Vindkraftsutveckling skapar förnybar energi och nya jobb

Våren 2007 tog Europas stats- och regeringschefer det historiska beslutet att sätta ett bindande mål för EU:s medlemsländer att 20 procent av unionens energiproduktion ska vara förnybar till 2020. Sverige var pådrivande för detta mål och regeringen arbetar på bred front för att driva på en energiomställning i Europa.

Sverige har idag redan en hög andel förnybar energi. Över 40 procent av den energi som vi använder är förnybar - framför allt i form av bioenergi och vattenkraft. Det ska jämföras med genomsnittet inom EU som är 8,5 procent. Europeiska kommissionen har föreslagit att Sverige ska uppnå 49 procent till år 2020 för att bidra till EU:s totala mål. Det skulle innebära att Sverige även framöver att ha EU:s i särklass högsta andel förnybar energi. EU:s mål för Sverige är högt satt och kräver kraftfulla insatser för att uppnås. Det är däremot fullt möjligt att nå. Vi har bra förutsättningar för vindkraft och god tillgång på bioenergi. I Sverige finns även en stor kompetens och potential för att utveckla de förnybara energikällorna och därmed generera sysselsättning och exportmöjligheter.

Vindkraften utgör en central del i vår energiomställning. Utbyggnaden av vindkraften i Sverige har ökat dramatiskt de senaste åren och alla kurvor pekar uppåt. Ökningen var 40 procent från 2006 till 2007 och uppgår till 100 miljarder kronor, vilket motsvarar hälften av dagens planerade investeringar i elproduktion. Nästa år bedöms utbyggnaden av vindkraft bli i storleksordningen 500 MW. Det motsvarar en årsproduktion på ca 1,3 TWh eller en fördubbling av produktionen av vindkraft år 2007. Den producerade elen motsvarar en årlig elförbrukning för drygt 60 000 eluppvärmda villor eller 250 000 lägenheter.

Förutom ny och ren energi skapar förstås våra inhemska satsningar på vindkraft ytterligare arbetstillfällen i hela landet. Branschorganisationen Svensk Energi beräknar att energibranschen behöver nyanställa 1 000 personer om året för att klara nysatsningar och pensionsavgångar. Detta är något som kommer att märkas av i hela landet. Vid Vänern byggs nu två stora vindkraftparker upp, i Jämtland planerar bland andra SCA investeringar om 20 miljarder kronor i vindkraft och i Norrbotten planeras ett stort projekt i Markbygden där uppemot 12 TWh per år kan komma att utvinnas från vindkraft.

En viktig anledning till att etablerade och nya aktörer på elmarknaden gör så omfattande investeringar i vindkraft är elcertifikatsystemet som infördes år 2003. Systemet bedöms generera investeringar i vindkraft på omkring 600 miljoner för 2008.

Elcertifikatsystemet har fungerat väl och skapat stabila investeringsvillkor. Men för att nå de högt ställda målen inom systemet krävs att vi underlättar och påskyndar utbyggnaden av vindkraft. Regeringen har arbetat hårt med att hitta vägar för att förenkla tillståndsgivningen till nya vindkraftverk. Bland annat har regeringen givit den så kallade Miljöprocessutredningen i uppdrag att med förtur utreda hur handläggningen av vindkraftsärenden kan förenklas och effektiviserats. Den 6 oktober överlämnade utredningen sitt delbetänkande till regeringen. Utredningen föreslår att vindkraftsetableringar som huvudregel endast ska prövas enligt miljöbalken och att prövningen enligt Plan- och Bygglagen tas bort. Den föreslår vidare att kravet på detaljplan för tillståndspliktiga vindkraftsanläggningar slopas. Vi välkomnar förslagen och efter remissrundan går vi vidare med dem som bas för att underlätta den fortsatta expansionen av vindkraften.

Förutom regelförenklingar tillför regeringen ökade resurser för snabbare handläggning. Staten lägger omkring 165 miljoner per år till vindkraften genom medel till översiktsplanering, ett nationellt nätverk för vindbruk, medel för minskade handläggningstider till länsstyrelser, miljödomstolar och stöd till marknadsintroduktion. Dessutom är vindkraften en väsentlig del av regeringens kommande satsningar på energiforskning.

För oss är det självklart att diskutera energi, miljö och jobb samtidigt, inte en sak den ena dagen och en annan den andra. Detta ligger även i linje med EU:s tre grundpelare för energisektorn - miljö, försörjningstrygghet och konkurrenskraft. Vindkraftsutbyggnaden i Sverige visar redan att denna politik ger miljövinster, exportmöjligheter och nya jobb. Vi tänker fortsätta arbeta gemensamt för att Sverige - med våra naturresurser och vårt tekniska kunnande - går i spetsen för att forma en hållbar energiframtid.

Andreas Carlgren (c), Miljöminister
Maud Olofsson (c), Näringsminister