Debattartikel
Dagens Nyheter 2 januari 2008
Carl Bildt, Utrikesminister

"Nu måste vi göra EU till en militär fredsmakt"

Carl Bildt vill stärka EU:s gemensamma säkerhetspolitik: EU måste ha bättre militär styrka. Europa står inför betydande politiska utmaningar under det nya året. Svårigheterna att få tillräckliga styrkor till fredsoperationer från Afghanistan till Tchad visar vidden av utmaningarna vi står inför. Vi har därför initierat en diskussion om uppdatering av Europeiska unionens gemensamma säkerhetsstrategi. Uppenbarligen måste vi se över de olika fredsinstrument vi har - diplomatiska, ekonomiska och militära. Skall vi vara en verklig fredsmakt måste vi också ha instrument som fullt ut svarar mot våra ambitioner, skriver utrikesminister Carl Bildt.

Ett i allt väsentligt bra år för Sverige och Europa ligger nu bakom oss.

I Sverige medförde minskat utanförskap och ny tillväxt bättre möjligheter för fler. I Europeiska unionen lade vi år av traktatdiskussioner bakom oss och tog på oss den globala ledartröjan i klimatpolitiken.

Också globalt fanns ljuspunkter. En tredjedel av mänskligheten lever i länder där den ekonomiska tillväxten fortsatte att ligga kring 10 procent om året. Aldrig tidigare har fattigdom pressats tillbaka så snabbt, och FN:s mål att halvera världens fattigdom till 2015 ter sig nu nåbart.

In i det nya året blir den ekonomiska bilden aningen mer osäker. Men det som allt tydligare bär utvecklingen är styrkan i de nya utvecklingsländerna - från Kina och Indien till Brasilien och Indonesien. Förra året bidrog utvecklingen i dessa för första gången mer till den samlade internationella tillväxten än vad de gamla industriländerna gjorde.

Under det nya året kommer de asiatiska ländernas återkomst i den globala ekonomin och politiken att bli allt tydligare.

Kinas jättesatsning på olympiaden i augusti - cirka 50 000 personer har arbetat bara med den nya flygterminalen i Beijing - kommer att sätta landet på kartan än tydligare.

Detta blir också året då det kommer att registreras fler internetanvändare i Kina än i USA och tillväxten i den kinesiska ekonomin ger mer draghjälp till den globala ekonomin än den amerikanska ekonomin - men också då Kina kommer att bli världsledande i utsläpp av växthusgaser.

Men också det demokratiska Indien kommer att fortsätta att växa i betydelse.

Europa står inför betydande politiska utmaningar under det nya året. Vi måste visa att vi själva konkret kan leva upp till våra ambitioner i klimat- och energipolitiken.

Reformfördraget måste ratificeras, och dess genomförande under 2009 måste konkret förberedas. Det är inte minst mot den bakgrunden som vi initierat diskussion om uppdatering av Europeiska unionens gemensamma säkerhetsstrategi.

Vi måste ha en gemensam uppfattning om de utmaningar vi står inför. Och uppenbart är att vi måste se över de olika fredsinstrument vi har - diplomatiska, ekonomiska och militära. Skall vi vara en verklig fredsmakt måste vi också ha instrument som fullt ut svarar mot våra ambitioner.

Svårigheterna att få tillräckliga styrkor till viktiga fredsoperationer från Afghanistan till Tchad visar vidden av utmaningen. Helgens tragedi i Pakistan riskerar att göra utmaningen i Afghanistan än mer krävande.

Omedelbart står vi inför nya politiska utmaningar på Balkan. Tyvärr har det inte varit möjligt för FN:s säkerhetsråd att ta ställning till frågan om Kosovos framtida status. Därmed faller ansvaret främst på Europeiska unionen att - trots folkrättsliga komplikationer - forma en politik för Kosovos status och regionens stabilitet.

Det finns säkert de som av otålighet eller illvilja vill splittra Europa i denna fråga. Men ett splittrat Europa innebär ett försvagat Europa - och därmed långt större risker för fred och stabilitet i ett område som förblir mer eldfängt än de flesta.

Den enade politik vi ska forma måste som sin grund ha den Europeiska Unionens fortsatta öppenhet för de länder som vill och kan klara medlemskapets krav.

Det handlar om cirka 100 miljoner människor i sydöstra Europa, och kanske ytterligare mer än 50 miljoner människor i östra Europa. Vi får inte tillåta att den fortsatta utvidgningsprocessen långsamt stryps - det skulle ge ett svagare och osäkrare Europa i framtiden.

I mars går så Ryssland till val - nåja, det kallas så - av ny president.

Ryssland kan inte fortsätta de senaste årens utveckling i tydligt auktoritär riktning om man genuint vill bygga ett modernt samhälle och en modern ekonomi. På sikt kommer en snabbt växande medelklass att kräva en rättsstat också i Ryssland, och även Kreml måste förr eller senare inse att politik av den art vi sett mot bland annat Georgien och Estland är kontraproduktiv.

Kanske kan en förnyad ledning i Ryssland ge möjligheter till ett nytt samarbete. Ingen borde till exempel ha intresse av att dagens osäkerhet om rustningskontrollfrågorna i Europa - inkluderande frågan om missilförsvar - består.

Och intresset av att förhindra fortsatt kärnvapenspridning förenar förvisso Europa, Ryssland, USA och många andra.
I november går så USA till val för att välja den president som 2009 kommer att ta över ledningen i USA.

Vi kommer att följa valdebatten med stigande intresse. För oss är den transatlantiska relationen av mycket stor betydelse. Det är bara om det finns förståelse och samsyn mellan Europa och USA som de stora globala frågorna kan föras framåt.

Skulle jag peka ut en enstaka fråga som viktig 2008 blir det fredsprocessen i Mellersta Östern.

I Annapolis kom man överens om att under detta år - 60 år efter staten Israels bildande - äntligen söka en fullständig och allomfattande fred i regionen.

Detta kommer knappast att vara möjligt om inte Bushadministrationen fullt och fast kan uppträda som genuint opartisk aktör under de kommande månaderna. Vi européer har en viktig roll att påverka också i det avseendet.

Om ett år kommer det som startade i Annapolis antingen att ha lyckats eller att ha misslyckats.

Om det lyckats kommer vi att stå inför en krävande och komplicerad process av palestinskt statsbyggande. Fredsimplementeringen kommer att kräva betydande bidrag på olika områden också av oss.

Men nya horisonter av samarbete kommer att öppnas för regionen i dess helhet, och förutsättningarna för att moderationens krafter kommer att pressa tillbaka fundamentalismens i den vidare muslimska världen, kommer att dramatiskt förbättras.

Ett misslyckandes konsekvenser kommer att bli allvarliga. Regionen riskerar att föras in i en ny era av konfrontation. Ahmadinejads farliga regim må misslyckas i Iran - men om Annapolis havererar kommer dess hatfyllda retorik att ge nytt bränsle till hatets nya eldar över världen.

Även om Annapolis skulle lyckas står vi inför väldiga utmaningar i gamla och nya konflikter i Afrika.

Vi förbereder vår del av EU-insatsen i Tchad, och vi hoppas intensivt att en fredsprocess värd namnet skall vara möjlig i Darfur. Världssamfundet får inte misslyckas. I Somalia - ett av fjolårets tydliga misslyckanden - riskerar lidandet nu att bli än värre än till och med i Sudan.

Nära oss själva kommer vi att fortsätta att stärka samarbetet i vår del av Europa. I den accelererande globaliseringens tid växer betydelsen av vårt samarbete.

Den vidare Östersjöregionen med sina cirka 100 miljoner invånare är Europas kanske viktigaste tillväxt- och innovationscentrum. Det var inte länge sedan mobilen togs fram här - i dag har mer än en tredjedel av världens befolkning ett abonnemang. Svenska företag har fler anställda bara i Polen än i hela Kina.

Arbetet med att förstärka och förnya arbetet kommer att fortsätta. Toppmötet i Riga i juni blir viktigt. På Sverige ligger detta år också ordförandeskapet i det nordiska samarbetet. Och vi ser med helt ny öppenhet också på möjligheterna till säkerhetspolitiskt samarbete.
Allt tydligare kommer också fokus i de viktiga klimatfrågorna att ligga i vår region.

I december samlas FN:s klimatkonferens till nästa stora möte i Polen, och ytterligare ett år senare till det förhoppningsvis avgörande mötet i Köpenhamn under den tid då Sverige har ordförandeskapet i Europeiska unionen.

På alla dessa områden - och ytterligare åtskilliga - kommer vår utrikespolitik att fortsätta att vara aktiv.

Vår röst möts med ökad respekt i fråga efter fråga. Vi vill vara en allt tydligare röst för fred, frihet och försoning.

Carl Bildt