Nyhetsbrev från Sveriges utsända kulturråd, 30 november 2007

Nyhetsbrev från Sveriges utsända kulturråd - November 2007

Nyhetsbrevet informerar om och ger exempel på internationell kulturverksamhet i de länder där Sverige har ett utsänt kulturråd. Kulturråden i Berlin, Bryssel, London, Moskva, Paris, Tokyo, Vilnius och Washington skriver här kontinuerligt både om aktuella svenska kulturutbytesprojekt samt om övrigt inom kulturområdet. Ansvarig huvudman för kulturråden är Kulturdepartementet. Kulturrådet i Paris är kopplat till Svenska kulturhuset i Paris som är Svenska institutets filial i Paris.

Nyhetsbrevet där alla råden kommer till tals varvas med specialnummer med fördjupningar från respektive kulturråd där de får mer plats att utveckla sina tankar och information om just sitt stationeringsland.

Magnetiskt

Berlin/Aris Fioretos

Sedan några år är Berlin konstvärldens magnet. Inte därför att antalet samlare i staden vore särskilt stort, även om flera flyttat hit och även tänker visa sina samlingar. Inte därför att gallerierna vore viktigare här än annanstans, även om det tätnat i leden och Claes Nordenhakes nya lokaler på Lindenstraße höjer anspråken. Utan därför att Berlin blivit hem åt artister från när och fjärran. Så mycket större har därför irritationen varit över att staden saknar en konsthall som kan reagera på situationen. Sedan ett par år planeras en temporär lokal på stadens största byggarbetsplats. Häromveckan beslutades i frågan. Från våren och två år framåt ska en vit låda visa ett urval av de konstnärskap som gör staden magnetisk. Fattas bara en intendent som kan samla krafterna. Ett alternativ vore Daniel Birnbaum, det närmaste svenska konstintressen kommer en vandrande nordpol och ett av skälen till att Frankfurt åter finns på konstkartan.

Ur svenskt perspektiv har kulturhösten präglats av musik och litteratur. I september regerade vår pop staden, i oktober dirigerade Olof Boman uruppförandet av Ernst Schwemmers "Medea Stimmen" på Radialsystem och i november gästspelar Kroumata. Samtidigt ägnas årets "Märchentage", världens största barnlitteraturfestival, helt åt Astrid Lindgren. Lagom till nyår startar ambassadens Bergman-festival. Tyska regissörer, skådespelare och kritiker som Margaretha von Trotta, Heinz Bennent och Andreas Kilb presenterar sin favoritfilm av regissören. Magnetiskt är bara första ordet.

Information om svenska kulturevenemang på Sveriges ambassads i Berlin webbplats

EU:s kulturministrar lägger fast kulturagendan

Bryssel/Jerker Stattin

Kulturministrarna beslutade nyligen om en europeisk kulturagenda, som syftar till att lyfta fram och stärka kulturen inom den Europeiska unionen. Det handlar bl.a. om att, som tidigare, främja kulturell mångfald och den interkulturella dialogen. En annan aspekt av agendan är att stärka kulturens bidrag till Lissabonprocessen, som innebär att skapa en hållbar utveckling, ekonomisk tillväxt och sysselsättning inom unionen. Kulturen kan dessutom vara en katalysator för kreativiteten inom näringslivet. Ett tredje ben i agendan är att stärka kulturens roll i EU:s internationella relationer (exemeplvis EU-Rysslandsmötet som tidigare nämnts).

Resolutionen innebär inte så många konkreta åtgärder eller insatser även om ett antal områden pekas ut som särskilt viktiga att titta närmare på. Det kan t.ex. handla om rörligheten för samlingar och kulturutövare, dvs. att göra verklighet av den inre marknaden också för kulturområdet. Agendan innebär inte att man nu format en europeisk kulturpolitik utan den utgör mer en plattform för kommande ökat samarbete och ett kulturellt utbyte. Nästa steg blir nu att bryta ner dessa prioriteringar till konkreta insatser, vilket kommer att påbörjas omgående.

Vid ministerrådet utsågs också 2011 års kulturhuvudstäder - Åbo i Finland och Tallinn i Estland.

Framåtrörelse och en blick över axeln

London/Johanna Garpe

Brittiska kulturministeriets avdelning för upplevelseindustrin (Creative Industries) sysselsätter 21 tjänstemän. När KK-stiftelsen och Nätverket för Upplevelseindustrin får en dragning så framkommer att det har tagit 10 år att få hela regeringen med på noterna kring konceptet med Creative Industries. Britterna ser idag framtidens näringar i upplevelseindustrin. Nu arbetar man över flera departement (bl a Utbildning, Finans, Näring och Kultur) med frågeställningar för sektorn som har en tillväxt på 5% per år, vilket är nästan dubbelt upp i jämförelse med resten av ekonomin. I dagsläget står Upplevelseindustrin för 7,3% av ekonomin, en siffra som ifrågasätts av många aktörer som varande för låg.

Av Linné-året i Storbritannien återstår nu blott en vernissage av utställningen System och Passion i Belfast. Ambassaden samarbetar med IKEA, som öppnar sitt första varuhus där, Chelsea Physics Garden, som lanserar en kortlek om taxonomi, och svenska popduon Midaircondo som ankrar oss i 2000-talet. Med ett 30-tal Linné-aktiviteter i ryggen håller vi sedan andan inför resultatet av Londonambassadens initiativ "The Great Linnaeus School Challenge", där skolklasser från hela världen bjöds in att presentera sitt bästa miljöprojekt. Hittills har skolklasser från 26 länder i fem världsdelar anmält sig. Vinnarna får förutom ära, en resa till Jukkasjärvi "The last wilderness in Europe" och en möjlighet att påverka vår framtid.

Barnteaterfestival

Moskva/Lena Jonson

Rysk barnteater befinner sig i en svacka. Dramatik för barn är fält med konservativa strukturer och där föga hänt under många år. Detta håller nu på att förändras.

Svensk teater, där barnet betraktas som en människa med vilken man kan diskutera livet och verkligheten, väcker intresse utomlands. Detta gäller kanske speciellt i Ryssland.

Det svenska inslaget på Teater Praktikas barnteaterfestival i Moskva i november blev därmed mycket uppskattat. Uppsättningen av Anders Duus pjäs "Nu är du Gud igen" spelades i en överfylld teaterlokal och gjorde succé hos en publik av huvudsakligen unga människor. Regissören, Daniel Goldmann, hade med ryska skådespelare lyckats finna den rätta tonen med att överföra pjäsen till ett ryskt sammanhang. Pjäsen kommer nu att finnas på Teater Praktikas repertoar under två år och kommer troligen att delta i gästspel i regionerna. De fyra nya svenska barnpjäser vilka presenterades vid readings följande dag - "Den dan då Dan dog", "Delfinen", "Var är alla?" och "Märk mig" - väckte likaså intresse.

Under festivalen uppfördes ytterligare två pjäser men i ryska uppsättningar. Det var en teater from Nizhnij Novgorod (TYuZ eller "Den unge åskådaren") som satt upp Gunilla Boethius "Kvinnan som gifte sig med en kalkon" och Tomas Tidholms "Resan till Ugri-La-Brek".

Nestorn inom svensk barnteater, Suzanne Osten, deltog i en diskussion om den ryska barnteaterns framtid som hölls hos Moskvas Stads Kulturkommitté och berättade om de svenska erfarenheterna. I en workshop följande dag presenterade hon tillsammans med psykologen Ann-Sofi Barany "Baby-drama", dvs teater för de minsta. Osten och Barany anlände till Moskva direkt från Ulan Bator i Mongoliet där de också presenterat svensk barnteater.

Förhoppningsvis kan det bli ett stort svenskt deltagande också i nästa års barnteaterfestival på Teater Praktika.

De röda husen

Paris/Annika Levin

Utställningen Les Maisons Rouges visar fransmännen det exotiska faktum att merparten av trähus i norden är målade i färgen av ett jordpigment som utvinns ur en enda gruva, koppargruvan i Falun. Olle Norlings fotografier ger exempel på skapanderikedom i både traditionell och modern träarkitektur i denna den svenskaste av nyanser. På gården till Centre culturel suédois står också ett vackert rödmålat dass och utställningen berättar också om hur färgen utvinns och tillreds. De röda husen blir även utgångspunkt för seminarier kring träkonstruktion, arkitektur och ekologi och barnaktiviteter.

Kulturfestivalen Les Boréales i Normandie presenterades för 16e gången, i år med Sverige som huvudland. Trots ihärdiga strejker över hela Frankrike genomfördes festivalens många hundra programpunkter. Les Boréales pågår under november månad och har specialiserat sig på litteratur, samtidskonst och kultur från de norden. I år innehöll programmet bl a Cullbergbaletten, Cirkör, Esbjörn Svensson trio, design-foto och konstutställningar, DJs, ett flertal aktuella författare (bl a Monika Fagerholm, Karin Alvtegen, Jonas Hassen Khemiri, Björn Larsson), kurser i svensk matlagning, barnteater, Ciné-concerts med nya kompositioner till Victor Sjöströms stumfilmer, allt inför utsålda hus och en engagerad publik.

Svensk filmhöst i Tokyo

Tokyo/Anette Masui

November månad har fokus legat på film i Japan.

Först med det årliga Tokyo International Film Festival, som varje år lockar tusentals besökare. Sedan med "Swedish Documentary Now!" och "Swedish Docs" - en svensk dokumentärfilmsvecka i Tokyo respektive Osaka, som väckte en del uppmärksamhet då den visade sig vara den första presentationen av svenska dokumentärfilmer i Japan och den första svenska filmfestivalen i Japan på 24 år (!).

I Tokyo visades filmerna på National Film Center i Tokyo och i Osaka som en del av Osaka European Film Festival. Under veckan i Tokyo var flera av de svenska filmregissörerna närvarande, bland annat för att kunna svara på frågor från publiken efteråt. Gemensamt för regissörernas upplevelse av publiksamtalen var att de aldrig hade träffat en publik som ställde så spännande frågor, sa de.
"Vi är vana vid att man bara frågar oss om maskineriet bakom filmen - hur lång tid tog det, hur fick ni pengar, vad använde ni för utrustning", menade Helen Ahlsson, regissör och producent till Guldbaggebelönade Armbryterskan från Ensamheten. "I Japan frågade de om sådant som rör personerna och det samhälle som skildras i filmen. De sätter oss på prov och jag lärde mig själv mycket av både frågorna och svaren."

Dokumentärfilmsfestivalen, som kommit till på initiativ av Sveriges ambassad i Tokyo och Svenska Filminstitutet, med finansiellt stöd från Svenska Institutet, drog 1000 besökare under visningsveckan i Tokyo och pågår i Osaka fram till slutet av november.

Filmnätverk, en skål för framtiden och ett okänt krig

Vilnius/Torsten Schenlaer

Ambassaden breddar sitt nordiska samarbete inför ordförandeskapet i Nordiska Ministerrådet 2008. Tillsammans med bl. a FilmStockholm och med Svenska Filminstitutet som rådgivare lägger vi grunden till ett nordisk-baltiskt nätverk för filmdistribution och barns och ungas kreativa processer. I vår sker det första nätverksmötet i Vilnius med deltagare från Sverige, Åland, Finland, Estland, Lettland och Litauen. Här möts behov och möjligheter i finsk och svensk skärgård och på baltisk landsbygd. I Litauen finns inga biografer kvar utanför städerna. Under sovjettiden ingick biograferna i propagandamaskineriet. Kan det vara orsaken till att de fick förfalla?

I samband med att litauiska danslivet startade en helt ny organisation, Lithuanian Dance Association, genomförde ambassaden och Danscentrum Sverige inspirationsseminarier för litauiska dansare, koreografer och blivande producenter. Det blev en kartläggning av kulturpolitik, dansfrämjeri och arbetsmarknad med massor av intresserade frågor från litauer. Ett bra tillfälle att öppna en flaska litauisk champagne och skåla för dansens framtid!

Till 19 december kan man på Armémuseum i Stockholm se utställningen "Kriget efter kriget", som invigdes när den litauiska presidenten besökte Sverige nyligen. Här beskrivs det litauiska gerillakriget mot den sovjetiska ockupationen efter 1944, ett krig som pågick i stor skala ända in på 50-talet. Angelägen samtidshistoria i ett nära grannland.

Bergman som ledljus eller slagskugga?

Washington/Mats Widbom

När Ingmar Bergman, 89 år gammal, gick bort i somras hade nog få förstått magnituden av hans storhet. Som första nyhet på stora dagstidningar och tevenyheter över hela världen fick det oss snabbt att inse att den regissör som envist höll sig kvar på Fårö och ofta uppfattades som svår och dyster var världens mest hyllade och kända svensk.

Och hyllningarna har avlöst varandra i en strid ström både i Sverige och utomlands. Inte minst i USA - filmens förlovade land - ses Bergman som en av de absolut största. "Först kommer Bergman och sen kommer ingenting och ingenting och sen kommer Hallstrom och några till" förklarade en av mina nyvunna amerikanska kontakter i filmbranschen. Bergman kastar onekligen sin långa skugga över det svenska filmlandskapet, som t. ex. på den årliga EU-filmfestivalen i Washington där helt nyligen Åke Sandgrens film Den man älskar med hustrumisshandel som tema visades. "Okey I´ve got it, Swedish doom and gloom", konstaterade en bänkgranne lite sarkastiskt med tydlig koppling till Ingmar Bergman.

Men vem kan då komma fram i ljuset efter Bergman - hur kan det gigantiska intresset för den store nyttjas för att bana väg för andra begåvade filmskapare? En satsning som inkluderar både Bergman och svensk samtida film förstås. Nu slipas strategierna på såväl Svenska Filminstitutet som Svenska Institutet inför nästa år då Bergman skulle ha fyllt 90 med en diger meny av filmer, seminarier, föreställningar, utställningar med fokus på Bergman och samtida svensk film. Låt oss hoppas att giganten Bergman skapar ett ledljus och inte en slagskugga under nästa filmår?

Information om svenska kulturevenemang på Sveriges ambassads i Washington webbplats

För att prenumerera eller ändra i din prenumeration besök Prenumerera på nyheter
Mikael Schultz (e-post till Mikael Schultz), Kulturdepartementet (e-post till Kulturdepartementet)

Mikael Schultz
Kansliråd
Kulturdepartementet
08-405 35 29
e-post till Mikael Schultz

Departementen

Sveriges regering

Ansvarsområden

Nyhetsbrev