Regeringen har idag beslutat att Fortifikationsverket får investera i nybyggnationer vid Blekinge flygflottilj i Ronneby/Kallinge F 17. Investeringen innebär bland annat en ombyggnad av flygledartorn, start- och landningsbana för helikoptrar och hangarbyggnad för helikoptrar. Kostnaden för investeringen beräknas till 647 miljoner kronor.

• Pressmeddelande: Regeringen ger klartecken till nybyggnation vid Blekinge flygflottilj

Onsdagen den 20 mars besöker försvarsminister Karin Enström Skövde för att tala på en försvarskonferens om samverkan kring Försvarsmaktens personalförsörjning. Konferensen anordnas av Försvarsmaktsråd Skaraborg.

Karin Enström kommer också att tillsammans med ÖB Sverker Göranson göra ett verksamhetsbesök vid Försvarets materielverks markverkstäder. Under dagen kommer hon därtill att besöka elever på Västerhöjdskolans gymnasieskola i Skövde samt besöka Arbetsförmedlingen i Mariestad tillsammans med försvarsberedningens ordförande, riksdagsledamot Cecilia Widegren (M).

• Pressmeddelande: Karin Enström på försvarskonferens och verksamhetsbesök i Skövde
• Försvarsmaktsråd Skaraborg
• Följ konferensen via webb-tv

Regeringen har fattat beslut om att Försvarsmaktens stridsbåtsbestånd ska uppgraderas. Stridsbåten är amfibieförbandets huvudsakliga transportmedel men utnyttjas även av andra funktioner inom myndigheten.

• Pressmeddelande: Försvarsmaktens stridsbåtar uppgraderas

Inför beslutet om det nya försvaret 2009 redogjorde Försvarsmakten för sina personalbehov. Huvuddelen av soldaterna i det nya försvaret ska vara tidvis tjänstgörande och ska, i likhet med reservofficerarna, ha sin huvudsakliga sysselsättning i det civila. Försvarsmakten förordade också att utrymme för de nya personalkategorierna (gruppchefer, soldater, sjömän och specialistofficerare) skulle skapas genom omstrukturering i personalen, inom ramen för tillgänglig ekonomi.

Från 2010 har Försvarsmaktens mål för antal heltidsanställda officerare, soldater och civila ökat. Konsekvensen är att den planerade andelen heltidsanställda är högre än i det underlag som riksdagen och regeringen fattade beslut på. Trenden förstärks genom att det planerade antalet reservofficerare minskar. De anmälda behoven av heltidsanställda har ökat med cirka 2 100 personer. Denna glidning har en koppling till en stor del av den framtida ekonomiska obalans som Försvarsmakten befarar.

Enligt Försvarsmaktens planering kommer officerare och civila att stå för nästan 80 procent av lönekostnaderna i Försvarsmakten. Tidvis tjänstgörande soldater och reservofficerare kommer stå för fyra procent av de totala lönekostnaderna. Ytterligare ökade lönekostnader för officerare och civila skapar risker för undanträngning av soldater och sjömän. Därtill tillför tidvis tjänstgörande soldater och reservofficerare viktig civil kompetens och bidrar till försvarets folkförankring.

Idag ger regeringen därför Försvarsmakten i uppdrag att planera på ett sätt som bättre avspeglar riksdagsbeslutet; att öka andelen tidvis tjänstgörande och minska andelen heltidsanställda officerare och civilanställda. Från och med 2019 ska Försvarsmaktens totala årliga lönekostnad vara 500 miljoner lägre jämfört med den planering som Försvarsmakten redovisat i budgetunderlaget för 2014. Genom att bättre svara upp mot riksdagens inriktning och därmed Försvarsmaktens ursprungliga planering för det nya försvaret uppstår inte hela den kostnadsökning för förbandsverksamheten som Försvarsmakten har bedömt till 1,3 miljarder per år från 2019.

Beslutet påverkar inte Försvarsmaktens anslag.

Senast den 26 augusti ska Försvarsmakten redovisa sin planering för att genomföra dessa åtgärder för regeringen.

Försvarsminister Karin Enström deltar den 14 - 15 mars i ett nordiskt försvarsministermöte i Rovaniemi, Finland. Mötet hålls inom ramen för det nordiska försvarssamarbetet Nordefco. Vid mötet deltar samtliga nordiska försvarsministrar och Island representeras av sin ambassadör i Helsingfors.

• Pressmeddelande: Karin Enström till nordiskt försvarsministermöte i Finland

- Försvarsmakten har under flera år påtalat att de ser problem med myndighetens långsiktiga ekonomi. Försvarsmakten har dock inte kunnat underbygga sin uppfattning på det sätt som krävs för att regeringen ska kunna förhålla sig till den. Idag har Försvarsmakten därför, på min begäran, redovisat en komplettering av sin syn på den långsiktiga ekonomin.

- Försvarsmakten gör i flera avseenden andra beräkningar idag än i sitt underlag från april 2012. De rationaliseringar om cirka 400 mnkr som Försvarsmakten identifierat synes vara noggrant beräknade. När det gäller det redovisade merbehovet på nästan 4,5 mdkr pekar myndigheten på stora osäkerheter. Trots detta finns det medräknat. Som jag ser det är det två helt olika metoder man använder sig av, och det tycker jag är inkonsekvent.

- Vi kommer nu att analysera underlaget, del för del, men jag kan redan nu konstatera att det behövs förbättrad styrning av Försvarsmakten, t.ex. v.g. materielplaneringen. Detta för att säkerställa ett utfall i enlighet med regeringens och riksdagens beslut.

- Jag ser också framför mig att en del frågor kan komma att behöva tas upp av Försvarsberedningen.

• Debattartikel: Behov av förbättrad styrning av Försvarsmakten