Arbetsgrupper för transport, telekommunikation och energi

• Arbetsgruppen för landtransporter
• Arbetsgruppen för sjöfart
• Arbetsgruppen för luftfart
• Arbetsgruppen för intermodala transporter och transportnät (horisontella frågor)
• Arbetsgruppen för telekommunikationer och informationssamhället
• Arbetsgruppen för posttjänster
• Arbetsgruppen för energi

Arbetsgruppen för landtransporter

I arbetsgruppen hanteras frågor rörande väg och järnväg. I gruppen behandlas till exempel initiativ för ökad vägtrafiksäkerhet och europeiska regler för avgifter för tunga transporter. Gränsöverskridande järnvägsförbindelser har tidigare varit en nationell angelägenhet och följaktligen få till antalet. Inte sällan har de även varit förenade med krångel då teknik och standard har skiljts åt mellan länderna. Arbetsgruppen hanterar lagstiftningsfrågor i syfte att uppnå en mer integrerad europeisk järnvägsmarknad. Även frågor som avgiftspolitik och energiförsörjning av framtidens landtransporter finns på agendan.

Arbetsgruppen för sjöfart

Sjöfart möjliggör goda relationer och förbindelser medlemsstaterna emellan, liksom med övriga världen. 90 % av EU:s internationella handel går via Europas hamnar och sjöfart är därmed en viktig del för Europas tillväxt och utveckling.

EU:s framtida sjöfartspolitik har sin utgångspunkt i bl.a. Kommissionens meddelanden om En integrerad havspolitik för Europeiska unionen (2007) och meddelandet om Strategiska mål och rekommendationer för EU:s sjöfartspolitik fram till 2018 (2008). Trots sjöfartens stora del i handelskedjan finns det idag inte någon riktig inre marknad för sjötransporter inom EU. Förslag till och arbete med förenkling av administrativa förfaranden inom EU pågår. EU och dess medlemsstater har emellertid under senare år arbetat aktivt med att förbättra den maritima säkerheten, både i fråga om bl.a. minskade utsläpp såväl som ökad säkerhet för besättning och passagerare. Genom lagstiftning och genom att förespråka högkvalitativ standard ligger EU numera i framkant när det gäller maritim säkerhet.

Arbetsgruppen för luftfart

Luftfart utgör en viktig del för EU:s integration och konkurrenskraft, såväl inom som utanför unionen. Flygledning är en nationell angelägenhet men gemensamma regler finns och också utvecklingsprojekt. (En övergripande samordning av den operativa flygtrafiken sker också av organet EUROCONTROL.) Även om den nuvarande ekonomiska nedgången allvarligt påverkat flygtrafiken finns i Europa en underliggande ökningstakt med 4 -5 % per år. Det påverkar bland annat utsläppen till miljön. Förbättrad teknik reducerar utsläppen till viss del men en heltäckande och gemensam ansats behövs för att ytterligare begränsa luftfartens miljöpåverkan. För det finns idag tre linjer 1.) forskning och utveckling för "grön" teknik, 2.) moderniserad ledning av flygtrafiken och 3.) marknadsbaserade mekanismer. Från 2012 kommer också luftfarten att vara inkluderad i handelssystemet med utsläppsrätter vad gäller CO2-utsläpp. EU:s genensamma europiska luftrum, "Single European Sky", är ett ambitiöst initiativ för att möta framtidens behov inom luftfart. Kapaciteten och miljöprestandan ska öka, medan trängseln ska minska. (En revidering har nyligen gjorts som bland annat innebär att så kallade funktionella luftrumsblock ska inrättas för en bättre samordning av flygledningstjänst.) Ett omfattande arbete sker också inom gruppen med externa relationer för att dels förbättra förbindelser med EU:s omvärld, men också för att likställa olika medlemsstaters relationer till tredje länder.

Arbetsgruppen för intermodala transporter och transportnät (horisontella frågor)

Gruppen arbetar med horisontella transportfrågor. Med det menas bland annat frågor som berör flera olika transportslag. Som exempel på detta kan nämnas bidrag för överföringar av godstransporter från väg till sjöfart eller järnväg, riktlinjerna för de Transeuropeiska transportnäten (TEN-T) och andra infrastrukturrelaterade frågor. Till de horisontella frågorna hör också uppbyggnaden av ett EU-gemensamt satellitnavigeringssystem, Galileo. Vidare förbereder gruppen berörd lagstiftning och förhandlingar med länder utanför EU, som t.ex ett transportfördrag med länderna på Västra Balkan. Många inslag i den nuvarande transportpolitiken inom EU har sitt ursprung i en transportpolitisk vitbok som sträcker sig från 2001 till 2010. Mycket av dagens arbete handlar därmed om att utforma EU:s transportpolitik efter 2010. Inom transportsektorn är både säkerhet och miljö viktiga hörnstenar, och därmed är en framtida transportpolitik som främjar ny och/eller förbättrad teknik för säkra och miljövänliga landtransporter av stor prioritet. Effektiv godslogistik och ITS (Intelligent Transport Systems) är andra områden som kan bidra till minskad klimatpåverkan samtidigt som kostnaderna för industrin och samhället reduceras. Förhandlingar gällande lagförslag om ramverk för utvecklingen av (Intelligent Transport Systems) ITS för vägtransporter och för samspel med andra transportsätt pågår för tillfället.

Arbetsgruppen för telekommunikationer och informationssamhället

Gruppen behandlar frågor om elektroniska kommunikationer och informationssamhällets tjänster.

Arbetsgruppen för energi

Gruppen behandlar frågor som rör EU:s energipolitik, som vilar på tre ben: konkurrenskraft, försörjningstrygghet och miljömässig hållbarhet. Med konkurrenskraft menas att EU ska utveckla en effektiv inre marknad för energi. Försörjningstrygghetsmålet syftar till att göra tillgången på energi så säker som möjligt. Miljömässig hållbarhet i sin tur hör samman med de ansträngningar som görs för att motverka klimatförändringar genom minskade koldioxidutsläpp och innefattar satsningar på förnybar energi och energieffektivisering.