Förslag till vidgad arbetskraftsinvandring från länderna utanför EU

(Kort version)

Den parlamentariska kommittén för arbetskraftsinvandring, under ordförandeskap av Lena Hjelm-Wallén, lämnade i dag sitt slutbetänkande till statsrådet Sven Otto Littorin. Kommittén föreslår mer flexibla regler för personer från länderna utanför EU/EES att få arbetstillstånd i Sverige.

Sverige har i dag ingen direkt brist på arbetskraft, men regelverket måste anpassas till en framtid när det kan uppstå brist.

Kommittén föreslår att det ska bli möjligt att få ett tidsbegränsat uppehålls- och arbetstillstånd som inledningsvis är på två år. Tillståndsperioden är längre än vad som medges i dag, vilket antas kunna attrahera fler invandrare i den hårda konkurrensen med andra länder i behov av arbetskraft. Tillståndet kan förlängas och även övergå i ett permanent uppehållstillstånd. Förutsättningen för invandringen är att den lediga platsen inte kan tillsättas av någon som bor i Sverige eller som redan har tillträde till den svenska arbetsmarknaden.

För gäststudenter ska det bli enklare att kunna stanna i Sverige och arbeta här.

Det ska bli möjligt för den som har en kompetens som det råder brist på i Sverige att under en besökstid av tre månader träffa arbetsgivare och söka jobb. Detta sker genom att det skapas en ny grund för visering - att söka arbete i Sverige.

Förslagen innebär att Sverige även fortsatt kommer att ha en reglerad invandring. Därmed minimeras risken för att arbetstagare och arbetslösa trängs undan och kontroll sker så att invandraren får lön och andra villkor i nivå med vad som erbjuds för andra med likartat arbete i Sverige.

Kommittén visar i en analys att samhällsekonomin vinner på den här formen av invandring. Den kan även påverka situationen på arbetsmarknaden positivt för de invandrare som kommit till Sverige av andra orsaker.

Kommittén är enig i huvuddragen, men redovisar bl.a. olika åsikter om behovet av en myndighetsbaserad bedömning av om det råder brist på arbetskraft respektive att överlåta dessa beslut till arbetsgivaren.

____________________________________________________

(Längre version:)

Den parlamentariska kommittén för arbetskraftsinvandring, under ordförandeskap av Lena Hjelm-Wallén, lämnade i dag sitt slutbetänkande till statsrådet Sven Otto Littorin. Kommittén föreslår att det ska bli lättare för personer från länderna utanför EU/EES att få arbetstillstånd i Sverige.

Sverige har i dag ingen direkt brist på arbetskraft, även om det kan förekomma brist på arbetskraft inom vissa yrken eller sektorer på arbetsmarknaden. Det finns även geografiska skillnader. Regelverket måste anpassas till en framtid när det kan uppstå en större brist än i dag och där efterfrågan inte kan fyllas av arbetskraft från den gemensamma inre marknaden.

Bedömning av brist ska som i dag, anser en majoritet av kommitténs ledamöter, göras av AMS som också har att se till att lön och andra arbetsvillkor är i nivå med vad som gäller för motsvarande grupper på arbetsmarknaden. Samråd ska ske med berörd arbetstagarorganisation, vilken ska avge sitt yttrande inom fem dagar. Migrationsverket fattar sedan det slutliga beslutet.

Kommittén föreslår att det ska bli möjligt att få ett tidsbegränsat uppehålls- och arbetstillstånd som inledningsvis är på två år. Förutsättningen för invandringen är att den lediga platsen inte kan tillsättas av någon som bor i Sverige eller som redan har tillträde till den svenska arbetsmarknaden. Tillståndsperioden är längre än vad som medges i dag, vilket antas kunna attrahera fler invandrare i den hårda konkurrensen med andra länder i behov av arbetskraft. Tillståndet kan efter den första perioden förlängas för ytterligare en period eller redan då övergå i ett permanent uppehållstillstånd. Om en person efter två tillståndsperioder med ett tidsbegränsat tillstånd fortfarande har en anställning övergår uppehållstillståndet till att bli permanent.

Precis som i dag ska det fortsatt finnas ett regelverk som omfattar exempelvis internationellt utbyte av ledningspersonal och specialister i internationella företag och koncerner, praktikanter och au pair. Denna del av regelverket anser kommittén är väl fungerande och att det därför inte behöver förändras.

Likaså finns det i dag ett system för säsongstillstånd. Kommittén anser att säsongsarbetskraft bör ses som en särskild kategori då den i och med sin begränsning i tiden väsentligt skiljer sig från invandring av arbetskraft. Det finns brister i nuvarande system, men i ljuset av att EU-kommissionen under 2008 kommer att lägga fram ett direktiv om denna kategori av utländska arbetstagare har kommittén beslutat att inte föreslå några ändringar.

Det har blivit allt vanligare att studenter studerar i ett främmande land och konkurrensen om att knyta duktiga studenter från hela världen till universitet har hårdnat. Kommittén föreslår att det ska bli enklare för gäststudenter att kunna stanna i Sverige och arbeta här. Detta medför dels att universitet i Sverige blir mer attraktiva, dels att den svenska arbetsmarknaden i större utsträckning kan få del av utländsk välutbildad arbetskraft.

Kommittén vill underlätta för utländsk arbetskraft att kunna finna arbete i Sverige där deras kompetens är efterfrågad. Detta sker genom att det skapas en ny grund för visering - att söka arbete i Sverige. Efter samråd med relevanta organisationer upprättar berörd myndighet en speciell förteckning över bristyrken. Det blir sedan möjligt för den som har en kompetens inom bristyrken att kunna resa hit och träffa arbetsgivare och söka jobb. Migrationsverket eller berörd ambassad utfärdar viseringen.

Samlat innebär förslagen att Sverige även fortsatt kommer att ha en reglerad invandring. Risken för undanträngning på arbetsmarknaden minimeras i och med att en förutsättning för arbetstillståndet är att lön och andra villkor är i nivå med vad som erbjuds för andra med likartat arbete i Sverige. Invandringen sker direkt till lediga befattningar som inte har kunnat besättas av arbetstagare från Sverige eller den öppna arbetsmarknad som vi är en del av (EES och Schweiz).

Det går inte i dag att precisera hur många personer i framtiden som kommer att invandra till Sverige med stöd av det nya regelverket. Invandringen kommer att helt vara anpassad till utvecklingen på arbetsmarknaden. Råder det brist på arbetskraft så ökar invandringen. Finns det ingen arbetskraftsbrist blir invandringen mycket begränsad.

Kommittén visar i en analys att samhällsekonomin vinner på den här formen av invandring. De som invandrar kommer att vara unga och utbildade och många kommer att återvända till sina hemländer innan de har kommit upp i pensionsåldern. Arbetskraftsinvandrare kan även påverka situationen på arbetsmarknaden positivt för de invandrare som kommit till Sverige av andra orsaker.

En internationell utblick visar att de länder som har en aktiv politik för arbetskraftsinvandring har ett regelverk som syftar till att i första hand tillgodose efterfrågan på den egna arbetsmarknaden. Detta görs med stöd av olika urvalsmekanismer genom vilket landet väljer de arbetskraftsinvandrare man vill ha.

De asylsökande vilkas asylärende bedöms ta längre tid än fyra månader medges i dag ett undantag från att ha arbetstillstånd och kan därmed arbeta under tiden ansökan handläggs. Kommittén har utvärderat detta system och anser att det även fortsatt bör gälla. För att kunna följa hur detta system fungerar bör arbetsgivarna meddela Migrationsverket när man har anlitat eller anställt en asylsökande.

Kommittén är enig i huvuddragen, men redovisar bl.a. olika åsikter om behovet av en myndighetsbaserad bedömning av om det råder brist på arbetskraft respektive att överlåta dessa beslut till arbetsgivaren.