Nyhetsbrev från Sveriges utsända kulturråd, 23 januari 2012
Januari 2012
Nyhetsbrevet informerar om och ger exempel på internationell kulturverksamhet i de länder där Sverige har ett utsänt kulturråd. Kulturråden i Belgrad, Berlin, Bryssel, London, Moskva, Paris, Peking och Washington skriver här regelbundet både om aktuella svenska kulturutbytesprojekt samt om övrigt inom kulturområdet. Ansvarig huvudman för kulturråden är Kulturdepartementet. Chefen för Svenska kulturhuset i Paris är samtidigt också kulturråd vid ambassaden men tillhör organisatoriskt UD/Svenska institutet.
Nyhetsbrevet där alla råden kommer till tals varvas med specialnummer med fördjupningar från respektive kulturråd där de får mer plats att utveckla sina tankar och information om just sitt stationeringsland.
Ny syn på den politiska eliten
Moskva/Mårten Frankby
Ryssland har nyligen vaknat till efter ett långt firande av nyårs- och julhelgerna. Förutom den 31 december har man högtidlighållit den ortodoxa julen som, till följd av att den ortodoxa kyrkan använder den julianska kalendern, infaller den 6 januari samt det Gamla Nyåret den 13 januari.
Många talar nu om att man upplever sig leva i ett annat land, där något väsentligt har förändrats i och med december månads stora demonstrationer runt om i landet. Händelserna har enligt många fört med sig en annorlunda och avsevärt mer kritisk syn på den politiska eliten och på Vladimir Putin; landets premiärminister och sannolikt nästa president (igen).
I en julintervju i en av de stora tv-kanalerna uppmanade patriarken för den ryska ortodoxa kyrkan, Kirill, regimen i Kreml att inleda en politisk dialog med, och lyssna till, samhället för att eventuellt kunna korrigera kursen.
- Om regimen förblir okänslig inför protestuttryck så är detta ett dåligt tecken, ett tecken på att regimen saknar förmåga att anpassa sig, sade patriarken bland annat och drog paralleller till situationen år 1917 - Om demonstrationerna som föregick revolutionen 1917 hade slutat med att man kunnat uttrycka fredliga protester så hade det inte följt någon blodig revolution och inbördeskrig.
Denna förhållandevis milda kritik är ändå anmärkningsvärd då den kommer från Kirill som hittills framstått mycket Kremltrogen.
Rysk media påpekar att detta är något nytt i kyrkans retorik. Strax före demonstrationen den 24 december uppmanade till exempel en högt uppsatt kyrkotjänare troende att inte delta i "provokationer arrangerade av människor som förbereder en ny Stor Oreda i Ryssland".
En del politiska kommentatorer tolkar detta som att ledningen för den ryska ortodoxa kyrkan nu agerar i en något ny roll, nämligen som en "tredje kraft" som vill stå över konflikten mellan regimen och dess politiska motståndare.
Senaste gången ryska ortodoxa kyrkan försökte agera medlare i en politisk konfrontation var i samband med president Jeltsins våldsamma konflikt med det dåvarande parlamentet år 1993.
EU och mediernas frihet och mångfald
Bryssel/Henrik Selin
För knappt ett år sedan skrev jag i nyhetsbrevet om de omdebatterade ändringarna i Ungerns medielagstiftning. Efter att EU-kommissionen granskat ändringarnas förenlighet med EU-rätten gjorde den ungerska regeringen reträtt och justerade lagstiftningen på en del punkter. Därefter sjönk nyhetsvärdet kraftigt och frågan försvann från dagordningen. Många kommentatorer ansåg dock att de huvudsakliga problemen kvarstod, bland annat när det gällde medielagstiftningens alltför vida tillämpningsområde och den centrala mediemyndighetens bristande oberoende. Europaparlamentet röstade i mars 2011 igenom en resolution i ärendet med fortsatt kritik och en tydlig uppmaning till kommissionen att åtgärda bristerna i EU:s lagstiftning på området. Sedan dess har det stått klart att mediepolitiken endast är ett av många områden där den ungerska regeringen fått kritik för att på kort tid ha vidtagit mycket omfattande förändringar, bland annat av landets konstitution och av förutsättningarna för en rad oberoende institutioner, till exempel landets domstolar och dess centralbank. Kommissionen beslutade i januari i år att inleda ett överträdelseärende mot Ungern kring de senare frågorna, vilket skulle kunna leda till att landet dras inför EU-domstolen.
Under året som gått har två viktiga pusselbitar tillkommit i EU:s politik för mediemångfald, åtminstone delvis som ett resultat av den ungerska affären där kommissionen ju fick kritik för att inte ha gjort tillräckligt. I oktober 2011 utsåg kommissionär Nellie Kroës en Högnivågrupp för Mediefrihet och Pluralism med uppgift att studera och rekommendera åtgärder för respekt, skydd och stöd för mediefrihet och mångfald i Europa. Gruppen leds av Lettlands förra President Vaira Vike-Freiberga. Dessutom beslutade kommissionen att etablera ett Center för mediepluralism och mediefrihet vid European University Institute i Florens, med uppdrag att bedriva grundforskning i ämnet men också att utveckla nya svar på hur EU och dess medlemsstater ska kunna möta medborgarnas legitima förväntningar när det gäller mediernas frihet och mångfald i Europa.
Återstår att se vad dessa mer långsiktigt verkande initiativ kan leda till. Sedan tidigare vet vi att kommissionen har låtit utforma ett system med indikatorer för att mäta mediemångfald i medlemsstaterna. Sannolikt avser kommissionen återkomma i någon form för att rekommendera medlemsstaterna att använda dessa indikatorer.
Belgrads kulturliv vaknar till liv
Belgrad/Helene Larsson
Sakta börjar kulturlivet i Belgrad vakna till liv igen efter den serbisk-ortodoxa julen och nyåret som firas den 7 respektive 13 januari. Den normalt hektiska trafiken i Belgrad är lugnare än vanligt. I morse fick jag till och med en sittplats på buss 40 som tar mig från centrum till Dedjine där min arbetsplats på ambassaden ligger.
Media domineras just nu av konflikten i Kosovo och EU:s beslut att skjuta upp avgörandet om Serbiens möjlighet till kandidatlandsstatus till i mars. Några av de krav som EU ställt på Serbien har införlivats. Bland annat har de återstående krigsförbrytarna tillfångatagits och står nu inför rätta i Haag. Men EU kräver också en konstruktiv dialog i den komplicerade konflikten i Kosovo innan man ger klartecken om kandidatlandsstatus. Beskedet kommer förmodligen att påverka det kommande valet i Serbien som planeras ske i maj.
Den politiska verkligheten påverkar naturligtvis stämningen inom kulturlivet. Få institutionschefer fattar just nu några drastiska beslut, eftersom många av dem är helt beroende av utgången i det kommande valet. Folk går heller inte ut på gatorna och demonstrerar mot den minskade kulturbudgeten eftersom det finns mycket annat att bekymra sig över. I tidningarna kan jag läsa att med den ekonomiska krisen hade antalet arbetslösa ökat till 23,7 procent i november förra året och mer än 680 000 av Serbiens 7,3 miljoner invånare lever i fattigdom.
Trots dessa dystra nyheter, gläds jag över mitt arbete, och att kulturutbytet mellan Serbien och Sverige verkar eskalera. Under februari kommer flera konstnärsdrivna gallerier från Västra Balkan att medverka under Supermarket på Kulturhuset i Stockholm och flera filmare från regionen kommer att delta under Tempo dokumentärfilmsfestival. Ambassaden i Belgrad kommer också att arrangera en paneldiskussion i Skopje i Makedonien, om museernas ansvar för mänskliga rättigheter, i samband med visningen av den svenska utställningen Artikel 1 på National Gallery. År 2012 har med andra ord börjat lika intensivt som förra året slutade.
Cameron till förhör om avlyssningsskandalen
London/Carl Otto Werkelid
Svallvågorna efter nedläggningen av News of the World i somras har inte lagt sig; tvärtom har den offentliga diskussionen i Storbritannien kommit att präglas av de nyheter som oavlåtligt emanerar från The Leveson Inquiry, den kommission som premiärminister Cameron beslutade om när avslöjandena om telefonavlyssning duggade som tätast.
Några dagar in på det nya året fick saken brännande aktualitet sedan det stod klart att premiärministern själv sannolikt kommer att kallas till förhör i maj. Bland annat förväntas han redogöra för sina tankegångar när det gäller anställningen hösten 2010 av Andy Coulson som kommunikationschef på 10 Downing Street trots föregående varningar om att telefonavlyssning varit en journalistisk arbetsmetod under dennes redaktörstid på News of the World. Coulson blev senare avskedad och i juli anhållen och frigiven mot borgen, en klar prestigeförlust för Cameron - som dessutom väntas få frågor om graden av vänskap med Rebekah Brooks, mäktig chef och nyckelperson inom Murdockimperiet News International, också hon arresterad och frigiven mot borgen i väntan på vidare polisutredning.
David Cameron blir inte ensam bland höga politiker om att ställas inför den envetet djupborrande Leveson-utredningens skrank; Labourledaren Ed Miliband och förre premiärministern Gordon Brown lär få kallelser. En lång rad kända och okända har kallats till de edsvurna förhören, skådespelaren Hugh Grant och den mördade flickan Milly Dowlers föräldrar hör till de hittills mest uppmärksammade, och kommissionen arbetar oförtrutet vidare under hela våren.
Sir Brian Levenson, hög och omutlig domare från appellationsdomstolen, är ordförande och har sex oberoende höga jurister med olika specialiteter till förfogande. Förhören är offentliga och kan följas på nätet där biljetter också kan bokas för en plats i salen på Royal Courts of Justice.
När Cameron tillsatte kommissionen var det i det uttalade syftet att förnya och förstärka det, som han tyckte, otillräckliga pressetiska regelverk som finns i Storbritannien. I kölvattnet av det uttalandet utbröt en kraftig mediedebatt om pressens frihet vilken fått premiärministern att något mildra målsättningen med kommissionens arbete - den är inget hot mot pressens frihet utan en utredning om vad som egentligen ägt rum.
Till den änden, ryktas det nu, kommer både mediemogulen Rupert Murdoch själv och hans son James att kallas till förhör; båda har tidigare infunnit sig till de utfrågningar underhuset iscensatte under hösten.
Cyberföljetonger som affärsmodell - en kinesisk innovation
Peking/Eva Ekeroth
Online-litteratur sveper som en prärieeld över landet. Ett par miljoner kronor om året, det är vad de mest betalda online-författarna i Kina tjänar i dag. Men det är egentligen inte inkomstsumman som är det intressanta, utan fenomenet: elektronisk litteratur som inte först getts ut i bokform, och som skrivs som följetong, och där läsaren betalar per del denne läser. Det finns ett antal plattformar där utbud och efterfrågan helt styrs av konsumenterna av plattformen, det vill säga helt av både författare och läsare. Dessa webbplatser är mycket populära och lockar mer än 40 procent av alla Kinas internetanvändare varje månad, det vill säga 200 miljoner läser denna originallitteratur.
Men hur funkar det då? Jo, en person skriver först texter gratis. För läsaren är det också gratis att läsa. När författaren attraherat en tillräckligt stor grupp av anhängare erbjuds han eller hon av webbplatsens redaktörer att få ett kontrakt och bli VIP-författare. Då flyttas verket till en annan del av portalen. Där kan man läsa de första kapitlen gratis och om man sedan vill fortsätta läsa får man betala kapitel för kapitel. Det kostar ungefär 2-3 kronor per hundratusen tecken (ett tecken motsvarar ett ord eller en stavelse i svenskan). De som säljer riktigt bra kan också bli publicerade i bokform så småningom, eller bli en story i ett interaktivt spel, en animerad film eller i en TV-serie. Marknadsledaren Cloudary som är störst på cyberföljetonger och som har sex olika plattformar för detta ändamål, ingår nämligen i en koncern - Shanda - som bland annat tar fram interaktiva spel som i sin tur konsumeras på andra portaler.
Hur betalar man då för sitt läsande? Jo, genom att från en dator eller smartphone, klicka på länken som leder till nästa kapitel. Avgiften dras via mobilräkningen, vars nummer man registrerar sig med för att bli medlem. Författaren då? Jo denne får mellan 30 och 50 procent, den lägre procentsatsen för klick via mobilen för då ska China Mobile också ha en del av kakan.
Nu går innovationen på export till USA. Sverige kanske inte har den kritiska massa som krävs för att göra svenska författare till miljonärer, men kanske finns det något i modellen för svenska förlag att ta efter?
Tempelhofs flygplats nytt kreativt centrum
Berlin/Marika Lagercrantz
- Berlin sjuder av liv. Här finns alltid något nytt att upptäcka. Så mycket Freireüme, fria rum, att skapa i, säger en ung tyska till mig vid ett samtal.
Jag har sökt upp henne för att höra berättelsen om hur det kommer sig att Tempelhof, den gamla flygplatsen, blivit en så kreativ plats. I dag kan man en varm sommardag uppleva detta stora asfalterade område sjudande av liv; där odlas i kolonilotter, drakar flyger i luften, familjer grillar, där åks skateboard, inlines och promeneras på de gamla landningsbanorna På kvällarna har det varit stora musiktillställningar med artister från hela världen. Besökare från jordens alla hörn kommer dit och runtomkring fältet öppnar många gallerier, caféer och restauranter. Området förvandlar nu en stadsdel - Neuköln - som har haft stora sociala problem till ett kreativt centrum. Hur detta har gått till har de personer jag frågar många olika svar på. En sak är säker, diskussionerna har gått höga och många är de som har haft idéer och som nu genomför dem och använder de gamla landningsbanorna.
- Ja, säger hon när vi talar om det. Den platsen inbjuder till aktivitet.
Jag kan inte påstå att jag tycker det. Vid första anblicken ser den ut som ytterligare en ödemark som det industrialiserade samhället lämnat efter sig. Som det har sett ut i många områden i Berlin efter murens fall. Det stod så många industrilokaler, hus och centra tomma och väntade på användning. Människor flyttade in under det som på tyska kallas "Zwischennutzung". vilket på svenska betyder rakt översatt "mellan användning" och påminner om det som på 70-talet i Sverige kallades rivningskontrakt.
När jag senare söker vidare på detta ord på nätet finns det hur många länkar som helst. Det finns exempel på detta inte bara i Berlin utan i Hamburg, Bremen och Dresden. Det har utnyttjats av konstnärer, av firmor och enskilda som ett sätt att skapa dessa fria rum där hyran är låg och därmed tillåter experimenterande under en tid. Kanske allra mest i Berlin. Det är en bidragande orsak till Berlins enorma kreativitet och attraktionskraft. Det går att vara entreprenör här och leva billigt. Pengarna har inte fullt grepp över allt, än så länge. Detta är också en av förklaringarna till att Tempelhof blivit en så livfull plats.
- Det är bara för att Berlin är en så fattig stad i förhållande till andra tyska städer som man låter hus och platser vara i så stor utsträckning, säger min väninna.
- Så har det varit sen muren föll. Det fanns så många tomma hus och stadens ekonomi har ständigt varit på fallrepet. Människor tog egna initiativ. Så var det då och så är det fortfarande, det är själen i den här staden. Nu är den stora frågan; Vad ska vi göra med nästa flygplats som ska stängas? - Tegel?
När jag sen cyklar tillbaka till ambassaden regnar det. Tempelhof ser övergivet ut. Det är bara några få som vandrar där i regnet med sina hundar och några rullskridskoåkare. Det är också en del av charmen i Berlin. Det lite skamfilade, det inte polerade får finnas i perioder så att kreativiteten på nytt får ett fäste. Det är det fina med "Zwischennutzung" att politiker och andra ansvariga har bestämt sig att lämna över ansvaret till folk så att de på riktigt ska få utforma sin närmiljö.
Tempelhofs flygplats är känd för sin tidstypiska arkitektur som utformades av Ernst Sagebiel 1934. Flygplatsbyggnaden är uppförd under 1930-talet i en för tiden typisk tung klassicistisk stil. Byggnaden stod slutligen klar 1941. Den skapades i en tid när man förväntade sig en kraftigt ökande flygtrafik och var tänkt att passa in i det av Albert Speer planerade Germania. Det gulaktiga stenmaterialet ger ett mycket påkostat intryck, liksom det stora torget framför entrén, där flygelbyggnader vid båda sidorna i bågform vidgar sig. Vissa delar av flygplatsen och dess byggnader kommer att klassas som byggnadsminne. Under Berlinblockaden 1948-1949 var Tempelhof den viktigaste flygplatsen. Efter nedläggningen, 2008, har Tempelhofs byggnader fått ny användning som plats för mässor, bland annat Clean Tech World och modemässan Bread & Butter som startar nu i veckan. Landningsbanorna är enorma.
Departementssekreterare
Kulturdepartementet
08-405 16 58
e-post till Karin von Hedenberg
