Europeiska rådet - toppmöten

Europeiska rådet består av medlemsländernas stats- eller regeringschefer, den permanente ordföranden Herman van Rompuy, och kommissionens ordförande. Den höga representanten för utrikes- och säkerhetsfrågor, Catherine Ashton, deltar också i dess möten. Europeiska rådet beslutar om EU:s allmänna politiska riktlinjer och prioriteringar. Europeiska rådet möts två gånger per halvår på vad som brukar kallas för EU:s toppmöten. Ordföranden kan också kalla till extramöten.

Europeiska rådets möte i Bryssel 17 juni 2010: Jerzy Buzek och Fredrik Reinfeldt

I och med Lissabonfördragets ikraftträdande har Europeiska rådet blivit en egen institution med en permanent ordförande (sedan december 2009 Herman van Rompuy,) som väljs på två och ett halvt år med möjlighet att bli omvald en gång. När så krävs så kan rådets medlemmar biträdas av en minister och kommissionens ordförande biträdas av en kommissionär.

Toppmötet

Toppmöten etablerades på 1960-talet vid sidan av EU:s övriga beslutsstruktur och blev mer regelbundna i början av 1970-talet. Formell status fick de 1974 i Paris. Fram till Lissabonfördragets ikraftträdande leddes Europeiska rådet av stats- eller regeringschefen i det land som innehade det roterande ordförandeskapet. I och med det nya fördraget har Europeiska rådet blivit en egen institution med en permanent ordförande och en egen arbetsordning.

Arbetet i Europeiska rådet förbereds till stor del av rådet för allmänna frågor där EU-ministrarna/utrikesministrarna antar först dagordningen, en så kallad "annoterad agenda" och sedan ett utkast till toppmötesslutsatser. Några dagar före toppmötet sänder Europeiska rådets ordförande ett brev (herdabrevet) till Europeiska rådets medlemmar och till den höga representanten för att bjuda in dem till mötet. Brevet innehåller i allmänhet en förteckning över frågor som kommer att behandlas. Sedan Europeiska rådet blev en egen institution finns det också en formell dagordning för varje möte. Europeiska rådet sammanträder vanligen i Bryssel. Det biträds av rådets generalsekretariat.

Ge impulser och fastställa riktlinjer

Europeiska rådets möte i Bryssel 17 juni 2010: Catherine Ashton, Andrus Ansip, Jose Luis Rodriguez Zapatero

Europeiska rådet beskrivs ofta som unionens viktigaste organ, och dess roll har stärkts. Det har enligt EU-fördraget i uppgift att "ge unionen de impulser som behövs för dess utveckling och fastställa allmänna politiska riktlinjer för denna utveckling". Genom att det har en viss distans till den detaljerade, dagliga beslutsprocessen får det ofta lösa upp knutar i unionens arbete. Europeiska rådet kan också rycka in snabbt i krislägen, särskilt om företrädarna är överens.

Beslutsfattande

Europeiska rådet fattar sällan formella beslut men fastställer, genom slutsatser, allmänna politiska riktlinjer för unionen. De riktlinjer som utformas skrivs in i "ordförandeskapets slutsatser". Det är ett viktigt redskap för den uppföljning som institutionerna och medlemsstaterna gör av Europeiska rådets riktlinjer. I slutsatserna kan Europeiska rådet uppmana rådet, kommissionen och medlemsstaterna att agera på ett visst sätt.