Landsbygd, natur och miljö

Sedan medlemskapet i EU år 1995 omfattas Sverige av den gemensamma jordbruks- och landsbygdspolitiken. Landsbygdens ekonomiska struktur har förändrats i modern tid. De areella eller gröna näringarna jordbruk, skog, fiske och rennäring är dock fortfarande viktiga basnäringar. De står också för en betydande del av markanvändningen på landsbygden och har en unik roll som förvaltare av landskapets natur- och kulturvärden.

Landskap i Skåne.

De areella näringarnas bidrag till en hållbar utveckling av landsbygden innebär produktion av livsmedel med hög kvalitet, god omsorg om miljö och djur och med utgångspunkt i konsumenternas efterfrågan. Samtidigt ska möjligheter till utveckling av produktionen tas tillvara.

De gröna näringarnas spridning över landet gör att de bidrar positivt till en regional utveckling. Jord- och skogsbruksföretag finns i alla delar av landet, liksom till exempel hästföretag och landsbygdsbaserad turism. Ett annat exempel är de företag som bedriver småskalig livsmedelsförädling eller annan produktion av livsmedel med mervärden. Fler och fler konsumenter är positivt inställda till mat som är lokalt och regionalt producerad.

Våren 2010 presenterade regeringen skriften
"Utvecklingskraft - 156 insatser som stärker utvecklingskraften i Sveriges landsbygder". Det är en sammanfattning av regeringens skrivelse till riksdagen En strategi för att stärka utvecklingskraften i Sveriges landsbygder 2008/09:167 från mars 2009, kompletterad med det arbete som har bedrivits efter att skrivelsen var färdig.