Sloveniens EU-inträde en framgångssaga

John Hagard svarar:

Sloveniens EU-inträde är en framgångssaga. Självförtroendet har växt: En gynnsam ekonomisk utveckling, ett sällsynt lyckat valutabyte till euro bakom sig samt den förste av de nya tolv som axlar ordförandeskapsansvaret är goda skäl. Slovener i gemen kommer dock att känna sig som riktiga européer först när Slovenien kommer in i det passlösa Schengensamarbetet.
En viktig poäng nämnde mig tillväxtministern, tillika Lissabonprocess-ansvarige nyligen. "Säger vi att budet kommer från Bryssel behöver vi i regeringen inte argumentera mera." Bryssel har fortfarande positiv klang.
Några siffror indikerar att optimism är befogad: Bruttonationalproduktens (BNP) tillväxt år 2006 var 5,2 procent vilket överträffade prognosen på 4,7 procent. Arbetslöshet var 6 procent (en minskning med en halv procent under år 2006).

Inflationen hålls under uppsikt, år 2006 blev den 2,5 procent. Prisövervakningen inför och efter eurointrädet den 1 januari i år har verksamt bidragit till att inflationen hålls i schack. Internationella valutafonden (IMF) gör en prognos på 2,7 procent år 2007 och 2,4 procent 2008.

Den nationella identiteten, buren av språket och kyrkan, är stark. Utmaningen på sikt är det extremt låga födelsetalet, 1,2 barn i genomsnitt per kvinna. You never had it so good, är knappast en hållbar attityd i en globaliserad värld. Skall Slovenien fortsätta att vara det bästa landet att bo i, vilket alla slovener tycker, måste man också på kort sikt öka invandringen, som idag är en rännil. Och avskaffa sötebrödsdagarna för pensionärerna. I regeringskoalitionen ingår pensionärspartiet som i regeringsförhandlingarna år 2004 till och med lyckades få indexering av pensionerna. Pensionärspartiet sitter i guldstol eftersom det i en åldrande befolkning har försteg framför alla andra politiska partier, nämligen att dess väljarbas hela tiden växer.

Slovenska regeringar har med eftertyck talat om hur de kan vara länken mellan EU/norr och Västra Balkan. I takt med att de bilaterala relationerna med Kroatien försämras, på grund av kortsiktigt agerande både i Ljubljana och Zagreb, bör man ta de slovenska rollförväntningarna med en nypa salt. Det är Tyskland, Storbritannien och Frankrike och varför inte också Sverige, som har större trovärdighet i dessa frågor i EU. Samtidigt får man inte glömma att EU inte kan agera på egen hand utan ett svårfångat stöd i Washington.

Small is beautiful, även i EU. Slovenerna har förberett ordförandeskapet väl och kommer att klara alla standardfrågor. Däremot är det inte lika väl ställt med beredskap för det oväntade, som historiskt visat sig vara den stora utmaningen under varje ordförandeskap. Berlin kommer att bistå med framgång och Paris kommer att försöka, men få talar franska i Ljubljana. Utrikesministern är dessutom mycket lyhörd för signaler från Washington.

Beskriv Sveriges relationer med Slovenien

Astrid Lindgren, Ingmar Stenmark och Anja Persson, Carl von Linné, Tomas Tranströmer och Henning Mankell är svenska kändisar här. Silver, glas och keramik samt svensk musik i alla former möts med entusiasm. Det må gälla samisk jojk eller stora symfoniorkestrar och allt däremellan. En ung slovensk dirigent vann i år The Eric Ericsson Award. Hon kommer att gå långt. Samhandeln växer med något större import från än export till Slovenien. Drömmen om den svenska modellen lever kvar bland många slovener även om den sedan länge omdanas hemma.
De utmärkta förbindelserna har manifesterats med statsbesök i båda riktningar, besöksutbyte på statsminister-, utrikesminister-, handels- och kulturministernivå och flera besök är på gång.

Vilken är ambassadens i Ljubljana viktigaste uppgift?

Att ge svenska medborgare i beråd i Slovenien sådant stöd att de kan få kontakt med hemmavarande anhöriga, adekvat vård och nödvändigt rättsligt bistånd.
Att knyta och vidmakthålla sådana kontakter i regeringen och regeringskansliet att Slovenien kan hysa respekt för och helst agera i samklang med svenska prioriteringar i EU.
Att bli en av huvudknutarna i det som fångar upp, utvecklar och vidmakthåller kommersiella kontakter för ett utvidgat handelsutbyte mellan Sverige och Slovenien
Att genom kulturutbyte ge Sverige en synlig profil i Slovenien till gagn för ökad förståelse i Slovenien för Sveriges prioriteringar i EU och för gagn för ett ökat handelsutbyte.

Stafettfrågan går vidare

John Hagard frågar Lars Vargö, Sveriges ambassadör i Seoul:
När jag för 25 år sedan besökte Panmunjom slog detta mig: "Här kan ett tredje världskrig börja" General Theolin bidrar verksamt till att detta inte sker nu. Samhället i Nordkorea imploderar. Drömmer man då i Sydkorea om återförening eller ser man detta som ett hot?
Du som är mångårig specialist på Japan och nu på Korea kan säkert förklara vilka skillnader vi skall vara uppmärksamma på för att förstå bättre: språk, historia, kultur, kynne, religion etcetera?
Korea är snart en mogen industristat, lönerna ökar och välståndet sprider sig. Hur påverkar detta den sociala strukturen i machosamhället Korea?
Svensk varvsindustri flyttade en gång från Göteborg till Portugal för att småningom helt marginaliseras till förmån för koreansk kölsträckning, maskinutrustning och elektronik ombord. Hemelektronik, datasystem, bilar, textilier, designade kläder och lyxvaror köper vi från Korea. Har Sverige och övriga EU en framtid som exportörer till Korea?