Sven-Olof Petersson om EU-frågorna och sin tid som Sveriges EU-ambassadör

Vad kommer du att minnas bäst från din tid som Sveriges EU-ambassadör?

- Den största händelsen var när de nya medlemsländerna kom in i EU den 1 maj 2004. Min granne var då, och är fortfarande, den slovakiska EU-ambassadören som hade en jättefest vid midnatt mellan den 30 april och den 1 maj. Jag minns hur folk höll tal, omfamnade varandra och grät. Det är en upplevelse som man inte glömmer. Utan tvekan är det mitt mest betydelsefulla minne från den här tiden - både på ett personligt, politiskt och historiskt plan. Dessutom skulle jag vilja tillägga att EU-representationen är en arbetsplats där man ständigt grips av hur otroligt viktiga de frågor är som vi arbetar med.

Varför är EU-frågorna viktiga?

- När ungdomar idag hör svenska politiker tala om EU som ett fredsprojekt har de en benägenhet att gäspa. Man tänker då ofta på freden mellan Tyskland och Frankrike, där ingen idag ser ett krigshot. Jag menar att fredsaspekten fortfarande är akut och aktuell. Freden i Europa är inte säkrad, framför allt inte i Balkan. Där har EU en väldigt viktig roll. En annan viktig fråga är den gemensamma lagstiftningen. Ta en sådan fråga som migrationsfrågan. Om Europa ska kunna fortsätta att vara världens största asyl- och invandringsområde kan vi inte ha konkurrerande lagstiftningar, där flyktingströmmarna går till det land som har den generösaste politiken. Vill vi ha en humanitär och generös flyktingpolitik måste den vara gemensam i EU. Ett tredje argument är EU:s roll som "ankare". Vi lägger fram ett antal rättesnören för olika länder om demokrati, mänskliga rättigheter och rättsordningen. Inte minst har detta varit viktigt för de nya demokratierna. När det skapas nya regeringar som plötsligt vill ändra på lagstiftningen upptäcker de att det finns ett helt spindelväv av EU-lagstiftning som de inte kan ändra på själva. Det stabiliserar de nya demokratierna, både när det gäller marknadsekonomi och demokrati. Ytterligare en aspekt är att andra länder i världen tar efter vår gemensamma lagstiftning på områden som miljö, hälsa och säkerhet. Det är en otrolig konkurrensfördel för EU.

Vad tror du blir EU:s viktigaste fråga framöver?

- Från ett externt perspektiv är EU:s globala roll en mycket viktig fråga. Vi lever i en multipolär värld. Det är inte längre bara USA och Västeuropa som styr världen och sätter dagordningen, utan även länder som Kina, Ryssland, Indien, Brasilien och Japan. Alla vill vara med och sätta sin dagordning, men många av de här länderna har inte samma dagordning och samma värdegrund som vi när det gäller exempelvis demokrati, mänskliga rättigheter och rättsordningen. Vill vi vara med och påverka den dagordningen måste EU bli starkare globalt. Länder utifrån ser på EU som en mycket större maktpol än vad vi är medvetna om.

Vilka tendenser ser du i EU:s utveckling?

- En allvarlig och farlig tendens på lång sikt är att flera av EU:s länder ser globaliseringen som något negativt och anser att EU:s roll är att skydda medborgarna mot globaliseringen. Det har exempelvis handlat om åtgärder för att hindra konkurrens från omvärlden, för att subventionera oljepriser eller hjälpa fiskeindustrin trots att vi har en överkapacitet på 40 procent och en utfiskning som ligger på 80 procent av fiskebiståndet. Förvisso har EU en roll att hantera globaliseringen, men enligt min åsikt handlar det inte om att förhindra den, utan om att ställa om sig så att man kan leva med globaliseringen och utnyttja den.

Hur har Sveriges relationer med EU förändrats under åren?

- Det har varit en mycket intressant utveckling. När jag kom till Bryssel var Sverige ett av de EU-länder med flest negativa svar på frågan "är EU en bra sak" i EU-barometern [kommissionens mätningar av folkopinionen i olika medlemsländer]. I EU-barometern idag svarar 54 procent av svenskarna "ja" på frågan om EU är någonting bra. Sverige ligger därmed över genomsnittet på 52 procent. Det tycker jag är oerhört positivt. Sverige är inte längre ett EU-skeptiskt land.

Vad tror du denna förändring beror på?

- Jag tror att det haft betydelse att vi nu har en entydigt EU-positiv regering och att vi har en EU-minister som åker runt i bygderna och talar om varför EU är bra. Jag tror också att det beror på att vi har ett tydligare system i riksdagen. Tidigare var det bara de riksdagsmän som satt i EU-nämnden som kunde EU-frågorna. Nu ansvarar varje utskott för sina frågor. Det innebär att en utskottsledamot som åker ut till sin valkrets idag kan informera även om EU-frågorna. Sedan tror jag också att svenskarna långsamt har börjat vänja sig vid tanken. Man upptäcker att det är ganska normalt att vi är med i EU, att moderna demokratier ska vara med i EU.

Vilket är ditt bästa tips till din efterträdare?

- Lita på dina medarbetare. Försök inte att kontrollera, kunna och göra allt själv. Det går bara inte, arbetsområdet är för stort. Hela jobbet bygger på att man har duktiga medarbetare. Se dock till att du hålls informerad. Delta dessutom i fredagsmötena i Stockholm med Statsrådsberedningen. Det är tungt att åka till Stockholm varje fredag och komma hem sent varje fredagskväll, men det är det värt. Kontakten direkt med Regeringskansliet är avgörande för att vara trovärdig som Sveriges chefsförhandlare i EU.

"You're just too good to be true" sjöng EU-representationens personal för dig vid din avskedsfest. Du är otroligt populär bland dina medarbetare. Vad tror du det beror på?

- Jag har förmånen att ha ett väldigt gott humör. Jag är inte heller särskilt prestigefylld. Jag vill gärna att medarbetarna tar så mycket eget ansvar som möjligt. Det gör arbetet lättare för mig, men också för mina medarbetare. Därtill måste man ha trygghet i sig själv. Har du duktiga medarbetare hamnar du också själv i solljuset.