Nyhetsbrev från Sveriges utsända kulturråd, 30 november 2011

November 2011

Nyhetsbrevet informerar om och ger exempel på internationell kulturverksamhet i de länder där Sverige har ett utsänt kulturråd. Kulturråden i Belgrad, Berlin, Bryssel, London, Moskva, Paris, Peking och Washington skriver här regelbundet både om aktuella svenska kulturutbytesprojekt samt om övrigt inom kulturområdet. Ansvarig huvudman för kulturråden är Kulturdepartementet. Chefen för Svenska kulturhuset i Paris är samtidigt också kulturråd vid ambassaden men tillhör organisatoriskt UD/Svenska institutet.

Nyhetsbrevet där alla råden kommer till tals varvas med specialnummer med fördjupningar från respektive kulturråd där de får mer plats att utveckla sina tankar och information om just sitt stationeringsland.

Hösten i kulturens tecken - Washington DC

Washington/Eva Bergquist

Oktober månad har varit en intensiv kulturmånad med stark svensk närvaro i Washington DC. Förutom seminarier om så vitt skilda ämnen som preventivhälsa och handelsfrämjande, svensklärarkonferens och presentation av nordisk mat på samtliga kommunala skolor i staden, rymmer höstens programblad även satsningar på konst, musik och barnkultur. Nytt för hösten är även ett samarbete med Borås textilhögskola.

Som en del av Jussi Björlingåret sponsrade ambassaden tenoren Mats Carlssons turné - A Tribute to Jussi Björling - i USA med bejublade framträdanden i New York, i New York, Philadelphia, Washington DC, Chicago - med efterföljande masterclass -, Ann Arbour i Michigan och på San Francisco Conservatory of Music. Mats Carlssons sång ackompanjerades av Love Dervinger och Bertil Bengtsson stod för berättelsen om Jussi.

Till den årliga Kids Euro Festival i Washington DC bjöd ambassaden in Sarah Riedel och hennes band - de framförde uppskattade barnkonserter på skolor, lokala kulturinstitutioner och House of Sweden. Bland mycket annat bjöds det på improviserad spökmusik, Halloween helgen till ära.

Samma band fick också möjlighet att ge 2 jazzkonserter - en på Millennium State och en på House of Sweden. Inramningen av en upplyst ljum höstkväll kunde bara förhöja den positiva stämningen i lokalen.

Även gruppen You Say France & I Whistle gjorde ett nedslag i ett fullsatt House of Sweden under sin senaste USA-turné.

I samarbete med Crown Point Press i San Fransisco visas under hösten grafiska blad av Karin Mamma Andersson och Jockum Nordström på House of Sweden - där vissa av verken skapats tillsammans av de båda konstnärerna.

Slutligen kommer elever från Borås Textilhögskola inta House of Sweden's konferenslokaler under november månad för en tid framöver. Som ett valbart sommarkursmoment har elever skapat platsspecifika textila verk som kommer att presenteras för helgbesökare och konferensdeltagare.

Besökare ska vara förvissade om att ambassaden lever upp till de senaste årens utmärkelser från Washington Post's läsare - Best Venue (2008), Best Embassy (2010) och Second Best Embassy (2011)!

• Sveriges ambassad i Washington

Bolshojteatern öppnas

Moskva/Mårten Frankby

Efter sex års reparation, en halv miljard kronor spenderade och anklagelser om stöld, korruption och slöseri öppnade så äntligen en av Rysslands stora kulturinstitutioner, Bolshojteatern, sina dörrar med en föreställning som skakat om publiken.

Den 28 oktober i Moskva: För premiäraftonens galaföreställning hade alla biljetter reserverats för Kremladministrationen. Vanliga kulturkonsumenter kunde följa det hela i direktsänd tv eller på teaterns Youtubekanal. 1) Den glittrande teaterbyggnaden, storartat belyst utifrån i blått och silver, fylldes av uppåt två tusen lika blänkande gäster, bland dem huvudstadens politiker, kulturhöjdare, kyrkans dignitärer och några av Moskvas 79 miljardärer.

Från scenen underströk Rysslands president Medvedev:
- Bolshojteatern är ett av vårt lands största nationella kännetecken.

Arbetena började år 2005 och skulle ha avslutats tre år senare. Byggnaden från år 1776 befann sig då i kraftigt förfall med bland annat farliga sprickbildningar. Teaterchefen Anatolij Iksanov sade på en presskonferens inför invigningen att det tidigare förelåg en 70-procentig chans att huset kunde rasa ihop.

- Inga kostnader har setts som för stora, inga kompromisser har gjorts, meddelade Michail Sidorov från investeringsgruppen Summa Capital, som tog över renoveringsprojektet för två år sedan.

- Den här teatern är som ett tempel och har blivit behandlat som ett sådant, sade teaterns taleskvinna Katerina Novikova inför en internationell journalistskara på pressvisningen.

Det lysande resultatet har dock skuggats av de kraftigt stigande kostnaderna: Ryska revisionsverket menade redan år 2009 att kostnaderna ökat med 16 gånger jämfört med originalkalkylen. I den långa processen har det förekommit många anklagelser om stöld, försnillning och korruption i samband med de miljonkrontrakt som handlats upp. Antagligen kommer man aldrig få reda på vad renoveringen egentligen slutade på. Ännu har inga åtal väckts.

Inne i den historiska salen har de 1 700 djupröda stolarna klätts och stoppats med hästhår i ett kloster på ryska landsbygden. Pinjepaneler på väggarna reflekterar ljudet, liksom de 6 kg guld som återfinns i dekorationerna och i den blandning av ägg och vodka som penslats på innertak och väggar; ett medeltida recept som ska se till att guldets lyster består i åtminstone 50 år till. Kristallkronor lyser upp fresker som blottats efter att ha varit övermålade i decennier. Teatern är i dag återställd till det överdåd den besatt år 1853. Dock är inte alla överens om inredningens kvaliteter: Bolshojbalettens premiärdansare Nikolaj Tsiskaridze meddelade media att han tyckte det mesta var smäck och att det känns som man befinner sig i ett turkiskt hotell som försöker efterlikna Bolshojteatern. Icke desto mindre har en armé på närmare 4 000 arbetare och olika slags experter skapat en akustisk miljö som enligt teaterledningen är i absolut världsklass och som kompletterats med en mängd tekniska hjälpmedel. Även delar av tunnelbanan som går under teatern har ljuddämpats.

Naturligtvis är begäret att uppleva allt detta stort och trycket på biljetter leder till allsköns skumma affärer. Till exempel rapporteras det om affärsmän som låter hemlösa och utslagna mot en penning stå och köa nattetid utanför teatern och sedan inskaffa så många biljetter som möjligt som sedan säljs vidare för ohemula priser på svarta marknaden.

Bolshojs säsong inleddes några dagar senare med en kontroversiell uppsättning av Michail Glinkas opera Ruslan och Ludmila, som hade sin Moskvapremiär just här år 1846. Regissören Dmitrij Tjernjakov lyckades få delar av den erkänt konservativa Moskvapubliken att vissla och skrika Skamligt! och sedan storma ut ur lokalen medan de återstående hyllade den som nyskapande och behövligt provocerande. Det ryktades att den kända mezzosopranen Jelena Obraztsova hade dragit sig ur uppsättningen på grund av dess radikala karaktär. Sångerskan som tog hennes plats trillade och bröt handen under premiären och sjöng sista akten i bandage.

Kombinationen nakna kvinnor på rullskridskor och en hjälte som tar av sig kläderna under en aria har blivit för mycket modernitet för många. Andra, framförallt i bloggosfären, väljer i stället att klaga över Moskvas förvirrande prydhet då Apollostatyn som styr ett hästspann ovanför Bolshojs huvudingång efter renoveringen begåvats med ett fikonlöv som täcker hans organ, trots att avsikten var att återställa teatern i originaltillståndet, där den grekiske guden ståtade i avklätt tillstånd. Det kan man se på de ryska 100-rubelsedlarna. Om man tittar riktigt noga.

• Sveriges ambassad i Moskva
• Youtube

Bryssel - upphovsrätt, digitalisering och nya stödmiljarder på agendan

Bryssel/Henrik Selin

Kultur- och mediepolitikens aktörer i Europa går nu i spänd väntan på EU-kommissionens förslag den 23 november om ett nytt stödprogram för perioden 2014-2020 för kultur, medier och kreativa industrier - Creative Europe. Det nya programmet är en sammanslagning av de tidigare Kultur- och MEDIA-programmen och får en budgetförstärkning jämfört med i dag på närmare 40 procent, främst genom ett nytt s.k. innovativt finansiellt instrument för bättre tillgång till finansiering för främst små- och medelstora företag i den kreativa sektorn. Förslaget kommer att förhandlas av medlemsstaterna och i Europaparlamentet under 2012.

Ett annat centralt tema för EU-politiken för kultur och medier f.n. är den digitala ekonomin. Inom ramen för den Digitala Agendan har kommissionen levererat flera förslag som nu behandlas i EU-maskineriet, allt ifrån radiospektrumfrågor till digitalisering av kulturarvet och skydd av barn. På upphovsrättens område anser kommissionen att Europa behöver mer av harmonisering för att stimulera en öppen inre marknad för gränsöverskridande digitala tjänster. Medlemsstaterna och Europaparlamentet förhandlar f.n. ett förslag om s.k. föräldralösa verk (orphan works), dvs. verk där rättighetshavarna är okända eller inte går att få tag i. Förslaget syftar till att underlätta för framför allt bibliotek, arkiv och museer att digitalisera och tillgängliggöra sina samlingar. En viktig fråga för Sverige är att EU-lagstiftning inte hindrar våra möjligheter att använda avtalslicenslösningar för att hantera rättighetsfrågor i samband med digitalisering av arkiv m.m. Inom kort väntas kommissionen också föreslå ett direktiv om kollektiv rättighetsförvaltning och gränsöverskridande licensiering, bl.a. med krav på ökad transparens i rättighetsorganisationers verksamhet.

På området digitalisering av kulturarvet vill kommissionen vill se ökade insatser för bättre tillgång till europeiskt innehåll på digitala plattformar. Kommissionen har nyligen beslutat om en rekommendation till medlemsstaterna om digitalisering och digitalt bevarande. Rekommendationer är en mjukare form av lagstiftning som inte är tvingande, men det här förslaget är ändå ganska långtgående. Kommissionen uppmanar medlemsstaterna att öka sina insatser betydligt när det gäller att besluta om planer för och investera i digitalisering. Rekommendationen sätter också upp mål för hur mycket innehåll varje medlemsstat ska göra tillgängligt på det europeiska biblioteket Europeana till år 2015. För Sverige, som redan på ligger på sjätte plats i bidrag till Europeana, förväntas en ökning på 30 procent till 2015. Medlemsstaterna kan väntas reagera på kommissionens rekommendation under det danska ordförandeskapet våren 2012.

• Sveriges ambassad i Bryssel
• Kommissionens strategi för upphovsrätt
• Kommissionens rekommendation om digitalisering och digitalt bevarande

Dagsaktuella frågor i Serbien

Belgrad/Helene Larsson

Rapporteringar om Serbien i svensk media just nu domineras av den inställda Pride paraden, gränskonflikten mellan Kosovo och Serbien och det utomordentliga partylivet i Belgrad. Även Serbisk media har naturligtvis de två första nyheterna högt på agendan tillsammans med statens starka, och ibland osunda, inflytande på landets media.

På en konferens i veckan talade man om en het fråga här - det serbiska kulturarvet som en viktig del av landets identitet men som, precis som i många andra delar av världen, också används av nationalistiska strömningar. Man diskuterade också en annan typ av instrumentalisering av kulturen - framväxten av festivaler och kulturarvsturism som ett sätt att skapa ekonomisk tillväxt.

En annan händelse som tar temperaturen på detta land är studenternas blockad av Filosofiska fakulteten i Belgrad. Studenterna upplever att universitetet i samband med implementeringen av Bolognamodellen om och om igen förändrar reglerna vilket innebär att studenterna hela tiden måste anpassa sig till nya förhållanden som äventyrar deras poäng och avgifter. Parallellt väljer många examinerade att lämna landet eftersom arbetslösheten är hög och man inte ser någon framtid i hemlandet.

Serbien lockar just nu också många utländska konstnärer. En del av dem menar att Belgrad är det nya Berlin. En plats i förändring, låga kostnader, dynamisk samtida kultur och en intresserad publik. Men vad är det mer som drar? En serbisk kollega hade sitt eget svar på den frågan: Hon sa att eftersom Serbien inte har någon fungerande kulturpolitik tvingas det oberoende kulturlivet och konstnärerna att ta plats och hitta vägar att driva sina verksamheter. Detta skapar ett flexibelt men rörigt kulturliv där innovativa lösningar på problem sker dagligdags. Därför vill många här starta residensverksamhet för att kunna ta emot utländska konstnärer.

Innovativt tänkande och kreativitet är också något vi ägnar oss åt på ambassaden genom projektet Creative Society tillsammans med Tekniska museet i Belgrad. Projektet består av en utställning, ett gediget pedagogiskt program och en Måndagsklubb med svenska och serbiska gäster som talar om sina drivkrafter och syn på entreprenörskap. Tydligt är att vi fyller ett behov eftersom publiken blir större för varje vecka och det pedagogiska programmet är fullbokat. Till oss har vi också knutit en grupp med unga kreatörer med vilka vi experimenterar med idéer och koncept. Under 2012 vill gruppen ETC lära sig mer om mentorskap, något som idag inte är utvecklat i Serbien.

• Sveriges ambassad i Belgrad
• B92
• "Studenter protesterar mot dyra utbildningar" - Sveriges radio
• Grad Beograd
• "Formverk flyttar till Serbien" - Sverige radio
• "Creative Society - Creative Ideas" - Sveriges Ambassad i Belgrad

London/Carl Otto Werkelid

Brittiska tv-tittare fick i förra veckan en lika gastkramande som välbehövlig paus från det ihållande nyhetsflöde som ödesmättat berättar för oss alla om Europas kris på toppen av den ekonomiska depression som, kännbar för många, allt mer griper om sig i Storbritannien. I fem entimmesavsnitt på bästa sändningstid varje kväll måndag till fredag kunde tv-publiken följa dramaproduktionen "The Jury II". Serien fokuserar en grupp jurymedlemmar som utvalts för en rättegång där en tidigare morddömd, Alan Lane, fått resning och nu på nytt skall prövas inför skranket. Manus är skrivet av Peter Morgan, regissör är Michael Offer och resultatet fullständigt bländande television också tack vare en rad skickliga skådespelarinsatser, t ex Roger Allam och Sarah Alexander som jurymedlemmar och John Lynch som den för tre kvinnomord dömde Lane. Hypnotiserande skicklig är Julie Walters i rollen som försvarare av Lane där hon plockar isär och smular sönder tidigare framlagda bevis på ett sätt som helt absorberar tittaren.

Det den högkvalitativa serien producerar är inte bara television och skådespelarkonst på sådan nivå att tilltufsade britter kan få sig en dos stolthet på köpet, utan dramat blir också samhällsdebatt på ett ovanligt sofistikerat sätt. Det visar på förtjänster men framför allt på brister och risker med det aktuella jurysystemet där förmodat oförvitliga och redobogna britter väljs ut att skipa rättvisa. Ett för händelsekedjan vitalt inslag är det där en jurymedlem i den tidigare rättegången, nu på åhörarplats, regelvidrigt kontaktar en aktuell jurymedlem. Andra inslag ifrågasätter grundkontrollen av medborgarnas lämplighet för så viktiga uppdrag, åter andra snuddar vid juristernas jargong och kollegiala spel före och efter de offentliga domstolsförhandlingarna...

Samhällsdebatt på ett ovanligt sofistikerat sätt, skrev jag; kanske så pass sofistikerat att själva samhällsdebatten ännu inte hunnit ifatt tv-konsten?

• Sveriges Ambassad i London

Kulturen utgör skillnaden

Paris/Mikael Jönsson

Många länder står inför en tuff höst i krisens tecken och kulturen blir ofta lidande när svångremmarna dras åt. När den franska kulturbudgeten presenterades av Kulturminister Mitterrand för 2012 var det med glädje han konstaterade att kulturbudgeten inte använts för att "balansera statsbudgeten" utan fick en mindre höjning på 0,9 procent till totalt 7,4 miljarder euro. Att kulturen har betydelse för nationen understryks även av minister Henri de Raincourt, ansvarig för "diplomatie d'influence" vid utrikesministeriet, då han anser att "kulturen utgör den långsiktiga skillnaden mellan länders utveckling då den ger människan perspektiv på livet. Besparingar inom kulturområdet kan därför vara direkt skadliga och bli en tvärbroms i utvecklingen."

Nu revideras budgeten och diskussioner förs om en höjd bokmoms, något som varit heligt i Frankrike. Kulturlivet kan inte vara helt trygga, för den fortsatta utvecklingen kan ingen sia om. Alla institutioner kämpar för att dra till sig uppmärksamhet och ett stort antal besökare kan motivera varför verksamheterna ska få behålla sina bidrag. I pressen kommer ständigt rapporter om att det ena museet efter det andra slår publikrekord medan en färsk rapport om de statliga museerna visade att trots ökade sponsorintäkter och ökad publiktillströmning (intäkter) så sjunker andelen egenintäkter procentuellt gentemot kostnaderna från 48 procent 2004 till 39 procent 2010 vilket är en ohållbar utveckling enligt Cours des Comptes. (Frankrikes motsvarighet till Riksrevisionen)

Den årligt återkommande och välbesökta fotomässan Paris Photo öppnade den 9 november i Grand Palais och svenskt fotografi finns rikligt representerad. I samband med mässan visar Svenska institutet i Paris Nathalia Edenmonts första utställning i Frankrike Existence som ger en bred bild av hennes arbeten från 2003 fram till idag. Dessutom lanseras en nyutgåva av fotoboken Vännerna från Place Blanche av Christer Strömholm och Johan Ehrenberg. Det franska förlaget Aman Iman, tillsammans med Christer Strömholm Estate och Dewi Lewis Publishing ger ut en ny fransk-engelsk utgåva av boken med titeln Les amies de Place Blanche producerad i samarbete med Galerie VU' på initiativ av Joakim Strömholm och Anna Nilsdotter. Den innehåller kompletterande material som tidigare opublicerade foton, färska intervjuer med två av fotografens vänner och modeller samt en text av den legendariske fotoredaktören, bildbyrågrundaren och kritikern Christian Caujolle.

Mellan den 1-17 december har den europeiska scenskonstfestivalen Reims Scéne d'Europe vänt blicken mot Sverige. Sju scener programlägger en rad svenska evenemang där barn och ungdomsteatern med Unga Klara i spetsen kommer att vara i fokus. Hennig Mankell är festivalens beskyddare i år och konst, musik och film från Sverige kommer att fylla Reims under festivalen med verk av bland andra Simon Häggblom & Karin Lind, Jesper Nordin, Goran Kajfes, Arch Enemy, Sara Lunden, Karl Holmqvist med flera.

• Svenska institutet i Paris
• Ministère de la Culture et de la Communication
• Reims Scène d'Europe

Kinesiska kommunistpartiet vill skapa en stark kulturnation

Peking/Eva Ekeroth

"Utveckla de socialistiska kärnvärdena", "stärka partiet och folket i Kina genom en gemensam ideologisk värdegrund", "konstruera en stark kulturnation", "mekanismer för uppmuntran av kulturproduktion", "intensifiera reformer" är citat hämtade direkt ur kommunikén från det kinesiska kommunistpartiets centralkommittés fyradagarsmöte den 15-18 oktober där vikten av kultur var det huvudsakliga diskussionsämnet. När man läser dekretet, som slår fast nio utförliga åtgärdspunkter som går ut på att stärka landets kulturella inflytande i världen samtidigt som man på nytt ska förstärka socialistiska kärnvärden och utveckla kultursektorn, slås man först av den gamla jargongen som ligger kvar i partiets språk. Men om man tittar noggrant kan man ändå skönja en viss modernitet bakom retoriken. Kulturella- och kreativa näringar identifieras som en grundpelare i ekonomin och alla i samhället anses ha rätt till kultur vilket åtgärdas genom finanser till utbyggnad av bland annat museer, bibliotek och biografer. Man talar om globaliseringens verkningar och soft-power, sådant som varje land som ligger någorlunda i framkant numera anser som viktiga delar av utrikespolitiken, och hur kulturen blir ett allt viktigare element i ett lands styrka och konkurrenskraft.

Klassisk kultur och traditionell kinesisk moral (som tidigare ratats av kommunistpartiet) ska nu lyftas upp och tillsammans med socialistiska värdegrunder bli vägledande kärnvärden i samhället. Kinesiska ledare är pressade av en allmänhet som genom sociala medier har kunnat lyfta fram sitt missnöje med inkomstklyftor, expropriation, skyhöga bostadspriser, korruption samt den allmänna moralbristen i samhället. De grundläggande värderingarna som partiet och landet en gång byggdes på har "sekulariserats", vilket ledarna inser. I samband med mötet talade en av de högsta ledarna, Li Changchun, om hur kulturen och människors behov blivit lidande de senaste 30 åren när Kinas ekonomiska utveckling gått med raketfart.

Det exportberoende Kina vill undvika bli indraget i en den ekonomiska kris som råder i resten av världen och vänder sig nu till en inhemsk marknad. Men hur får man loss köplusten hos ett av världens mest sparande folk? Jo, konsumtion av produkter som inte kräver att man är höginkomsttagare för att kunna konsumera - kultur och kreativitet! Kinas kulturminister Cai Wu sa i en intervju till Xinhua News Agency strax efter mötet att kulturella och kreativa näringar 2010 stod för 2,78 procent av BNP och att den siffran förväntas bli fem procent 2016. Den stora utmaningen blir att utveckla kultur och kreativitet av kvalitet och samtidigt behålla censuren.

• Sveriges ambassad i Peking

Berlin/Marika Lagercrantz

Hela hösten har varit fantastisk med strålande sol i veckor över detta stora land Tyskland. I Tiergarten, en av Berlins lungor, är färgprakten enorm. Berlinarna cyklar, springer och vandrar där på morgnarna när jag är på väg till svenska ambassaden. Nyheterna har präglats av eurokrisen. Angela Merkel verkar inte som hon sovit den senaste månaden. När jag nu lämnar Berlin för några dagar för att delta i "Nordische Filmtage" (Nordiska filmdagar) i Lübeck är hon i Cannes för fortsatt diskussion om att rädda Europa undan ekonomisk kollaps. I veckan fick jag besök av Leo Cullborg, regissör och skådespelare som var i Berlin för att träffa några av sina vänner från Egypten som var på stor konferens. Han kom till vårt möte och hade suttit hela natten och diskuterat politik med sina vänner från mellanöstern. Världen rör på sig!

Jag har försökt att smälta in i min nya uppgift som ambassadtjänsteman. Allt är nytt! Dagarna är långa, med stort antal besvarade och obesvarade mail, många besöksgrupper och möten... De mer vana UD-tjänstemännen säger tröstande när de tycker att jag ser utmattad ut; Det är alltid rörigt i början. Det blir bättre sen. Jag tror dem. På måndag flyttar jag in i en egen lägenhet och mina möbler kommer från Sverige. Fram tills nu har jag bott på ett lägenhetshotell som byggdes direkt efter att muren föll. Från mitt fönster ser jag ner på platsen där Hitlers bunker var. Nu är det en lekplats. Man har medvetet valt att inte markera var den var. Skönt!

Berlin har under de senaste tjugo åren utvecklats till ett kreativt centrum i Europa. Konstnärer, innovatörer och företagare från jordens alla hörn har dragits hit och gjort staden till det den är idag. Ni kanske alla vet att Borgmästaren tog ett i mina ögon avgörande beslut när muren hade fallit, landet skulle enas och Berlin åter bli den huvudstad den förut varit; Att alla lokaler som då stod tomma skulle hyras ut billigt.- Bättre aktivitet och människor än ödslighet och pengar. Det lär ha varit hans måtto. Jag tänker på min lilla stadsdel utanför Stockholm där butikslokalerna står tomma år efter år. Hyr ut dem billigt! Hyr ut dem till konstnärer och innovatörer. Det kommer att förändra mycket. Nu gapar de svarta och ödsliga i centrum och förstärker främlingskapet som många ändå känner.

Jag möter många landsmän som flyttat hit till Berlin. Om inte för alltid så för en kort tid. En ung journalist bloggar varje dag på siten "Berlinenkarlekshistoria" Hon heter Anna Maria Olsson och jag möter henne en kväll på ett konstgalleri och vi talar om hennes kärlek till denna stad.
- Det är klart att jag är orolig att pengarna ska ta livet av staden men Berlin överaskar mig ständigt, säger hon skrattandes och liknar staden vid en levnadsglad kvinna.
- Hon är oberäknelig. När du tror att du förstår henne visar hon helt nya sidor.

Jag i min tur säger till alla jag möter att försöka att upptäcka resten av Tyskland. Konsten är en självklarhet i hela landet. Den behöver inte rättfärdiga sig.
- Vi kan inte bygga ett samhälle utan att förstå oss själva och konsten ger oss självkritik, säger chefen för förlaget som gett ut Thomas Tranströmer i en intervju.

Den första artikeln jag läste när jag precis anlänt handlade om teaterhösten i Berlin. Teatrarna hade presenterat sin repertoar och journalisten upprepar flera gånger hur "Wunderbar" det är att det under denna höst finns möjlighet för oss här i Berlin att se fyra olika uppsättningar av samma Kleistpjäs. "Wirklich wunderbar", då vi nu alla får möjlighet att verkligen jämföra regissörer och skådespelare och tillsammans fördjupa oss i Kleists underbara språk, skriver han.
Jag skrattar högt där jag sitter i hotellets frukostmatsal och tittar ut genom fönstret på de vackra nordiska ambassad byggnaderna som omsluts av grön ärgad koppar .

Ebba Witt Brattström, som nu lämnar Berlin efter att i tre år varit professor vid Humboldt universitetet, säger när jag på bokmässan i Göteborg lyssnar på henne när hon talar om sina erfarenheter av Tyskland och Berlin. - Jag kände mig som åsnan mellan hötapparna. Det finns ett outsinligt utbud av kultur.

Redan efter ett par dagar i staden förstår jag henne och får upprepa för mig själv Goethes ord om och om igen; " In der beschränkung zeigt sich der Meister"( I förmågan att begränsa sig visar sig mästaren.) Ja, denna uppgift som är mig ålagd är en prövning!

Arbetet på ambassaden tar all min tid och jag måste försöka hitta en arbetsrutin så att jag verkligen kan komma ut, ut i staden och ut i Tyskland. Några få gånger har jag lyckats. Günter Wetzel som jag mött under min barndom, då "Vår teater" på Medborgarplatsen var mitt andra hem, tar med mig till sina gamla hemtrakter. Günter kom till Sverige då muren byggdes, blev kvar och nu efter 30 år i Sverige har han flyttat tillbaka till Berlin. Jag har berättat för honom att min nyfikenhet står till det forna DDR. Jag var i Väst Tyskland så mycket på 70 talet då östblocket var en stängd värld. Han tar så med mig till författaren Peter Ensikat. Han bor i en del av staden där förr bara "stasi-män" bodde. Det blir ett spännande möte som ger mersmak. Han har också skrivit för teatern och vi kommer att tala om teaterns funktion i en diktatur och idag i ett demokratiskt samhällsbygge.
- Teatern har spelat ut sin roll säger han. Den var vår samlingspunkt under DDR- tiden men idag går jag knappast dit.

Detta har flera människor sagt mig som tidigare levt under förtryck. Vi forsätter tala och jag berättar hur viktig teatern var för mig under min uppväxt. Jag kan inte tänka mig ett bättre verktyg att träna samarbete och demokrati än i teaterns rum. Där alla inför att ridån ska gå upp är lika nödvändiga och samarbete en förutsättning.
Uppståndelsen kring att Tomas Tranströmer får årets Nobelpris i litteratur har varit stor i Tyskland. Första dagen stod tv-kanalerna i kö utanför ambassaden. Jag blev intervjuad och läste hans dikter på tyska och på ambassaden jublade vi och de största Tranströmer fantasterna hos oss grät en glädjetår. I december fortsätter uppståndelsen med uppläsningar, diskussioner och vacker pianomusik för vänster hand. Många artiklar är skrivna och uttrycker också sin glädje över att han får priset. Många känner inte till honom men förlagen arbetar nu stenhårt på att trycka hans böcker som sedan länge finns översatta till tyska. Jag bär med mig "Die Erinnerungen sehen mich" ( Minnena ser mig) överallt där jag går.

Nu är jag alltså på väg till alla mina kära i filmens värld på " Nordische filmtage" i Lübeck.. Intresset för svensk film är stort så även för svensk litteratur och musik. Sverige har ett fint rykte och det är roligt att vara svensk här.
- Sverige stod för något annat, inte kommunism men inte heller den råa kapitalismen som Peter Ensikat, sa när vi tog avsked i dörren.

- Konsten hjälper oss att förstå oss själva, utan insikt om vilka vi är kan vi inte bygga ett samhälle, säger professor Wulf Köpke, chef för etnologiska museet i Hamburg .
- Vi tyskar har varit tvungna att föra diskussionen om det som hände under kriget om och om igen. Förhoppningsvis har det gett oss vissa insikter att utveckla en känslighet inför förtryck och övergrepp.

Jag är där på besök för första gången. Vi diskuterar deras nya stora satsning för år 2013; Europa. Sverige kommer att vara en central del av den utställningen. Vi samtalar i timmar medan han guidar mig runt på museet. I ett rum är det ett bröllop. I ett annat firar ett barn sin födelsedag.

Jag är lycklig när jag omtumlad kommer ut några timmar senare. Det är just det här jag tycker om i Tyskland, diskussioner om och om igen. Det sista han berättade var en historia från en resa han gjort där han mött en man från Holland. De satt på tåget och läste dikter för varandra ur minnet, en rad i taget .
- Detta är Europa, säger han och skrattar, - våra gemensamma berättelser, som våra poeter vakar över.

Väl i Lübeck har människor strömmat in på biografen i Lübeck för att titta på bl.a. Alexandra Therese Keinings film "Kyss mig" . Två av skådespelarna från filmen mötte publiken efteråt. Regissören själv var i Los Angeles för att presentera samma film. Anders Grönros film, "Jag saknar dig" vann pris. Nu är jag på väg tillbaka till Berlin där vi på nu ambassaden visar en utställning med bilder av Lennart Nilsson. I veckorna fram till jul kommer det att vara seminarieprogram kring utställningen under teman som; Konst och vetenskap, telemedicin m.m. Jag är stolt över vårt lilla lands alla otroliga innovatörer.

• Sveriges ambassad i Berlin