryms även nyutgåvor. Rossijskaja knizjnaja palata 2011, www.bookchamber.ru

Fotnot 3) Bilder på några svenska titlar på ryska, från ambassadens Facebooksida: www.facebook.com/album.php?id=160557973984318&aid=31594

Fotnot 4) Antalet publikationer i Sverige översatta från ryska språket var 2010 27 stycken. Källa: Kungliga biblioteket: www.kb.se/soka/Bibliografier/statistik/

Som en jämförelse kan anges vilka språk som översattes till ryska mest under 2010:
Engelska 8 412 titlar
Franska 1 277 titlar
Tyska 932 titlar
Italienska 390 titlar
Japanska 251 titlar
Spanska 164 titlar
Polska 154 titlar
Kinesiska 45 titlar
och från Norden:
Danska 96 titlar
Norska 40 titlar
Finska 27 titlar
Isländska 3 titlar