Ordlista

Indirekta skatter på arbete

Det är t.ex. arbetsgivaravgifter, egenavgifter för enskilda näringsidkare, allmän och särskild löneskatt som betalas på vissa typer av ersättningar och förmåner.

Kartell

Organiserat samarbete mellan säljare (eller köpare) på en marknad i syfte att påverka priset.

Kommunal inkomstskatt

Kommunal inkomstskatt betalas från och med den första beskattningsbara hundralappen. Hur mycket du ska betala i kommunal inkomstskatt kan variera från kommun till kommun.

Konjunkturcykel

Den period som det tar för ekonomin att genomgå både en högkonjunktur och en lågkonjunktur.

KPI, konsumentprisindex

Konsumentprisindex (KPI) mäter den genomsnittliga prisutvecklingen på alla de varor och tjänster som konsumenterna köper. Den procentuella förändringen av KPI från ett år till ett annat används som ett mått på inflation. KPI beräknas varje månad av Statistiska centralbyrån.

Köpkraft

Köpkraften för t.ex. hushåll är den sammanlagda möjligheten för alla hushåll i ett land att köpa varor och tjänster. Köpkraften för hushållen är beroende av deras disponibla inkomst.

Lägstanivådagar

Se föräldrapenning.

Löptid

Löptid är den period under vilken en skuldförbindelse gäller.

Motion

Förslag till riksdagen från en eller flera riksdagsledamöter till exempel som svar på en proposition från regeringen.

Nettoförmögenhet

Nettoförmögenhet är skillnaden mellan statens tillgångar och skulder. Om statens skulder är större än tillgångarna innebär det att nettoförmögenheten är negativ. I näringslivet motsvaras nettoförmögenheten av "eget kapital".

Offentliga sektorn

Offentliga sektorn omfattar staten, kommunerna, landstingen och socialförsäkringssektorn (t.ex. sjukförsäkring och AP-fonder) och producerar tjänster som bland annat barnomsorg, sjukvård, utbildning, försvar m.m. Även transfereringar från staten till hushållen och företag ingår i den offentliga sektorn (t.ex. pensioner, barnbidrag, sjukförsäkringar, arbetslöshetsersättning) samt räntor på statsskulden.

Penningpolitik

Penningpolitik handlar om att styra mängden pengar i samhället. Om penningmängden i samhället är stor och efterfrågan på varor och tjänster är större än utbudet stiger priserna (inflation). Om penningmängden är liten och utbudet av varor och tjänster är större än efterfrågan sjunker priserna (deflation). Riksbanken har ansvar för penningpolitiken och har ett mål som innebär att inflationen ska vara omkring 2 procent på ett till två års sikt. Det viktigaste styrmedlet som Riksbanken har för att stabilisera priserna är den s.k. reporäntan (styrräntan).

Prisbasbelopp

Prisbasbeloppet, eller "basbeloppet" som det kallades tidigare, beror av konsumentprisindex, KPI. Prisbasbeloppet används bland annat för att se till att pensioner, sjukpenning, studiemedel och andra ersättningar inte förlorar i värde om priserna på varor och tjänster stiger. Beloppet fastställs av regeringen för ett år i taget.

Prognos

Förutsägelse, uppskattning, bedömning av den framtida utvecklingen.

Reavinst (se "Kapitalvinst")

Reavinstskatt (se "Skatt på kapitalvinst")

Regleringsbrev

Regeringen leder verkställandet av de beslut som fattas i riksdagen. Huvuddelen av besluten får de statliga myndigheterna i uppdrag att genomföra. Uppdragen lämnas från regeringen till myndigheterna med så kallade regleringsbrev. Regleringsbreven anger målen för myndigheternas verksamhet, hur stora anslag myndigheterna får använda och vilken resultatinformation som de ska lämna till regeringen.

Resultaträkning

Visar i sammandrag räkenskapsårets samtliga intäkter och kostnader. I resultaträkningen kan man utläsa vilken typ av intäkter och kostnader som förekommit under räkenskapsåret. Genom att intäkter och kostnader summeras visar resultaträkningen hur verksamheten har förändrat kapitalet, vilket som kommer fram i posten "årets över- eller underskott".

Skattekvot

Skattekvoten mäter förhållandet mellan skatter och BNP (bruttonationalprodukt).

Skatt på arbetsinkomst

Skatt som betalas på inkomst från arbete och skatt på inkomster relaterade till arbete såsom sjukersättningar, pensioner, föräldrapenning samt allmän pensionsavgift.

Skatt på kapitalinkomst

Skatt som betalas på inkomster från kapitalvinster samt kapitaltillgångar som ränteinkomster, aktieutdelningar och hyresintäkter.

Skatt på kapitalvinst (tidigare benämning "Reavinstskatt")

Den skatt på kapitalinkomst som utgår vid försäljning av aktier, fastigheter och andra tillgångar brukar kallas "skatt på kapitalvinst" (tidigare reavinstskatt). Enligt huvudregeln är denna skatt 30 procent av kapitalvinsten, men det finns två undantag. Kapitalvinsten avseende bostäder är beskattningsbar till 22 procent. För permanentbostäder finns dessutom möjlighet att få uppskov med att betala skatt om pengarna används för investering i en annan bostad. Det andra undantaget rör kapitalvinster som är knutna till privat pensionssparande. Här sker beskattningen istället hos försäkringsgivaren, enligt en schabloniserad årlig intäkt.

Skatt på varor och tjänster

Skatt på varor och tjänster betalas dels i form av mervärdesskatt (moms) och punktskatter. Moms tas ut i varje led av produktionskedjan av alla varor och tjänster, med vissa undantag. Den totala momsen som påförts i de olika leden betalas av konsumenten. Skatter som tas ut på särskilt utvalda varor och tjänster kallas punktskatter t.ex. skatt på alkohol, tobak, olja och bensin.

Skiktgräns

Det finns två skiktgränser, den övre och den nedre. För beskattningsbar förvärvsinkomst under den nedre skiktgränsen tas det enbart ut kommunal inkomstskatt. På den del av den beskattningsbara förvärvsinkomsten som överstiger den nedre skiktgränsen tas det ut även statlig inkomstskatt med 20 procent på den del som överstiger den övre skiktgränsen tas det ut ytterligare 5 procent i statlig inkomstskatt.

Sparkvot

Sparkvot är den andel av inkomsten som hushållen väljer att spara istället för att konsumera.

Stabilitets- och tillväxtpakten

Stabilitets- och tillväxtpakten i EU syftar till att förstärka samordningen av de offentliga finanserna i EU-länderna och främja en sund ekonomisk utveckling i länderna. Pakten innehåller bl.a. ett antal förebyggande åtgärder som kan sättas in tidigt för att förhindra att valutaunionens medlemsländer får alltför stora underskott i de offentliga finanserna. Varje EU-land som deltar i valutaunionen presenterar ett stabilitetsprogram varje år. De EU-länder som inte deltar i valutaunionen deltar också i pakten men på lite andra villkor. Länderna utanför valutaunionen presenterar en konvergensrapport varje år.

Statens lånebehov

Statens lånebehov är detsamma som statbudgetens saldo, fast med motsatt tecken. Lånebehovet bestäms av det eventuella underskott som uppkommer på Statsverkets checkräkning, det s.k. primära saldot, Riksgäldskontorets in- och utbetalningar till myndigheter och statliga bolag samt räntor på statsskulden.

Statsbudgeten

Är en plan för huvuddelen av statens inkomster och utgifter avseende ett budgetår. Statsbudgeten består av en inkomst- och en utgiftssida, samt några poster för beräkning av statens lånebehov. Riksdagen fastställer budgeten och anvisar medel till regeringens förfogande för olika ändamål under anslagen. Ofta används statsbudgeten och dess saldo för att beskriva statens verksamhet. Anslagsmedel kan även anvisas i en tilläggsbudget under löpande budgetår i samband med riksdagens beslut angående den ekonomiska vårpropositionen eller budgetpropositionen.

Statsbudgetens saldo

Statsbudgetens saldo speglar statens lånebehov. Ett budgetöverskott innebär att staten har möjlighet att betala av på statsskulden, medan ett underskott innebär att staten måste låna pengar.

Statsredovisningen

Statsredovisningen (tidigare riksredovisningen) är den centrala redovisningen för staten. Informationen används för att kunna planera, följa upp och styra den statliga verksamheten. Statsredovisningen ligger till grund för årsredovisningen för staten och statsbudgetens utfall, men även för statistik om statens finanser och budgetprognoser.

Statsskuld

Statsskulden är den skuld som uppkommer när staten lånar för att täcka underskott, det vill säga när utgifterna överstiger inkomsterna. Valutakursförändringar och tillfälliga placeringar påverkar statsskulden, förutom statsbudgetens saldo. Ungefär en femtedel av statsskulden är upplånad i utländsk valuta.

Strukturellt saldo

Det finansiella sparandet i offentlig sektor justerat för tillfälliga effekter. Dessa tillfälliga effekter kan bero på konjunkturberoende variationer i offentliga inkomster och utgifter och på periodiseringseffekter i skatteuppbörden men även engångseffekter av annan typ kan förekomma.

Styrränta

Styrräntan är Riksbankens viktigaste penningpolitiska verktyg. Det är den ränta som bankerna lånar eller placerar pengar till hos Riksbanken. Om Riksbanken höjer styrräntan kommer bankerna hellre att sätta in pengarna där än att låna ut dem till kunderna. Då minskar penningmängden i samhället. Om styrräntan sänks kommer bankerna att låna mer som de sedan kan låna ut till kunderna till en låg ränta. Då ökar penningmängden i samhället och bl. a. företag får större möjligheter att låna pengar till investeringar.

Sysselsättningsgrad

Med sysselsättningsgrad menas den andel av den arbetsföra befolkningen som är sysselsatta.

Såddfinansiering

Såddfinansiering är förmedling av kapital (lån eller aktiekapital) till en uppfinnare eller entreprenör för att bidra till att utveckla ett koncept eller en idé till en produkt innan företaget har etablerats. Sådd betecknar det allra första skedet i utvecklingen av ett nytt företag.

Taxeringsvärde

Genom en fastighetsdeklaration, som ägaren gör utifrån en fastighetsstandard, får fastigheten ett taxeringsvärde som normalt ska motsvara 75 procent av marknadsvärdet.

Tilläggsbudget

Regeringens förslag till förändringar i statsbudgeten under löpande budgetår. Till exempel kan behov av ökade utgifter leda till förslag om höjda anslag.

Transferering

Transferering är utbetalning som sker utan krav på motprestation, t.ex. pensioner, barnbidrag, sjukförsäkringar, arbetslöshetsersättning m.m.

Trängselskatt

Skatt som tas ut av de som kör bil in till städerna. Eftersom det endast är riksdagen som beslutar om skatter får kommunerna inte själva bestämma om de ska ta ut trängselskatt. Lagen om trängselskatt kan tillämpas i hela landet men tillämpas ännu bara i Stockholms innerstad.

Utgiftsområde

Utgifterna i statsbudgeten är indelade i 27 större utgiftsområden, vilka framgår av riksdagsordningen.

Utgiftsram

Riksdagen fastställer på förslag av finansutskottet ramar för utgifterna inom varje utgiftsområde för följande budgetår.

Valutareserv

Riksbankens innehav av guld, valutor och utländska värdepapper.

Årsredovisning

Den samlade informationen från en myndighet om det ekonomiska resultatet och verksamhetens resultat. Årsredovisningen innehåller information om resursförbrukningen och myndighetens tillgångar och skulder. I årsredovisningen finns också uppgifter om verksamhetsresultat och annan information som regeringen begärt.