Toppmötet den 13-14 mars

Klimat och energi

Ett huvudbudskap från Europeiska rådet var att EU ska ha en fortsatt ledande roll i det internationella klimatarbetet och vara en drivkraft i förhandlingarna vid nästa FN-klimatmöte i Poznan, Polen (COP 14).

- Jag är glad att vi är eniga om vikten av att möta klimatutmaningarna. Målet är att nå ett ambitiöst internationellt klimatavtal i Köpenhamn under det svenska ordförandeskapet andra halvåret 2009, sade statsminister Fredrik Reinfeldt på presskonferensen efter mötet på fredagen.

Kyotoprotokollet, som är det nuvarande internationella klimatavtalet, löper ut 2012. En ny överenskommelse om utsläppsminskningar behöver vara på plats på FN-klimatmötet i Köpenhamn 2009 (COP15) för att det inte ska bli något glapp i åtagandeperioderna.

I slutsatserna från Europeiska rådets möte i mars 2007 gjordes en beställning till kommissionen att ta fram ett förslag till EU-insatser inom klimat- och energiområdet, med målet att växthusgasutsläppen ska minska med 20 procent till 2020 eller 30 procent vid en internationell överenskommelse. Som ett svar på detta presenterade kommissionen det så kallade klimat- och energipaketet i januari i år. Stats- och regeringscheferna betonade på mötet nödvändigheten av en ambitiös tidtabell så att paketet kan antas senast i början av 2009.

EU:s Lissabonstrategi för tillväxt och sysselsättning

Europeiska rådet angav riktlinjer för den nya treårsperioden 2008-2010 för EU:s Lissabonstrategi för tillväxt och sysselsättning. Medlemsländernas ansträngningar kommer under den nya perioden att fokusera på att genomföra reformer. Europeiska rådet uppmanade dessutom kommissionen och rådet att inleda tankearbetet kring Lissabonstrategins förlängning eller eventuell efterföljare efter 2010.

Forskning och utveckling

Satsningar på forskning och utveckling är grundläggande för att uppnå Lissabonstrategins mål om bättre tillväxt och ökad sysselsättning i EU. Stats- och regeringscheferna uppmanade därför medlemsländerna att ange hur de ska nå målen för forskning och utveckling i sina nationella reformprogram. En annan fråga som togs upp var att EU bör införa en så kallad femte frihet - fri rörlighet för kunskap - jämte fri rörlighet för varor, tjänster, personer och kapital. Fri rörlighet för kunskap skulle bland annat bidra till att det blir enklare för forskare och studenter att verka i andra medlemsländer.

Främja näringslivets potential

Stats- och regeringscheferna konstaterade att stora förbättringar uppnåtts i arbetet med regelförenkling för företagen, men att ytterligare insatser behövs för att det ska bli enklare att starta och driva företag i EU. Små och medelstora företag kan bidra avsevärt till att öka tillväxten och sysselsättningen i EU och därför är det viktigt att främja deras potential. En fungerande inre marknad och handelspolitisk öppenhet är andra förutsättningar för att stärka EU:s konkurrenskraft.

Utbildningsinsatser och modernisering av arbetsmarknaden

Den så kallade sociala dimensionen av Lissabonstrategin innehåller andra viktiga satsningar inom exempelvis ungdoms-, utbildnings- och migrationsområdet som också leder till ökad tillväxt och sysselsättning. Europeiska rådet uppmanade medlemsländerna att bland annat satsa på ungdomar med läs- och skrivsvårigheter, att kraftigt minska antalet ungdomar som lämnar skolan i förtid samt att få fler vuxna, lågutbildade och äldre arbetstagare intresserade av olika utbildningsåtgärder. Ett av underlagen för finansministrarnas middagsdiskussion på torsdagskvällen var den brittisk-svensk-tyska rapporten om sociala broar med förslag på hur Europa kan öka sysselsättningen och minska utanförskapet.

Stabilitet på finansmarknaderna

Vid sin arbetsmiddag på torsdagskvällen diskuterade stats- och regeringscheferna den senaste tidens oro på finansmarknaderna, bland annat med utgångspunkt i en rapport om läget på finansmarknaderna som EU:s finansministrar tagit fram. Europeiska rådet bekräftade att man är redo att agera om det behövs, med fokus på de fyra områden som identifierades av Ekofin-rådet i oktober 2007: bättre transparens, värderingsprinciper för tillgångar, reglering och tillsyn, samt kreditvärderingsinstitutens roll.

Barcelonaprocessen - en union för Medelhavsområdet

En annan fråga som stats- och regeringscheferna diskuterade under sin arbetsmiddag på torsdagskvällen var att inrätta en union för Medelhavsområdet med syfte att stärka EU:s samarbete med närområdena. Kommissionen fick i uppdrag att presentera förslag inför det toppmöte som hålls den 13 juli 2008 i Paris.

Afghanistan

Utrikesministrarna diskuterade under sin arbetsmiddag på torsdagskvällen situationen i Afghanistan. Trots stora framsteg i utvecklingen i Afghanistan återstår fortfarande många utmaningar. Diskussionens fokus låg på EU:s roll hittills och fortsatta agerande.