Högre utbildning och forskning inom de areella näringarna
För att förse den gröna sektorn med välutbildad personal och för att få de kunskaper som krävs för fortsatt utveckling av dessa näringar, inte minst för en hållbar utveckling, finansieras högre utbildning och forskning på detta område genom statsanslag. Den gröna sektorn innefattar skogs-, jord- och trädgårdsbruk, urbana grönområden, rennäring, fiske och vattenbruk samt därpå baserad industri- och tjänstesektor.
Genom ny kunskap formar forskningen i hög grad framtiden och den "gröna" forskningen har en central roll för omställningen till ett hållbart samhälle och för utvecklingen mot en kunskapsbaserad så kallad bio-ekonomi, där utvecklingen till största delen baseras på förnybara resurser. Den gröna sektorn har på flera sätt en stor betydelse för att möta den förväntade klimatförändringen. Både genom ta fram kunskaper om hur vi bättre miljöanpassar våra näringar, men även hur de kan bidra till att ta fram nya lösningar på hur vi kan ersätta fossila råvaror med biomassa från jord- och skogsbruket. Därför har sektorn en allt mer betydande roll att spela i ett globalt perspektiv. Forskningen handlar om hur vi kan bruka våra naturresurser utan att förbruka dem.
Högre utbildning och forskning inom de areella näringarna (jordbruk, skogsbruk, trädgårdsnäring, landskapsplanering, veterinärmedicin etc.) bedrivs i Sverige främst vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). SLU sorterar under Jordbruksdepartementet och är det enda universitetet i Sverige som ligger under ett annat departement än Utbildningsdepartementet. SLU:s övergripande uppdrag säger en del om ansvarsområdet: att utveckla de biologiska naturresurserna och människans hållbara nyttjande av dessa.
Vid SLU kan man bland annat läsa till:
- veterinär
- agronom
- lantmästare
- hortonom
- jägmästare
- landskapsarkitekt
Det finns därutöver program som ger andra yrkesinriktade examina, men det går även att komponera ihop en egen profil till en kandidat eller magisterexamen, till exempel bioteknologi, eller bara läsa fristående kurser.
Finansiering
Utöver statsanslaget som SLU får för att täcka sina kostnader för bland annat personal och lokaler kan universitetets forskare, efter ansökan och i konkurrens med andra forskare, få forskningsbidrag från olika externa finansiärer. En av dessa är det statliga Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas) vilken nu är den viktigaste finansiären av forskning inom de areella näringarna.
Formas ska främja forskning för en ekologiskt hållbar utveckling och om de biologiska naturresurserna och mark- och vattenresurserna samt samhällets hållbara nyttjande av dessa resurser. Dessutom ska rådet stödja miljö- och bebyggelserelaterad forskning. Miljödepartementet har huvudansvaret för Formas men Miljödepartementet och Jordbruksdepartementet samverkar kring frågor som rör forskningsrådet. Knappt hälften av rådets budget kommer från Jordbruksdepartementet.
