När staten ger upp kan destruktiva krafter härja

Staffan Tillander svarar:

Frågan speglar den oro många känner inför utvecklingen i Somalia och Afrikas horn. Somalia har sedan regimen föll i början på 90-talet varit en fristad för krigsherrar med sina miliser, i första hand, men också för extremister och terrorister. Religionen finns med som ett element i detta men problematiken är bredare än så. Somalias problem visar att när staten ger upp, när lag och ordning upphör, så kan destruktiva krafter härja fritt. Och detta i sin tur blir snabbt ett säkerhetspolitiskt problem för omgivningen.
Vad som sker i Somalia påverkar livet i grannländerna, inte minst i Etiopien. Ogadens befolkning är en spegelbild av klanstrukturen i Somalia. Att korsa gränser och blanda sig med befolkningen, i Ogaden liksom på andra håll, är inte särskilt svårt. Av det skälet är man i Etiopien också orolig för extremistiska strömningar och att dessa ska påverka delar av den muslimska befolkningen i landet. En del tendenser till detta har redan konstaterats.

Som antyds i frågan dras krafter utanför Somalia in i konflikten. Den senaste rapporten från FN:s vapenembargokommitté erbjuder en skrämmande läsning om vapeninflöde, utbildning av terrorister och upptrappning med hjälp av länder och grupper från närområdet och från den vidare regionen. Enligt rapporten skulle Etiopien och Eritrea vara inblandade på motsatta sidor.

En förvärrad konflikt i Somalia kan därför komma att påverka stabiliteten på Afrikas horn men även i den vidare regionen, inklusive Röda havet och den Arabiska halvön. På samma sätt som terrorismen inte hålls tillbaka av nationella gränser så kan en konflikt i Somalia få effekter långt utöver det omedelbara närområdet.

Hur ser Sveriges relation med Etiopien ut?

Relationerna mellan länderna präglas av de omfattande och nära kontakter som utvecklats mellan människor, kyrkor och organisationer sedan 1860-talet, då de första missionärerna kom. Detta samarbete pågår än idag. Svenskar har också deltagit i samhällsuppbyggnaden inom rättsväsendet, militären, sjukvården och skolan. Svenska företag har varit med och utvecklat olika sektorer, till exempel telefonnätet. Svenskt bistånd har pågått i över femtio år.

Vilken är den viktigaste uppgiften för ambassaden i Addis Abeba?

Addis Abeba har utvecklats till något som skulle kunna betecknas som Afrikas huvudstad, med säte för regionala organisationer som Afrikanska unionen och FN:s ekonomiska kommission för Afrika. Regionala frågor är därför en stor och viktig uppgift. Vi arbetar intensivt på att främja politisk och ekonomisk utveckling, fattigdomsbekämpning, demokratisering och respekt för mänskliga rättigheter. Vi försöker också på olika sätt fördjupa och bredda de bilaterala relationerna. Verksamheten påverkas av konflikter och pågående fredsprocesser i regionen, inte minst i Sudan. Etiopien är en viktig aktör i regionen och landets syn på utvecklingen är viktig att förmedla till Stockholm och Bryssel.

Vilken är, enligt dig, Etiopiens största utmaning?

Att skapa fred och därmed möjliggöra ekonomisk utveckling.

Stafettfrågan går vidare

Staffan Tillander frågar Magnus Wernstedt, Sveriges ambassadör i Kinshasa:

Demokratiska Republiken Kongo har genomgått en intressant utveckling under de senaste åren. Anarki och laglöshet präglade landet, krigsherrar härjade och folkmord hotade. Detta har nu ersatts av en politisk utveckling med tilltagande stabilitet och framgångsrikt genomförda val. Hur har en sådan utveckling varit möjlig? EU har på olika sätt spelat en viktig roll (flera krishanteringsinsatser sedan sommaren 2003 inklusive stöd i samband med de nyligen genomförda valen). Vad kan vi lära oss av utvecklingen i Demokratiska Republiken Kongo och den roll EU spelat?

Publiceringsdatum

Artikeln publicerad 23 februari 2007.