Fritidsfisket
I begreppet fritidsfiske ingår både fiske med handredskap (sportfiske) och fiske med nät och andra yrkesfiskeredskap i begränsad omfattning (husbehovsfiske). Fritidsfisket har av tradition haft stor betydelse för Sveriges invånare.
Varje år fiskar över en miljon svenskar på fritiden i hav, sjöar och vattendrag. Över en tredjedel av utövarna, 35 procent, är kvinnor. Jordbruksverket ansvarar för arbetet med att främja fritidsfiske. Regler som avser fiskeförvaltning och som kan komma att påverka fritidsfisket meddelas av Havs- och vattenmyndigheten (HaV) och i viss mån länsstyrelserna. Länsstyrelserna informerar om vilka regler som gäller för fritidsfisket lokalt och regionalt.
Goda möjligheter till fritidsfiske
Enligt svensk fiskerilagstiftning är fritidsfiske allt fiske som inte sker med stöd av yrkesfiskelicens eller med stöd av att man äger en fiskerätt, så kallad enskild rätt. Fritidsfiske kan bedrivas med såväl handredskap som en begränsad mängd redskap av annan typ, i första hand nät och burar. Oftast handlar det om ett fiske för nöje, rekreation och egenkonsumtion. I Sverige finns mycket goda möjligheter att utöva fritidsfiske. Här finns över 90 000 sjöar och en mycket lång kuststräcka.
Rätten att fiska
Alla har rätt att fritt fiska med handredskap utmed Sveriges kuster och i de fem stora sjöarna Vänern, Vättern, Mälaren, Hjälmaren och Storsjön. Det innebär att man får meta, spinnfiska, pilka och pimpla samt fiska med lina. I andra vatten måste du antingen köpa fiskekort eller fråga fiskerättsägaren, oftast vattenägaren, om lov.
