Mångfald och räckvidd
SOU 2006:8
- Utgiven:
- 24 januari 2006
- Typ:
- Statens offentliga utredningar (SOU)
- Avsändare:
- Kulturdepartementet
- Presskommittén 2004
Sammanfattning
Kommitténs överväganden och förslag i huvudsak:
Kommittén anser att regelverket avseende driftsstöd ska ges en mera offensiv utformning. Målsättningen med kommitténs förslag om driftsstöd är att tidningsföretag ska stimuleras att i så hög utsträckning som möjligt öka sin dagstidnings upplaga och periodicitet. I linje härmed föreslår kommittén att mera defensivt utformade bestämmelser om driftsstöd mönstras ut.
I fråga om distributionsstöd lämnar kommittén förslag som bedöms bidra till att tidningsföretag även i framtiden ska kunna distribuera sina dagstidningar till rimliga priser. Förslagen i denna del är särskilt inriktade på åtgärder som stärker samdistributionssystemet samt åtgärder av betydelse för distribution av överspridda dagstidningar och dagstidningar i mera glesbebyggda områden.
För att stimulera dagstidningsföretag att inleda försöksverksamhet med elektronisk distribution som ett alternativ till distribution av tryckta dagstidningar föreslår kommittén att det inrättas ett tillfälligt distributionsstöd. Härutöver lämnar kommittén förslag som underlättar utgivning av dagstidningar som inte i huvudsak är skrivna på svenska samt förslag om en ny jämkningsregel för driftsstödsberättigade dagstidningar som distribuerar sin upplaga helt eller delvis på elektronisk väg.
Följande förslag kan särskilt lyftas fram:
· Driftsstödet räknas upp för samtliga tidningskategorier utom storstadstidningar.
· Det sammanlagda årliga allmänna driftsstöd en storstadstidning som högst kan berättiga till sänks med 4,5 mnkr. Sänkningen sker stegvis med 1,5 mnkr per år och inleds från och med år 2007.
· Dagstidningar som ägs av ett företag eller ingår i en koncern som har ägarintresse också i annan dagstidningsutgivning på samma utgivningsort ska alltjämt kunna berättiga till driftsstöd.
· En allmän förutsättning för att en dagstidning som ägs av ett företag eller ingår i en koncern som har ägarintresse också I annan dagstidningsutgivning på samma utgivningsort ska berättiga till driftsstöd ska vara att dagstidningen har ett eget redaktionellt innehåll som utgör minst 60 procent av dess totala redaktionella innehåll.
· Gränsen för storleken på den abonnerade upplaga en dagstidning måste uppnå för att berättiga till driftsstöd sänks från 2 000 exemplar till 1 500 exemplar.
· Endast dagstidningar som överskrider högsta gräns för hushållstäckning ska kunna berättiga till avvecklingsstöd.
· En gemensam trappa för driftsstöd införs för samtliga lågfrekventa dagstidningar.
· Högsta hushållstäckningsgrad för att en lågfrekvent dagstidning ska berättiga till driftsstöd höjs till 30 procent.
· Lågfrekventa driftsstödsberättigade dagstidningar ges utökade möjligheter att marknadsföra sin egen tidning utan att förlora rätten till driftsstöd.
· Lågfrekventa dagstidningar som underskrider lägsta gräns för abonnerad upplaga ska inte ha rätt till fortsatt tidsbegränsat driftsstöd.
· Principen om likapris inom ramen för en presstödsberättigad samdistribution utvidgas.
· Ett särskilt distributionsstöd införs i presstödsförordningen (1990:524).
· Ett tillfälligt distributionsstöd införs för att stimulera dagstidningsföretag att inleda försöksverksamhet med elektronisk distribution av dagstidningar som ett alternativ till distribution av tryckta dagstidningar.
· Dagstidningar som inte i huvudsak är skrivna på svenska kan berättiga till driftsstöd även om tidningen saluförs utomlands.
· En driftsstödberättigad dagstidning vars abonnerade upplaga helt eller till viss del distribueras elektroniskt berättigar till jämkat driftsstöd.
Lagstiftningskedjan
Inga relaterade kommittédirektiv har publicerats.
I form av kommittédirektiv anger regeringen riktlinjerna för utredningsarbetet i offentliga utredningar och kommittéer.
Inga relaterade SOU och Ds har publicerats.
Slutsatser (betänkanden) från Statens offentliga utredningar och kommittéer publiceras i serien SOU.
Ds kallas serien av rapporter som lämnats av departementsutredningar.
Det finns även andra dokument som arbetas fram av departementen inför en remiss av ett förslag, t.ex. promemorior med förslag till lagändringar m.m.
Inga relaterade lagrådsremisser har publicerats.
Lagrådsremiss kallas de förslag till propositionstext som regeringen skickar till Lagrådet för granskning innan propositionen lämnas till riksdagen.
Inga relaterade propositioner har publicerats.
En proposition är regeringens förslag till riksdagen om en ny lag eller lagändring.
Sök utskottsbetänkanden på riksdagens webbplats.
Innan riksdagen beslutar om en proposition behandlas frågan i något av riksdagens utskott. Därefter lämnar utskottet sitt ställningstagande i form av ett utskottsbetänkande.
Sök riksdagsbeslut på riksdagens webbplats.
Riksdagen fattar beslut utifrån propositionen och utskottets betänkande. Besluten publiceras i serien Beslut i korthet.
Sök lagar (SFS) i Regeringskansliets rättsdatabaser.
När riksdagen har fattat sitt beslut ska regeringen utfärda och offentliggöra den nya lagen. Alla nya eller ändrade lagar publiceras i Svensk författningssamling (SFS) som också finns tillgänglig via Regeringskansliets rättsdatabaser.
