Tal
Stora Infradagen, Stockholm 2 februari 2009
Åsa Torstensson, Infrastrukturminister

Åsa Torstenssons tal på Stora infradagen 30 jan 2009

Det talade ordet gäller!

Tack för inbjudan att komma hit till Stora infradagen. Här samlas ni entreprenörer och företagare som spelar en stor roll för byggandet av infrastruktur och därmed också utvecklingen av vårt viktiga transportsystem. Ni har alla säkert känt av den finanskris som drabbat världen sedan ett halvår tillbaka. Det är oerhört tuffa tider som vi ska ta oss igenom och det är viktigt att vi klarar att hålla fokus också på att det kommer bättre tider.

Regeringens övergripande mål är att minska utanförskapet och skapa rättvisa förutsättningar för både människor, företag och regioner att utvecklas utifrån sina olika förutsättningar. I dessa tuffa finanskristider utsätts naturligtvis detta mål för tuffa utmaningar.

Tillväxt dirigeras dock inte uppifrån utan bygger på egen stark drivkraft underifrån - tillsammans med en stat som tar sitt ansvar för det staten är bäst på tex rätt regler och rätt lagstiftning som kan ge den stimulans som stöttar kreativitet och stärker mångfalden av utvecklingsmöjligheter landet över.

Därför har regeringen gjort stora reformsatsningar på totalt över 40mdr för 2009.

Reforminsatser:
- som stärker företagandet,
- som ger pengar till forskning
- som investerar i infrastruktur
Just till syfte att ge företag och regioner ökade möjligheter och förmåga att drivas och utvecklas på egna meriter.

Att veta hur vårt samhälle och våra kommunikationer kommer att se ut om 10 eller 20 år kan vara svårt samtidigt som 10 år är en kort tid när det gäller att planera infrastrukturen och utveckla transportsystemet - det är en välkänt faktum för er som i slutändan bygger och levererar vår infrastruktur.

Men att ha en framtidsbild, med mål för hur vi vill att vårt samhälle skall utvecklas är ju politikens drivkraft. Och våra kommunikationer är naturligtvis en del av en helhet och kan aldrig brytas ut från sitt sammanhang.

Mitt uppdrag är att utgå från människors behov av att få ihop vardagen. Och vara på plats runt om i Sverige - för att så här mitt i krisens tecken - studera regionala olikheter och svenskt näringslivs olika behov. Sverige är ett land vars jobb är oerhört starkt beroende av handel med utlandet och därmed behöver de effektiva och hållbara transporter för att kunna vara konkurrenskraftiga.

För mig är målet att fler och växande företag i hela landet skall ges möjligheter att effektivt nå sina kunder såväl lokalt som globalt. Det är deras behov som jag utgår från när jag argumenterar för ökad regional delaktighet, för det är företagens framgång som skapar jobb och utveckling och kunskap om dem finns lokalt och regionalt. Sveriges struktur har behov av alla transportslag och kommunikationssätt. Därför skall vi ha en samlad planering och synsätt som inkluderar väg, järnväg, flyg, sjöfart och IT. För på så sätt minskas antalet transporter, förbättras de transporter som behövs och skapar en säkrare resa och bättre logistik med utgångspunkt från hela resan.
Men vi har en bit kvar innan denna målbild blir verklighet.

Närtid

Ett bra vägnät i hela landet är en grundförutsättning för att kunna starta och utveckla företag. Det är också viktigt att hela transportkedjan fungerar när det gäller att få in råvaror till verksamheten och att sen leverera förädlade produkter till kund.

Statsbidraget till våra enskilda vägar innebär ökade möjligheter att både bo och bedriva ett konkurrenskraftigt näringsliv på landsbygden - en miljon svenskar och stora mängder gods startar sin resa på en enskild väg.

Anslagen till drift och underhåll har under en rad år varit otillräckliga. Samtidigt har trafiken stadigt ökat. Detta sammantaget har lett till att standarden på många vägar är bristfällig. Det innebär rent krasst en kapitalförstöring. Det innebär också att både förutsättningarna för näringslivets transporter och för människors resor har försämrats.

Därför gör regeringen 2009 och 2010 en rejäl närtidssatsning på totalt 10 miljarder i syfte att så snabbt som möjligt lösa de mest akuta flaskhalsarna i infrastrukturen. Det handlar om att säkra framkomlighet och tillgänglighet i hela landet genom att angelägna projekt kan genomföras snabbare och mer rationellt samt att prioriterade projekt kan tidigareläggas.

Regeringen har också, sen den tillträdde, kontinuerligt stärkt drift- och underhållsanslaget, på vägsidan med 25 procent och på järnvägen med drygt 35 procent. Enskilda vägar får också 100 mnkr extra i statsbidrag 2009 och 2010.

Inom ramen för regeringens satsning på jobb och omställning har vi föreslagit att ytterligare en miljard kronor ska tillföras för drift och underhåll under åren 2009 till 2011, varav 640 miljoner kronor tillförs vägsidan.

Regeringen ser flera skäl till att i närtid lägga denna extra miljard på drift och underhåll av vägar och järnvägar. Den förväntade lågkonjunkturen 2009 och 2010 innebär att det finns begränsade möjligheter att finna sysselsättning till arbetskraft inom byggsektorn. Detta är något som jag kan tänka mig att ni är direkt berörda och drabbade av. Förstärkta satsningar på infrastrukturunderhåll innebär insatser här och nu som kan ge sysselsättning redan på relativt kort sikt - maskiner som rullar och människor i arbete. När staten upphandlar drift och underhållinsatser skapar det jobb i närområdet och med de satsningar vi gör innebär det jobbtillfällen i hela landet. Åtgärderna på vägsidan ska inriktas på brounderhåll, vägbeläggning och strömförsörjning.

Närtidssatsningen tillsammans med den extra miljarden till drift och underhåll har alltså ett starkt fokus på sysselsättningen tillsammans med näringslivets behov av trygga och effektiva transporter.

Infrastrukturpropositionen

Strax innan jul klubbades propositionen "Framtidens resor och transporter" igenom i riksdagen. Den innebär en rejäl ambitionshöjning både när det gäller nyinvesteringar och drift och underhåll, 417 miljarder är den ekonomiska ramen de kommande 12 åren. Infrastruktur tar lång tid att bygga och därför krävs både framförhållning och en väldigt lokalt förankrad process så att statens satsningar på infrastruktur blir de mest angelägna. Den proposition som nu ligger till grund för åtgärdsplaneringen tar sikte på framtidens behov av bra, klimatsmarta och effektiva transporter för resenärer och våra transportberoende företag runt om i landet. Vi vill sätta resenären och godstransporterna i centrum, alltså utgå från användarens behov. Administrativa gränser mellan sektorer eller geografiska gränser mellan regioner och mellan länder får inte bli ett hinder för utvecklingen.

Vid varje investering i transportinfrastruktur ska en avvägning göras över vilket/vilka transportslag som är lämpligast och hur väg-järnväg-sjöfart-flyg kan samverka för att uppnå målet med investeringen.

Regionerna medverkar i åtgärdsplaneringen genom att också ha ett regionsöverskridande och nationellt perspektiv i sin planering. Regionernas kunskaper om lokala förutsättningar och behov är avgörande för att kunna göra rätt prioriteringar också i den nationella planeringen.

Det finns behov av ett transportsystem som hanterar klimatutmaningen och samtidigt bidrar till samhällsutveckling och tillväxt. Resor och transporter ska underlätta vardagen för människor och företag och utgöra hållbara klimatsäkra transportlösningar. Transportsektorn svarar för cirka en tredjedel av de svenska utsläppen av växthusgaser och en omställning behövs. I den fortsatta utvecklingen av transportsystemet behövs en kombination av åtgärder. Det kan handla om styrmedel som sätter pris på utsläppen, en klimateffektiv fordonspark och klimateffektivt byggande och drift av infrastrukturen.
Ett ökat samarbete mellan det offentliga, näringslivet och forskningen, som t.ex. Schenker, Preem, Chalmers och Vägverket ger också nya möjligheter att klimatneutralisera godstransporterna på väg.

Samtidigt är denna proposition en del av ett stort reformarbete för hela transportpolitikområdet. Infrastrukturpropositionen ska ses som en del i denna helhet som handlar om att skapa en smart transportsektor. Det gör vi genom åtgärder inom främst följande tre utvecklingsområden; infrastruktur, regelverk samt tillsyn och kontroll.

Därför inrättas Transportstyrelsen vid årsskiftet. Transportstyrelsen utgör ett första steg i riktning mot myndigheter med ett transportslagsövergripande perspektiv. Jag har stora förhoppningar på att detta ska visa sig leda till att de olika transportslagen ska kunna lära sig av varandra och att tillsynsverksamheten ska kunna effektiviseras. Förändringen innebär också att inspektionsverksamheten inom alla de fyra transportsektorn nu är oberoende så att man inte längre utför tillsyn över sin egen verksamhet.

Därför startar bolagen Vectura och Svevia sin verksamhet vid årsskiftet vilket kommer att öka produktiviteten och förbättra konkurrensen på marknaden för väg- och järnvägsområdet. Detta är naturligtvis något som ni inom denna bransch tydligt berörs av. Och när kon¬kurrensen fungerar kommer dessa effektivitetsvinster samhället till del i form av lägre priser och bättre kvalitet. Det innebär, ur skattebetalarens perspektiv, också att staten får ut mer infrastruktur och därmed fler resor för varje satsad krona.

Därför görs en omfattande reformering av myndighetssektorn inom transportområdet i syfte att förenkla myndighetsstrukturen, effektivisera arbetet på den statliga nivån och på så sätt sätta medborgarens och näringslivets behov i centrum.

Därför är regelförenkling en central del av mitt arbete. Företagens administrativa börda ska minska med 25 procent. Inget företag ska belastas av onödiga regler eller onödigt krångel. Alla regler innebär ett ingrepp i företags och medborgares vardag. Vi ska bara ha de regler som verkligen behövs. Jag är övertygad om att det går att förenkla och jag kommer inte att ge mig förrän jag förvissat mig om att alla myndigheter inom mitt område tagit uppgiften på allvar.

Därför tänker regeringen lägga förslag kring konkurrens på spåren i syfte att resenärernas och samhällets nytta ska öka genom ökad valfrihet, prisvärda resor och ett ökat utbud.

Därför har regeringen tillsatt en utredning som ska se över vår 30 år gamla kollektivtrafiklagstiftning i syfte att formulera en ny reglering av den lokala och regionala kollektivtrafiken med resenären i fokus.

Därför beslutade regeringen före jul att ta nästa steg med höghastighetsbanor. Utredaren Gunnar Malm arbetar nu med att analysera om en ev. utbyggnad av höghastighetsbanor kan bidra till att uppnå samhällsekonomiskt effektiva och hållbara transportlösningar. Han skall utreda effekter, kostnader och finansiering och föreslå en översiktlig sträckning av höghastighetsbanor. Jag har stark tilltro till att höghastighetsbanor kommer att kunna effektivisera hela landets transportsystem, sänka transportkostnaderna och stärka konkurrens¬kraften för svensk industri och skapa förutsättningar för ett utvecklat transportsystem för 2000-talets Sverige.

Därför kommer regeringen inom kort att tillsätta en parlamentarisk utredning som ska se över de fysiska planeringsprocesserna när det gäller byggande av vägar och järnvägar. Syftet är att skapa ett samordnat regelverk som är överblickbart och ändamålsenligt och därmed betydligt mer effektivt än dagens system.

Ja, listan kan göras hur lång som helst. Naturligtvis är infrastrukturpropositionen central på många sätt men den går inte att frikoppla från hela det breda arbete som pågår inom transportpolitiken.

Övergång till Fehmarn-bält

Jag har nu givit er en introduktion till regeringens arbete med att utveckla det svenska transportsystemet så det kan möta medborgarnas och näringslivets behov idag och i framtiden. Men det är bara en del. En lika viktig del är att sätta det svenska transportsystemet i ett internationellt perspektiv.

Sverige är en nation som är mycket beroende av export. Svenska råvaror och förädlade produkter sälj över hela världen. Europa är en väldigt viktig marknad för Sverige. En stor del av den svenska exporten går via våra hamnar, men väldigt mycket går också på väg och järnväg. I det sammanhanget är ett samarbete med våra grannländer av mycket stor betydelse. Ett mycket bra exempel på det är Öresundsbron som skapat fantastiska möjligheter för Sverige och Danmark att få ett brett samarbete i utvecklingen av Öresundsregionen och för att förbättra möjligheterna till långväga transporter. Nu har Danmark tagit ytterligare ett avgörande steg för att förbättra möjligheterna till effektivare och därmed miljövänligare transporter, Fehmarn-Bält bron.

Fehmarn-Bält förbindelsen kommer att förändra transportflödeskartan i många avseenden. Den skapar möjligheter till att snabbt nå till och från kontinenten både gällande gods- och persontransporter. Att skapa en obruten transportkedja för väg- och järnvägstransporter kommer också att ge tidsvinster. Fehmarn-bältbron kommer inte att ersätta färjetrafiken mellan svenska och utländska hamnar, men den kommer att vara ett attraktivt alternativ för transportköpare som har vill ha, och vill betala för snabbare transporter. Transportflödet med bil och tåg kommer att öka, inte bara från Sverige utan även från Norge och Finland. Transittrafik är något vi alla lever med. Med en gemensam syn på transportflödena kan vi få ut det bästa av våra investeringar. För Fehmarn-Bält kommer att ställa nya krav och innebära ett stort ökat tryck också på den omgivande transportinfrastrukturen och kanske också krav på nya infrastrukturlösningar.

Fehmarnbältbron kan också komma att stärka järnvägens konkurrenskraft gentemot andra trafikslag. Det pågår redan arbete inom Europa att harmonisera signalsystemen på järnvägen mellan medlemsstaterna. Varje land har ett eget signalsystem idag och med det nya ERTMS-systemet ska det bli möjligt att utan krångliga lokbyten vid landsgränserna kunna köra ett tåg över hela kontinenten. Detta i kombination med att hela den Europeiska transportmarknaden på järnväg öppnas upp för konkurrens öppnar upp för oanade möjligheter i framtiden.

Ja, som ni förstår går transportområdet en spännande framtid med många utmaningar tillmötes! Redan om några månader övertar Sverige ordförandeklubban i EU och hösten kommer vara fylld av internationella transportfrågor.
Med all sannolikhet så kommer klimatet och den finansiella krisen vara frågor som kommer att stå högt under vårt ordförandeskap. Att möta klimatutmaningen blir den avgörande viktigaste uppgiften som måste gå hand i hand med arbetet för att stärka Europas ekonomi och konkurrenskraft.

För att bidra till utvecklingen av ett hållbart europeiskt transportsystem så kommer Sverige att prioritera godslogistik och införande av ny teknik under vårt ordförandeskap. Och, det här blir inte mindre viktigt när nya godsflöden växer fram i öst-västlig riktning, från Kina, Ryssland, Baltikum till Sverige och övriga länder i norra Europa.

Både logistik och ny teknik blir viktiga medel både för att minska bördan på klimatet och miljön och också för att bidra till minskade kostnader och nya möjligheter för företagen och samhället.

SIKA har fått i uppdrag att genomföra en SWOT- analys av EU:s transportsystem. Vi vill få en genomgång av det europeiska transportsystemets styrkor och svagheter för att utifrån det föra en bred dialog om Europas framtida transportagenda - med näringsliv och andra intressenter.

Under 2009 kommer transportfrågorna diskuteras flitigt vid flera tillfällen - från den mindre arbetsgruppen till stora internationella möten.

Jag ser fram emot året och arbetar samtidigt långsiktigt med att få människors och företags transportvardag att fungera; såväl lokalt som globalt. Transportområdet är brett och förändringsarbetet för en smart transportsektor spänner över mycket. Politiken kan bidra med en del men avgörande är det breda engagemanget och samverkan med forskning och näringsliv!