Debattartikel
GP 29 april 2009
Cecilia Malmström, EU-minister
Gunilla Carlsson, Biståndsminister
Med ökat bistånd får de modiga stöd
De modiga kvinnor och män som satsar sina liv i kampen för ökad frihet och en fredlig övergång till demokrati kan räkna med Sveriges stöd. Regeringen satsar 100 miljoner kronor på särskilda insatser för demokrati och yttrandefrihet. Vi firar den internationella pressfrihetsdagen den 3 maj med att sjösätta satsningen, skriver Cecilia Malmström, EU-minister och Gunilla Carlsson, biståndsminister.
En av nyheterna i årets biståndsbudget är att regeringen satsar 100 miljoner kronor på särskilda insatser för demokratisering och yttrandefrihet runtom i världen. Vi firar den internationella pressfrihetsdagen den 3 maj med att sjösätta denna satsning.
Fattigdom handlar inte bara om brist på materiella resurser, utan även om brist på frihet. För alliansregeringen är demokratibiståndet därför ett viktigt förändringsinstrument i kampen mot fattigdom och förtryck.
Detta var utgångspunkten för den skrivelse om Sveriges demokratibistånd, Frihet från förtryck, som regeringen i höstas överlämnade till riksdagen. Vi vet nämligen att stöd till försvarare av mänskliga rättigheter och uppmärksamhet från omvärlden ofta är avgörande för att få till stånd förändringar i demokratisk riktning.
Det gäller inte minst i länder där auktoritära, korrupta regimer ställer sitt eget välstånd framför medborgarnas. Exempel på detta är tidigare decenniers stöd åt exempelvis de krafter som motverkade apartheid i Sydafrika, auktoritära militärregimer i Latinamerika, och förtrycket i Östeuropa.
Lära av historien
Vi har slagit fast att Sveriges demokratibistånd i högre grad måste våga lära av historien. En slutsats av tidigare framgångsrika demokratiseringsprocesser är att fredliga medborgarrörelser varit en central källa till förändring i de flesta övergångar till demokrati.
Denna slutsats har tyvärr inte fått genomslag i utformningen av det internationella demokratibiståndet. Relativt lite stöd har kanaliserats till fredliga demokratirörelser i det civila samhället inriktade på politiska reformer.
Nu bryter Sverige denna tradition genom att satsa 100 miljoner kronor på att ytterligare stärka Sveriges insatser för demokratisering och yttrandefrihet. I dagarna har regeringen beslutat om en ny strategi för denna satsning, som banar väg för ett tydligare frihetsfokus i allt svenskt bistånd. I centrum för denna satsning står de människor som kämpar mot förtryck.
Försvarare av mänskliga rättigheter
Satsningen inriktas på stöd direkt till inhemska eller i förekommande fall exilbaserade enskilda individer, grupper eller civilsamhällesorganisationer, som med fredliga medel utmanar auktoritära förtryckarregimer. Det handlar om försvarare av mänskliga rättigheter, fackföreningar, fria och oberoende medier (radio, tv, tidningar och Internet) och journalister, politiskt aktiva, aktörer inom kulturlivet, forskare, kvinnorättsgrupper, religiösa sammanslutningar samt andra organisationer och aktörer i det civila samhället.
Satsningen inriktas på verksamhet som kvalificeras för finansiering via biståndsbudgeten. Ambitionen är att nå ut där försvarare av mänskliga rättigheter är mest utsatta, där det civila samhället arbetar under störst svårigheter och där politisk pluralism är mest begränsad.
Sprida åsikter
Stödet syftar bland annat till att öka demokratiska krafters möjligheter att sprida åsikter och erhålla information. Det ska även stärka möjligheterna för aktörer att arbeta för pluralism och åsiktsfrihet som kan bana väg för demokratiskt, transparent beslutsfattande och förändringar i lagstiftning som begränsar organisationsfrihet, pressfrihet, tillgång till Internet, rättvis prövning inför domstol och rätten till försvar inför domstol.
Det ska bidra till att skapa förutsättningar för de kvinnor och män som utsätts för förtryck att hävda och aktivt utöva sina politiska och medborgerliga rättigheter, samt att förbättra sina och sina medmänniskors livsvillkor.
I samverkan med organisationer
Sida har nu fått i uppdrag av regeringen att genomföra satsningen i samverkan med bland annat enskilda och partinära organisationer som är viktiga förmedlare av detta stöd.
I Sverige finns en rad organisationer som arbetar engagerat för att stärka människors yttrande-, press- och organisationsfrihet. Bland många exempel märks Amnesty, Institutet för fortbildning av journalister, Fojo, som utbildar journalister i nya demokratier, post-konfliktländer och auktoritära stater, LO-TCO:s biståndsnämnd som arbetar med människors rätt att organisera sig och med att stärka framväxten av demokratiska fackliga organisationer, och de partinära organisationerna som bedriver ett värdefullt arbete med att främja framväxten av demokratiska partier.
Den satsning den svenska regeringen nu gör ska ses som en spets på det redan omfattande demokratifrämjande arbete som Sverige bedriver på bred front, såväl nationellt som inom EU.
Under det svenska EU-ordförandeskapet står det högt på regeringens agenda att verka för att EU ska utnyttja sin potential som en av de viktigaste globala aktörerna i kampen för demokrati och mänskliga rättigheter.
Regeringens satsning liknar delvis EU-kommissionens satsningar genom European Instrument for Democracy and Human Rights (EIDHR), som innebär att kommissionen, utan godkännande från landet man arbetar i, kan stödja demokratiska krafter som inifrån utmanar förtryck.
Demokratisering är bara möjlig om de som tror på demokratin kämpar för den. Nu visar alliansregeringen - inte bara i ord, utan också i politisk handling - att de modiga kvinnor och män som satsar sina liv i kampen för ökad frihet och en fredlig övergång till demokrati kan räkna med Sveriges stöd.
För en sak är säker. Vi slutar aldrig brinna för frihetslängtande människors kamp mot förtryck.
Cecilia Malmström, EU-minister (FP)
Gunilla Carlsson, biståndsminister (M)
