Debattartikel
Dagens Nyheter 1 september 2008
Fredrik Reinfeldt, Statsminister
Maud Olofsson, Näringsminister, vice statsminister
Jan Björklund, Utbildningsminister, vice statsminister
Göran Hägglund, Socialminister
"Vi satsar 1,8 miljarder på stärkt yrkesutbildning"
I en tid av ekonomisk avmattning krävs en politik som förmår möta nedgången och bygga för framtiden. Alliansregeringen har genomfört en rad reformer som fått fler i arbete och minskat utanförskapet. Att fler kommit i jobb har gjort att överskotten i de offentliga finanserna ökat. Det innebär att vi har en förmånlig position för att möta en svagare konjunktur, förstärka jobbpolitiken, stimulera Sveriges framtida tillväxtmöjligheter och förbättra välfärden.
Ett viktigt reformområde för regeringen är utbildningspolitiken. Ett ambitiöst program med en ny skollag, ny gymnasieskola, nationella prov från årskurs tre, tidigare betyg med flera åtgärder har redan aviserats. Snart halvvägs i mandatperioden kan vi nu presentera ytterligare viktiga steg i förnyelsen av utbildningspolitiken - en satsning för att förstärka den svenska yrkesutbildningen.
Efterfrågan på kvalificerad yrkesutbildning är växande och av stor betydelse för näringslivets kompetensförsörjning och konkurrenskraft. Samtidigt vet vi att det länge rått brist på yrkesutbildad arbetskraft i Sverige.
En orsak till denna situation är den utbildningspolitik som socialdemokraterna fört. Politik som inte tydligt utgår från människors skilda personliga förutsättningar och intressen kommer alltid att leda till att stora grupper ställs åt sidan. Ett tydligt exempel är kravet på att alla gymnasieelever måste läsa in behörighet till högskolan. Det har gjort gymnasiet till en skolform där många praktiskt sinnade ungdomar slås ut. Att var tredje svensk 20-åring i dag inte har klarat en gymnasieutbildning med godkända betyg talar sitt tydliga språk.
Vi vänder oss mot inställningen att teoretisk utbildning är mer värd än yrkesutbildning. Vår syn är att alla måste ges möjlighet att växa och utvecklas utifrån sina egna förutsättningar. Alla som vill och har förmåga bör kunna studera vidare på universitet och högskola. Med en skola som har tydliga kunskapskrav och tidiga stödinsatser för de barn som riskerar att halka efter öppnas den möjligheten för fler.
Den nya gymnasieskolan kommer att innebära en uppvärdering av yrkesutbildningarna. I samarbete med branscher och näringsliv kommer fokus i de yrkesinriktade programmen att ligga på gedigna yrkeskunskaper samtidigt som det fortfarande är möjligt för alla som vill att också skaffa sig högskolebehörighet.
Sverige behöver personer med gedigen yrkesutbildning. Det är en förutsättning för ett väl fungerande samhälle. Vi måste därför skapa fler platser på våra yrkesutbildningar och uppvärdera statusen på yrkeskunskaper.
Alliansregeringen presenterar i budgetpropositionen ett paket för att utöka och uppvärdera svensk yrkesutbildning. Det består av tre delar där regeringen de kommande tre åren satsar 1,8 miljarder kronor.
1. Utökad gymnasial lärlingssatsning.
Under hösten har regeringens försöksverksamhet med en gymnasial lärlingsutbildning påbörjats. Intresset är stort redan från start. Vår bedömning är att efterfrågan på lärlingsutbildning kan komma att öka kommande år när fler elever och företag upptäcker fördelarna. Därför skjuter vi nu till ytterligare resurser.
Ambitionen med lärlingsutbildningen är att förstärka kopplingen mellan utbildning och arbetsliv.
Försöksverksamheten utvidgas från starten 2008/2009 med 1 000 platser, med ambitionen att öka med ytterligare 1 000 nybörjarplatser till 6 000 platser kommande läsår 2009/2010.
2. Stor satsning på yrkesutbildningar inom Komvux.
Den svenska kommunala vuxenutbildningen har alltsedan den tillskapades haft en teoretisk profil. Att läsa vanliga gymnasiekurser i matematik, engelska eller samhällskunskap är möjligt inom hela vuxenutbildningen. Det är emellertid ofta så att kommunerna har ett för litet utbud av yrkeskurser. Orsaken är att yrkeskurser ofta är väsentligt dyrare att anordna, bland annat på grund av behovet av särskilda utbildningslokaler.
Statsbidragen till komvux har dragits ned i ett par omgångar sedan 2002. Först av den socialdemokratiska regeringen och sedan av alliansregeringen.
Nu satsar vi på fler platser i vuxenutbildningen. När detta nu sker bör vi utnyttja tillfället att bygga ut yrkeskurserna. Det ska vara möjligt att utbilda sig till bilmekaniker, undersköterska eller byggnadsarbetare också efter det att man fyllt 20 år och inte längre går i gymnasiet. Vi ger också möjlighet för dem som läst en studieförberedande utbildning att växla om och kunna få en gymnasial yrkesexamen. Utbildningen ska präglas av stor flexibilitet och bygga på vad den enskilde eleven redan kan.
Detta är en unik satsning. På tre år fördelas 1,2 miljarder kronor. 2009 är resursförstärkningen 200 miljoner med en start inför höstterminen, 2010 400 miljoner och slutligen 2011 tillförs 600 miljoner kronor för skapandet av nya platser inom yrkesinriktade vuxenutbildningen.
3. Skapandet av en yrkeshögskola för eftergymnasial yrkesutbildning.
Sverige ska inrätta en yrkeshögskola med start 1 juli 2009. Det innebär att de eftergymnasiala yrkesutbildningar som i dag erbjuds av olika organisationer och företag får ett gemensamt regelverk och nationell kvalitetssäkring. Dessa utbildningar återfinns i dag inom kvalificerad yrkesutbildning (KY), påbyggnadsutbildningar och vissa kompletterande utbildningar, bland annat många små hantverksutbildningar. Den eftergymnasiala yrkesutbildningen är framgångsrik. Nära nio av tio av de KY-studenter som tog examen 2007 har i dag jobb eller driver eget företag, ofta inom det yrke de utbildat sig till.
Fördelningen av de pengar som alliansregeringen satsar på yrkeshögskolan kommer, liksom investeringarna i vuxenutbildningen, att äga rum i nära samråd med näringsliv och branscher. Vår ambition är inte att gå in och detaljstyra var pengarna hamnar, utan att ha tilltro till att detta bäst görs av dem som har professionell inblick i arbetsmarknadens behov.
Regeringens politik är framtidsinriktad. Satsningen på att förstärka och uppvärdera svensk yrkesutbildning är inte bara viktig för att öppna dörrar till arbete för fler. Den är en del i en helhet som långsiktigt stärker Sverige såväl som framgångsrik industri- och tjänstenation som välfärdssamhälle.
