"Mateship och fair go"

Karin Ehnbom-Palmquist, Sveriges ambassadör i Canberra, fick följande fråga av ambassadören i Seoul, Lars Vargö:

Australien, som på många håll har ett rykte om sig att vara litet oborstat, har ett mycket intressant geografiskt läge och kan kanske sägas vara ett stycke västerland i direkt anslutning till Östasien. Landet tycks på senare år ha knutits närmare regionen både politiskt och ekonomiskt. Hur hanterar man de mycket annorlunda politiska och religiösa traditioner som man omges av? Vilka är de australiska utrikespolitiska prioriteringarna?

Karin Ehnbom-Palmquist svarar:

Australier är vana att få frågan om hur de känner sig: som västerlänning med geografisk hemvist i Asien eller som ingående i regionen, fast med (oftast) europeisk bakgrund. Hela 90% av australierna uppgav vid senaste folkräkningen att de hade europeiskt ursprung. Även om andelen asiater (och muslimer) ökar kontinuerligt, så utgör dessa ännu en klar minoritet.

På senare tid har jag allt oftare fått till svar att man anser sig ha en unik roll att spela just som australier, helt oberoende av geografisk tillhörighet. Man talar ofta om "unika australiska begrepp" som "mateship och fair go", utan att dessa begrepp närmare specificeras. De senaste 16 årens kontinuerliga ekonomiska tillväxt, i kombination med låg arbetslöshet (just nu 4.4%), har lett till ökat välstånd för de allra flesta och en starkare tillförsikt och framtidstro. Man betraktar inte längre Australien som "en liten nation", utan ser sig som en "medelstor makt" - numera med goda och dokumenterade band till grannarna i regionen.

Men alliansen med USA är även fortsättningsvis den viktigaste grundpelaren i australisk utrikespolitik. Premiärminister Howard har av kritikerna ibland kallats för "Bush deputy sheriff" i regionen - och det stämmer att de båda har nära personliga band, men det är samtidigt högst troligt att förhållandet till USA kommer att ges högsta prioriet även av efterföljaren, oavsett partitillhörighet. De nära banden till USA återspeglas även i Australien involvering i Irak och i det faktum att regeringen valt att inte ratificera Kyotoprotokollet.

Australien har på senare år arbetat hårt för att integreras bättre i de regionala organisationerna i Asien, och ingår nu i både ASEAN och East Asian Summit. Ett närmare och mer mångfacetterat samarbete har inletts med grannarna i Asien i form av informationsutbyte, utbildningsinsatser och säkerhetspolitiskt samarbete. Förbindelserna med grannlandet Indonesien har intensifierats och Australiens stora biståndsinsatser efter tsunamikatastrofen har uppskattats mycket. Samtidigt går inte att förneka att skilda traditioner och religion är grogrund för en underliggande misstro, som då och då blossar upp. Upprätthållande av goda förbindelser till Indonesien - världens folkrikaste muslimska land - kommer även fortsättningsvis att vara en av de största utmaningarna.

Samtidigt arbetar Australien på att stärka APEC:s roll. Det kommande toppmötet i Sydney i september i år kommer att tjäna till att höja den australiska profilen inom denna vittomspännande grupp. Då kommer stats- och regeringschefer från ett stort antal större och mindra länder, inkl. flera av världens mäktigaste ledare (USA, Ryssland, Kina och Japan).

Australien ser Kinas växande ekonomiska och politiska makt mer som en möjlighet till ökat handelsutbyte än som ett politiskt hot. Den bilaterala handeln med Kina har fyrdubblats på bara några år och den nuvarande boomen inom gruvindustrin beror nästan helt på Kinas till synes omättliga aptit på råvaror. Nära förbindelser kommer att stå högt på agendan framöver och redan nu ökar kontakterna snabbt, ett inslag är de 50.000 kinesiska studenter som kommer till Australien varje år.

Utrikespolitiska prioriteringar är nationell säkerhet och terrorismbekämpning, nära samarbete med de allierade, främst USA, men också närmande till de asiatiska grannarna. I förhållande till de små östaterna i Stilla havet är Australien en stormakt med stort inflytande, en fjärdedel av biståndsbudgeten är till exempel allokerad till grannlandet i norr, Papua New Guinea. Australien ser engagemanget som långsiktigt och nödvändigt för att undvika att länderna faller sönder, med påföljande risk för flyktingströmmar och terrorism.

Beskriv Sveriges relationer med Australien

Relationerna är omfattande och mångfacetterade trots de geografiska avstånden. Omkring 200 svenskrelaterade företag är verksamma i Australien och deras marknadsandel är större än på många andra ställen. Svenska handelskontoret i Sydney brukar säga att "den australiska marknaden är lik den svenska, fast långt bort".

Omkring 35.000 svenska turister besöker Australien årligen och det är efter Europa och USA det mest populära målet för svenska studenter. På senare år har en rad svenska politiker besökt Australien. Göran Persson var 2005 den första svenska statsminister som någonsin besökte Australien och Nya Zealand. EU är den största utländska investeraren och Sverige intar där en icke föraktlig femte plats. Därmed inte sagt att vi inte kommer långt efter USA, UK och Kina i omfattningen av de bilaterala relationerna, men ändock.

Vilken är ambassaden i Canberras viktigaste uppgift?

Ambassaden i Canberra har en stark främjandeinriktning. Vi har nära samarbete med svenska handelskontoret i Sydney och lokala svenskrelaterade företag, liksom honorärkonsulerna runt om i landet.

Främjandeverksamheten inkluderar stöd till svensk försvarsindustri och täta kontakter och utbyte med australisk militärledning. Ambassaden har nyligen förstärkts med en resande försvarsattaché.

Bevakning av den säkerhetspolitiska utvecklingen i regionen och Australiens relationer till sina grannar är en annan viktig uppgift, liksom att göra Sveriges och EU:s röst hörd i kontakter med den federala och delstaternas regeringar.

Högnivåbesök - både med Australien och Nya Zeeland - är tidskrävande, men uppskattade inslag för att upprätthålla levande bilaterala relationer.

Konsulära frågor, ibland komplicerade på grund av de långa avstånden och tidsskillnaden till Sverige, liksom avstånden inom denna jättelika kontinent, utgör en annan viktig del av arbetet.

Berätta om en händelse som påverkat ditt yrkesliv

Kan inte komma på någon enskild händelse, det är snarare ett antal intressanta möten som har betytt mycket. Jag har starka minnen av Dalai Lama, som jag hade glädjen att följa med under en hel dag i Stockholm, andra som gjort starkt intryck har varit de båda fredspristagarna Kim Dae-Jung och Kofi Annan. Den svartaste dagen var när Anna Lindh mördades. Det var ett tungt uppdrag att bidra till arrangemangen kring minnsehögtid, med mera, men samtidigt hjärtevärmande att se uppslutningen från alla som besökte UD för att skriva i kondoleansböcker och visa sin sympati på olika sätt.

Stafettfrågan vidare till Hong Kong

Karin Ehnbom Palmquist frågar Boel Evander, Sveriges ambassadör i Hong Kong:

Den 1 juli är det tio år sedan den tidigare brittiska kronkolonin Hongkong blev en del av folkrepubliken Kina. Det skedde under formeln "ett land två system", enligt vilken Hongkong tillerkändes ett stort mått självstyre. Det var dock med blandade känslor som många Hongkongbor gick vad de såg som en osäker framtid till mötes. Idag verkar Hongkong vibrera av självförtroende och ekonomiskt välbefinnande. Men hur har det gått med utvecklingen mot demokrati? Och hur ser framtiden ut - är Hongkong en del av det kommunistiska systemet om tio-femton år eller är det fastlandskina som då är mer likt Hongkong?

Publiceringsdatum

Publiceringdatum 3 oktober 2007.

KARIN EHNBOM PALMQUIST

Ambassadör i Canberra sedan 2003
Yrkesbakgrund:
Internationell ombudsman och studentpolitiker i Lund, informationssekreterare Lunds universitet, aspirant på UD 1970. Tjänstgjort för utrikesförvaltningen i Chicago, Bonn, New York och Caracas samt vid UD:s handelsavdelning med ansvar för Latinamerika. Även varit gruppchef på UD för Latinamerika och Asien samt varit ambassadör i Mexico och Protokollchef UD.