Sveriges regering

Fredrik Reinfeldt Statsminister

Anders Borg Finansminister

Anna-Karin Hatt It- och energiminister

Annie Lööf Näringsminister

Beatrice Ask Justitieminister

Birgitta Ohlsson EU-minister

Carl Bildt Utrikesminister

Catharina Elmsäter-Svärd Infrastrukturminister

Erik Ullenhag Integrationsminister

Eskil Erlandsson Landsbygdsminister

Ewa Björling Handels- och nordisk samarbetsminister

Gunilla Carlsson Biståndsminister

Göran Hägglund Socialminister

Hillevi Engström Arbetsmarknadsminister

Jan Björklund Utbildningsminister, vice statsminister

Karin Enström Försvarsminister

Lena Adelsohn Liljeroth Kultur- och idrottsminister

Lena Ek Miljöminister

Maria Arnholm Jämställdhets- och bitr. utbildningsminister

Maria Larsson Barn- och äldreminister

Peter Norman Finansmarknadsminister

Stefan Attefall Civil- och bostadsminister

Tobias Billström Migrationsminister

Ulf Kristersson Socialförsäkringsminister

Regeringens politik

Sverige är ett bra land att leva i, men utmaningarna är fortsatt många.

Fler människor ska kunna stå på egna ben och känna tillfredsställelsen i att försörja sig genom eget arbete. Det lägger grund för vår gemensamma välfärd och bidrar till att ekonomiska klyftor i samhället kan minska.

Fler företag ska starta, växa och stanna i Sverige. Alla barn ska ha en trygg uppväxt och kunna gå i en skola där de får chans att utvecklas. Vår högre utbildning och forskning ska hålla världsklass. Sjukvården och omsorgen ska kännetecknas av tillgänglighet, kvalitet och valfrihet. Människor ska inte känna oro för att utsättas för våld och brott. Sverige ska ta ansvar för att bekämpa fattigdom och miljö- och klimathot globalt.

Det är utgångspunkterna för Sveriges regering. Läs mer om regeringens politik:

Regeringen tar ansvar för jobb och trygghet

Ämnen och ansvarsområden A-Ö

Regeringens arbete i ministerrådet

Budgetförhandlingar om EU:s framtida jordbruks- och sammanhållningspolitik

Den 24 april träffades ministrarna i allmänna rådet i Luxemburg där diskussionen om EU:s långtidsbudget fortsatte. Fokus låg på jordbrukspolitiken, sammanhållningspolitiken samt infrastrukturfonden. Från Sverige deltog statssekreterare Oscar Wåglund Söderström.

Diskussionen om långtidsbudgeten fortsatte med fokus på bl.a. jordbrukspolitiken. Foto: European Union, 2012

Det råder skiljande uppfattningar om både storleken och prioriteringarna i EU:s långtidsbudget bland EU:s medlemsländer. Sverige välkomnade det danska ordförandeskapets ansträngningar med att presentera ett balanserat utkast som speglar dessa delade åsikter. Sverige tillhör de länder som ser ett stort utrymme för besparingar och reformering av politiken inom de områden som diskuterades på rådsmötet.

Diskussionen om långtidsbudgeten fortsätter i allmänna rådet i maj, och i juni ska budgeten diskuteras av Europeiska rådet.
---
För mer information om samtliga frågor som behandlades på rådsmötet, vänligen se uppföljning från rådet i högermarginalen.

EU:s långtidsbudget

EU:s årliga budget uppgår till cirka 1 300 miljarder svenska kronor. EU:s budget används för att genomföra EU:s politik, till största delen i medlemsländerna. En stor del av utgifterna går till jordbrukspolitik och sammanhållningspolitik där stöd till regional utveckling och sysselsättning ingår.

Långtidsbudgeten (så kallade Multiannual Financial Framework, MFF) sätter ett tak för hur mycket pengar som EU får avsätta för olika utgiftsområden varje år. Långtidsbudgeten sätter också tak för EU:s inkomster, som till största delen kommer från medlemsländerna som varje år betalar avgifter till EU. Avgifterna kallas för EU:s egna medel och består av intäkter från tullar och moms samt en BNI-avgift. Avgifterna till EU bestäms genom förhandlingar mellan länderna. Generellt betalar större och rikare länder mer än mindre och fattigare länder.

Grekland, Polen och Portugal är de största nettomottagarna. Det innebär att de får tillbaka mer i form av stöd och bidrag än vad de betalar i avgift till EU. Även i förhållande till befolkningsstorlek är Grekland och Portugal de största nettomottagarna.

Tyskland, Italien och Frankrike är de största nettobetalarna, det vill säga de betalar mer i avgift till EU än vad de får tillbaka i form av stöd och bidrag. Efter Nederländerna och Belgien är Sverige tredje största nettobetalare sett till befolkningsstorlek.

Den nuvarande långtidsbudgeten gäller perioden 2007-2013. Diskussionen om långtidsbudgeten för 2014 och framåt inleddes 2011 och förhandlingarna har börjat under det danska ordförandeskapet våren 2012.