Debattartikel
Dagens Industri 17 september 2011
Maud Olofsson, Närings- och energiminister
Regeringen reformerar regler rörande riskkapital
Sveriges entreprenörer behöver bättre förutsättningarna för att kommersialisera innovativa affärsidéer och utveckla växande företag. Ett väl fungerande system för kapitalförsörjning är avgörande för både start och tillväxt i företag. Insatser för att främja företags kapitalförsörjning är en självklar del i regeringens arbete med att förbättra innovations- och företagsklimatet.
I höstens budget kommer därför regeringen att avisera reformer gällande de statliga riskkapitalinsatserna. Syftet är att öka kundnyttan för företagen genom ett tydligare och effektivare system och på så vis göra det möjligt att få ut mer av systemet utan att tillföra mer kapital. Därigenom kan finansieringen till företag i de tidigaste faserna stärkas.
Internationella jämförelser visar att det finns gott om statligt och privat riskkapital i Sverige. Men i relation till flera andra jämförbara länder är mindre kapital fördelat till de allra tidigaste faserna där nyttan av statlig kompletterande finansiering är som störst. Tidiga skeden präglas ofta av osäkerhet, värderings- och informationsproblem samt långa ledtider till finansiell bärighet. Det gör att marknaden ofta inte ensamt kan eller vågar gå in med kapital.
De senaste åren har finansiering till företag från den privata marknaden i de allra tidigaste skedena minskat i omfattning. Det är problematiskt, både för den enskilde entreprenören och samhällsekonomiskt då det riskerar att ha en negativ inverkan på innovation och förnyelse och därmed på Sveriges tillväxt och konkurrenskraft. Här har statliga finansieringsinsatserna en viktig marknadskompletterande uppgift att fylla.
För att bättre stimulera innovation och tillväxt hos företag i hela landet avser regeringen därför att reformera det statliga riskkapitalsystemet. Tidigare utredningar har pekat på ett överlapp i befintliga aktörers uppdrag och verksamhet, geografiska och branschmässiga inlåsningar samt bristande kostnadseffektivitet och styrning. Detta riskerar att leda till dålig kundnytta, otydlighet och låg samhällsekonomisk avkastning. Mot bakgrund av detta aviserar regeringen i höstens budget reformer avseende statens insatser på riskkapitalområdet.
- En tydligare aktörsstruktur ska inrättas, där statliga riskkapitalinvesteringar fokuseras hos ett fåtal aktörer, inriktade på tidiga respektive senare faser. Med detta kan en mer flexibel organisation utan onödiga överlappningar skapas. Regeringen ska undersöka möjligheterna att samla verksamheterna inom Almi Företagspartner AB och Innovationsbron AB i en gemensam organisation inriktad på investeringar i tidiga faser. Ett detaljerat förslag kring detta presenteras under 2012. . Regeringen kommer också att närmare undersöka förutsättningarna för ökad samordning mellan Stiftelsen Industrifonden och Fouriertransform AB vars investeringar inriktas på investeringar i sena faser.
- Ökad kundnytta och förbättrad styrning ska åstadkommas genom ökad användning av enhetliga och uppföljningsbara mål, t.ex. vad gäller samhällsnytta, finansiell avkastning och kapitalutnyttjande, och därmed skapa förutsättningar för systematisk utvärdering av de statliga aktörernas verksamhet och systemets effektivitet.
- För att öka det privata engagemanget och vitalisera marknaden inom tidigt riskkapital avser regeringen att undersöka förutsättningarna för att ta initiativ till en s.k. fond-i-fondlösning, inom ramen för några pilotprojekt.
Regeringen arbetar med att steg för steg förbättra innovationsklimatet, bland annat genom framtagandet av en ny nationell innovationsstrategi. Med dessa reformer på kapitalförsörjningsområdet vill vi stärka förutsättningarna för företag att kommersialisera innovativa idéer och även finansiering av nya och mindre företag med förbättrad geografisk tillgänglighet. Så kan Sveriges entreprenörer få bättre förutsättningarna för att kommersialisera innovativa affärsidéer och utveckla växande företag.
