Vägen till EU-medlemskap

Villkor för EU-medlemskap

För att ett land ska kunna bli medlem i EU måste det uppfylla tre villkor eller kriterier. Dessa villkor fastställdes vid ett toppmöte i Köpenhamn 1993 och kallas därför för Köpenhamnskriterierna. De innebär följande:

• Politiskt måste landet vara en stabilt fungerande demokrati och ett rättssamhälle som respekterar de mänskliga rättigheterna och garanterar skydd av minoriteter.
• Ekonomiskt måste landet ha en fungerande marknadsekonomi, som klarar av att möta konkurrensen på EU:s gemensamma marknad.
• Administrativt måste landet ha en infrastruktur med myndigheter som kan tillämpa och övervaka EU:s gemensamma regelverk.

Förmågan att uppfylla de politiska kriterierna om bland annat demokrati och mänskliga rättigheter har varit och är avgörande för att EU ska besluta om att inleda förhandlingar.

Förhandlingarna

Blivande EU-länder ska leva upp till samtliga krav som ställs i fördragen samt fullt ut tillämpa och övervaka EU:s regler. Det första steget i anslutningsprocessen är att gå igenom EU:s gemensamma regelverk. När reglerna gås igenom med varje enskilt kandidatland framgår vilka frågor som kan bli föremål för förhandlingar. Under förhandlingarna kommer man överens om tidsbegränsade övergångslösningar och ibland även undantag från de gemensamma reglerna på områden där det bedöms som motiverat. Förhandlingar förs på 35 politikområden, så kallade förhandlingskapitel. De 35 kapitlen täcker hela EU-samarbetet och alla EU:s regler. Den grundläggande principen är att förhandlingarna inte avslutas förrän parterna har kommit överens på samtliga områden.

Förhandlingar förs mellan EU:s medlemsländer och vart och ett av kandidatländerna under ledning av det land som är ordförande i ministerrådet. För varje kandidatland bildas en särskild regeringskonferens. Mötena sker dels mellan utrikesministrarna, dels mellan chefsförhandlarna.

Förhandlingen görs kapitel för kapitel. Inför det att ett nytt kapitel ska förhandlas, enas de nuvarande medlemsstaterna om vad EU ska föreslå det förhandlande kandidatlandet - en så kallad gemensam ståndpunkt. På motsvarande sätt presenterar kandidatlandet sin ståndpunkt. Under förhandlingarna fastställs på vilka villkor ett kandidatland ska anslutas till EU. Många frågor av teknisk natur klaras ut på lägre nivå medan andra kräver förhandlingar på politisk nivå.

EU-kommissionen bistår genom att ta fram underlag och förbereda EU-sidans ståndpunkter. Kommissionen hjälper också kandidatländerna, som rådgör med kommissionen om olika slags tekniska frågor under förhandlingarna. Europaparlamentet får information om de framsteg som görs i förhandlingarna.

Alla förhandlande länder ska ha samma chans att bli medlemmar snabbt om de uppfyller EU:s krav. Varje kandidatland bedöms på sina egna meriter. Framstegen i förhandlingarna måste gå hand i hand med att kandidatländerna införlivar EU:s regelverk i sin egen lagstiftning och ser till att reglerna efterlevs.

Stöd för förberedelser inför medlemskap

För att förbereda kandidatländer för EU-medlemskap löper särskilda stödprogram parallellt med förhandlingarna. Detta så kallade förmedlemskapsstöd är främst inriktat på att stärka myndigheter och underlätta investeringar i infrastruktur som till exempel vägar och reningsverk.

Phare-programmet främjar ekonomiska och institutionella reformer genom institutionsbyggande insatser. Många svenska myndigheter och experter deltar i detta arbete.

Förmedlemskapsstödet består utöver Phare-programmet av Ispa-programmet som omfattar stödinsatser för infrastrukturprojekt på miljö- och transportområdet samt Sapard-programmet som ger stöd till landsbygdsutveckling och förbereder för nationellt genomförande av EU:s program för utveckling av landsbygden i medlemsländerna.

Ett nytt sammanslaget förmedlemskapsstöd har tagits fram; Instrument for Pre Accession Assistance (IPA). I det samlas alla existerande stödprogram.

Uppföljning av framsteg i kandidatländerna

EU-kommissionen bedömer regelbundet hur kandidatländernas förberedelser går, vilka framsteg de gjort på olika områden och vilka åtgärder som återstår. Bedömningarna presenteras i särskilda översynsrapporter. Rapporterna utarbetas regelbundet. Utifrån rapporterna lägger kommissionen också fram sina förslag om hur utvidgningen ska föras framåt.

EU anpassas till fler medlemsländer

För att EU ska kunna ta in nya medlemsländer måste EU-institutionernas storlek och sammansättning anpassas till den nya, större unionen. I Nice i december 2000 enades EU-ländernas regeringar om nya regler för samarbetet i Europeiska unionen. Det så kallade Nicefördraget innehåller bland annat en ny röstviktning i rådet, en ny fördelning av platserna i Europaparlamentet och en ny organisation för kommissionen.