Europeiska rådet den 23-24 juni 2011

Europeiska rådet konstaterar att Grekland gjort avsevärda framsteg under det senaste året, särskilt när det handlar om att konsolidera landets budget. Samtidigt uppmanar stats- och regeringscheferna de grekiska myndigheterna att fortsätta genomföra nödvändiga åtgärder för att föra in landets ekonomi på en hållbar väg.

Särskilt angeläget är att det omfattande reformpaket som överenskommits tillsammans med EU-kommissionen, den europeiska centralbanken och internationella valutafonden måste slutföras inom de kommande dagarna. Europeiska rådet uppmanar därför alla politiska partier i Grekland att stödja huvudmålen och de centrala politiska åtgärderna i det finansiella reformprogrammet.

- Det finns en enighet kring att det är ett absolut krav med en bred uppslutning och en långsiktighet för de åtgärder som ska genomföras i Grekland, säger statsminister Fredrik Reinfeldt.

Dessutom måste det grekiska parlamentet anta lagar om den inhemska finanspolitiska strategin och privatisering. Tillsammans kommer dessa åtgärder sedan att ligga till grund för att en utbetalning blir möjlig från euroländerna och IMF för att uppfylla Greklands finansieringsbehov i juli. Europeiska rådet ställer sig bakom Eurogruppens synsätt från den 20 juni, om att eftersträva ett frivilligt deltagande från den privata sektorn.

Europeiska terminen

Det fanns, förutom diskussionen om Grekland, flera andra ekonomiska frågor på toppmötesagendan. I och med det här mötet i Europeiska rådet så avslutades den första europeiska planeringsterminen som möjliggör en gemensam bedömning av de nationella åtgärder som medlemsländerna planerar i sina budgetar. Stats- och regeringscheferna diskuterade medlemsländernas ekonomiska politik och åtgärder med utgångspunkt i de landsspecifika rekommendationer som kommissionen lagt fram och som godkänts av ministerrådet. Vidare betonade de betydelsen av att förverkliga flaggskeppsinitiativen i Europa 2020-strategin, samt den inre marknadsakten.

Slutsatserna tar också fasta på andra överenskommelser på det ekonomiska området som tillsammans skapar en mer övergripande styrning och samordning. Europeiska rådet uppmanar till exempel medlemsländerna att vidta alla åtgärder som krävs för att säkerställa att avtalet om den europeiska stabilitetsmekanismen ratificeras senast i slutet av 2012 och att den ändrade europeiska finansiella stabiliseringsfaciliteten snarast träder i kraft. Slutsatserna talar också om betydelsen av de stora framsteg som gjorts i lagstiftningsarbetet med paketet för att stärka den ekonomiska styrningen i EU, samt av de stresstester som håller på att genomföras i banksektorn.

Migration

På toppmötets andra dag diskuterades särskilt frågor om migration och fri rörlighet för att effektivisera Schengensamarbetet. Stats- och regeringscheferna underströk det grundläggande värdet av fri rörlighet inom Schengensamarbetet, men att tillämpningen av gemensamma regler inom samarbetet kan förbättras, särskilt genom en utvärdering av Schengensystemet.

Europeiska rådet skriver i slutsatserna att en särskild mekanism bör inrättas, för att EU under exceptionella omständigheter ska kunna reagera på händelser som kan äventyra det övergripande Schengensamarbetet. Detta ska dock ske utan att därigenom riskera principen om fri rörlighet för personer.

- Utgångspunkten är att vi vill ha fri rörlighet i Europa, säger statsminister Fredrik Reinfeldt.

Det är som allra sista utväg, vid extrema situationer, kortvarigt och endast i undantagsfall som EU ska kunna tillåta ett återinförande av interna gränskontroller, när ett medlemsland inte längre kan eller har möjlighet att uppfylla sina skyldigheter enligt Schengenbestämmelserna. Åtgärden att inrätta interna gränskontroller skulle fattas på grundval av specificerade och objektiva kriterier med gemensam bedömning. Redan i dag finns möjlighet till att återinföra interna gränskontroller vid extrema situationer, men reglerna för detta måste ses över och preciseras för att undvika godtycklighet.

Sverige drev aktivt på för att skrivningar som pekade ut icke EU-medborgare som orsaken till att återinföra tillfälliga inre gränskontroller inte kom med i slutsatserna. I utkastet fanns nämligen först skrivningar som uttryckligen gjorde gällande att denna typ av inre gränskontroll skulle kunna återinrättas i skydd mot tredjelandsmedborgare.

- Det menar jag är ett väldigt olyckligt sätt att beskriva vad som är syftet och jag är väldigt glad att vi kunnat arbeta bort det ur slutsatserna. I stället så står det nu att det ska finnas en mekanism som i vissa extrema fall redogör för att man kortvarigt kan återinföra inre gränskontroller. Och då hänvisar man till hela Schengenregelverket, som inte bara handlar om tredjelandsmedborgare utan även om till exempel epidemier, terrorism och huliganism, säger Fredrik Reinfeldt.

Kommissionen uppmanas att i september lägga fram ett förslag om hur den särskilda mekanismen ska utformas i detalj.

Södra grannskapet

Europeiska rådet antog ett uttalande om det södra grannskapet där stats- och regeringscheferna helt ställer sig bakom utrikesministrarnas slutsatser från den 20 juni. De efterlyser snabba framsteg med att genomföra konkreta åtgärder som stämmer överens med de principer och mål som utrikesministrarna enats om.

Europeiska rådet välkomnar de insatser som nu görs för en demokratisk omvandling i regionen, särskilt i Egypten och Tunisien. Det bekräftar samtidigt sitt fulla stöd för FN:s säkerhetsråds resolutioner 1970 och 1973 om Libyen och för de insatser som EU-medlemsstaterna gör för att genomföra dessa.

Stats- och regeringscheferna fördömer förtrycket och våldet i Syrien och noterar med djup oro rapporterna om syrisk militär aktivitet nära den turkiska gränsen. Europeiska rådet godkänner antagandet av nya sanktioner mot Syrien, i enlighet med rådets slutsatser från den 20 juni.

De grundläggande förändringarna runt om i arabvärlden, belyser vikten av framsteg i fredsprocessen i Mellanöstern, menar Europeiska rådet, och uppmanar därför alla parter att snarast inleda förhandlingar.

Kroatien

Stats- och regeringscheferna anser vidare att EU är redo att slutföra förhandlingarna med Kroatien om medlemskap i Europeiska unionen. Före årets slut ska anslutningsfördraget kunna undertecknas, skriver de i slutsatserna.

Ny chef för ECB

Italienaren Mario Draghi utsågs vid toppmötet till ny ordförande för Europeiska centralbanken för perioden 1 november 2011 till 31 oktober 2019.