Fyra frågor till EU-minister Cecilia Malmström

I regeringsförklaringen angav statsministern att "Sverige ska tydligt och klart tillhöra kärnan i det europeiska samarbetet". Vad betyder det och vilka är regeringens prioriteringar?

- Det handlar både om arbetssätt och attityd. Det betyder att regeringen ska vara aktiv och närvarande, till exempel på rådsmöten i Bryssel. Det innebär att vi ska vara med och formulera positioner i stora viktiga frågor. En sådan fråga är utvidgningen. Det kommer också handla om att vara aktiv i frågor som rör förslaget till ett konstitutionellt fördrag, Lissabonprocessen som ska främja tillväxt och sysselsättning, den planerade budgetöversynen och den framtida miljö- och klimatpolitiken.

- Den kanske allra viktigaste uppgiften är att visa hur EU-politiken påverkar människors vardag i Sverige. Vi måste bli bättre på att förankra och förklara den svenska EU-politiken hos medborgarna, vilket är lätt att säga men svårt att göra. Det är en uppgift som faller mycket på mig.

Vilken är din roll som EU-minister?

- Tanken är inte att EU-ministern ska ansvara för EU-politiken. Miljöministern ansvarar för EU:s miljöpolitik osv. Min roll är mer samordnande, att vara det politiska ansiktet utåt i vissa frågor och att ha kontakt med medborgare i olika frågor. Jag har till exempel nyligen inlett en turné för att möta förtroendevalda i kommuner och landsting runt om i Sverige och på så sätt kunna berätta om regeringens EU-politik men framför allt för att lyssna.

- Jag har även ansvar för horisontella frågor som fördraget, Lissabonprocessen och budgetöversynen. Som EU-minister avlastar jag också utrikesministern i vissa frågor. Dessutom har EU-ministrarna ofta en egen session i samband med allmänna rådet. Allt fler länder har numera en Europaminister som ansvarar för vissa horisontella frågor.

Hur ser regeringen på det konstitutionella fördragets framtid?

- Det fanns en bred enighet om att förslaget till konstitutionellt fördrag var en bra kompromiss. Regeringen tycker fortfarande att det är ett bra förslag. Det är viktigt med tydliga spelregler. Vi är angelägna om att behålla så mycket som möjligt av den institutionella balansen. Det är också viktigt att arbetet på det utrikespolitiska området blir mer effektivt och att man stärker samarbetet inom den tredje pelaren, det vill säga polis- och straffrättsligt samarbete. Vi kommer att återkomma till detta under våren då det, under det tyska ordförandeskapet, åter blir aktuellt att diskutera fördragets framtid.

Öppenhet är en svensk profilfråga. Hur ser du på öppenheten inom EU?

- Det är en viktig svensk profilfråga och dessutom en fråga som jag personligen har engagerat mig mycket i. Under min tid som parlamentariker i Europaparlamentet var jag med och arbetade fram den förordning om allmänhetens tillgång till EU-dokument som antogs under Sveriges ordförandeskap år 2001. Förordningen fungerar bra, men den kan förbättras och uppdateras.

- Det som händer nu är att det finländska ordförandeskapet på prov webbsänder från ministrarnas rådsmöten. Jag tycker att detta bör fortsätta och vidareutvecklas. Ju mer öppenhet desto större legitimitet och mindre risk för korruption och missbruk. Det handlar också om tilltro. Europas medborgare ska, om de vill, kunna se hur ministrar och Europaparlamentariker agerar och vad som beslutas. Vi kan också göra mer när det gäller tillgänglighet, så att till exempel skolelever kan använda EU-dokument på ett bra sätt.